En studie som ännu är opublicerad men som tydligen lyckats komma i TT:s händer visar att stress ökar risken för tinnitus. Det behöver alltså inte vara buller som är boven.
Karolinska Institutet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet har genomfört studien.
Svenska Dagbladet har en mer utförlig artikel om studien och har även haft en chatt om tinnitus igång vid lunchtid idag. Totalt har 348 deltagare varit med i studien. De har fått svara på frågor om sin hälsa, sömn, arbetsmiljö, anställningstrygghet med mera samt gjort hörseltest. Och resultatet var entydigt: stress snarare än buller orsakade tinnitus. Det var också vanligare bland män. Intressant att läsa var även att oro över anställningstrygghet och rädsla för förflyttning mot sin vilja var bakomliggande faktorer. Inte så konstigt då att KBT verkar ge goda resultat på patienter som har tinnitus. Ljudstress, alltså… Att man också ofta gnisslar tänder eller har ont i nacken påverkar också uppkomsten av tinnitus, ska tilläggas – men detta är ju i sig stressymtom.
Kan en sån här vid örat vara symtom på stress eller utmattning?
Tar mig en funderare och går till mig själv. Jag blir otroligt ljudkänslig när jag känner mig stressad eller mycket trött. Men tinnitus har jag – tack och lov! – inte drabbats av ännu. Min mamma, däremot, är en person som ofta drabbas av märkliga och overkliga åkommor. Den senaste är att det låter som en väckarklocka vid ena örat. Hmm… kan det vara tinnitus på grund av stress eller utmattning, månntro? Lilla mamma är för tillfället ganska okontaktbar eftersom det är friidrott på TV. Igår ringde jag och störde. Kan tänka mig att det är högt tryck på adrenalinet i kroppen när hon ser på sport… Tänka mig, kan jag alltså. Inte förstå. För sport är totalt ointressant för mig… Kanske är det det som har räddat mig från tinnitus? Kan tinnitus rentav vara en idrottsskada??? 😉
Gå till Toffelprofilen
jag er inte stressad och ingen sportsnörd så då ligger jag inte i risk zonen 😉
Bra! 😛
Ring för jävelen ALDRIG lilla Mamma vid viss idrott för tusan. Mamma ÄLSKADE ishockey och förstod ALDRIG vilken jävla idiot som kundes tänkas ringa henne samtidigt som mycket viktiga matcher spelades dygnet runt hehe.I vissa perioder veckovismmånadsvis ska tilläggas.Har förutom en rätt intresserad fotbollsdotter TRE söner tillika fotbollsnörder som lever OCH andas fotboll.De ÄLSKAR ALLT SOM HANDLAR OM FOTBOLLMycket lika sin Mormor alltså,som även tittade på fotboll för att förstå pojkarna (barnbarnen ) som hon sa.Morsan hade mao. rätt fullt upp när hon inte tog bussen till stan och spelade canasta och skinnade andra pensionärer på pokerspel.Vid vinst firade hon med räkor och bubbel och ringde mig så att vi kunde fira ihop.Oojj Tofflan vad jag saknar min mor och på så många sätt.Sörjer så och TIDEN läker fan INTE utan blir ännvärre.Glad då att ha lilla barnbarnet ,hon är INTE Mor min men har samma självklara Bergareblick som mamma skulle beskrivigt det och faktiskt sa två veckor innan hon dog knall och fall min så älskade Mor.Tofflan du ska veta att mamma tyckte och tycker MYCKET om dig.Lånad skärm……….hörs när vi hörs KRAM
Jag kan säga att jag vet hur det känns att sakna en förälder, fast det handlar om min pappa. Och ibland har det känts som om jag saknar honom mer ju längre tiden går. Han fick till exempel aldrig träffa Anna. Bara det…
Härligt att Mormors Lilla Piraya – jag måste få se bilder snart! – har Bergablicken! Det bådar gott för ett blivande Bergatroll!!!
Kram!
Det stämmer det där med stress och tinnitus. När jag inte mådde så bra för ett par år sen, stressad och dan, så hade jag ljud i öronen, speciellt det ena. Det lät som när man letar radiokanaler, gnisslar och raspar och lever. Men sen försvann det, och nu har jag aldrig några såna problem. Det är bara borta.
Skönt att det försvann! Tinnitus permanent är säkert urjävligt, för att tala klarspråk!
Hej. Skönt att höra att det verkligen kan försvinna,har precis samma problem nu för att jag för tillfället inte mår så bra. Ena dagen kan det vara bättre och andra dagen är ljudet i gång igen. Så man åker hela tiden mellan hopp och förtvivlan. Jag hade det så här i våras också men så slöt det att låta och var tyst hela sommaren men sen började det igen i höstas när jag inte mådde så bra. Fick du hjälp med antidepp tabletter eller tystnade örat helt av sig själv? mvh ingela
Hej Ingela!
Tinnitus behöver inte vara kronisk men kan vara det. Fast jag har inte själv drabbats av tinnitus, då har du nog inte läst mitt inlägg ordentligt.
Men jag är fullt övertygad om att kropp och själ hänger ihop och om själen mår dåligt tar det sig ofta kroppsliga uttryck. För min del sitter ljudkänsligheten i och det är definitivt beroende på hur jag mår psykiskt. Jag äter inte antidepptabletter eftersom mitt grundproblem inte är psykiskt.
Om jag får ge dig ett råd, skulle det vara att du kontaktar din husläkare. H*n kan åtminstone kolla om det finns nån fysisk orsak till din tinnitus eller inte.
Krya på dig!