Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 30 augusti, 2011

Läser om en norsk bloggare som låtsades ha leukemi och lyckades lura till sig över 350 000 kronor. Men hallå! Fyyyy så elakt!

Norskan bad om pengar på sin blogg till olika behandlingar för sin cancer. Ett tag hade hon också en grupp på Fejan med 8 000 medlemmar… Fast pengarna gick inte till några behandlingar utan till köksrenovering, dykutrustning och en stuga. Kvinnan är nu dömd för bedrägeri.

Elakt, tycker jag! För det finns faktiskt människor i behov av hjälp eftersom samhällets insatser inte är tillräckliga. Såna här skurkar sabbar! En svart bak, eller hur? För i verkliga livet finns det också människor som kör liknande race. Man behöver inte ha en blogg för att vara oärlig…


Svart bak för den som lurat till sig pengar genom att säga att hon hade cancer.

Annonser

Read Full Post »

Kväll i Himlen. Jag har varit och tankat, hämtat Elias bibliotekskort och pantat tomburkar och -flaskor, medan Fästmön gjorde mat. Sås och potatis till alla utom Johan som kokade spaghetti, köttbullar åt alla utom mig som fick tre pannbiffar gjorda på kycklingfärs. Eller ja just det, Linn har börjat med nån diet vars namn jag inte vågar skriva ut här för då får jag en massa fanatiker som kommenterar och det är jag inte intresserad av. Men jag tycker att Linn är duktig som försöker, för det är inte lätt när alla andra äter som vanligt. Jag önskar att jag hade ett uns av hennes energi, för alldeles nyss gick hon iväg på promenad.


Tofflan är tröttig, men tacksam för alla som bryr sig om!

                                                                                                                                                          Anna och jag sträckte ut oss efter maten. Jag försökte läsa en stund, men ögonen bara föll ihop och till slut slumrade jag. Natten var inte så kul med miljoner turer till toa på grund av lingonen. Jag blir trött av att inte få sova en hel natt och trött av att förlora så mycket blod som jag gör. Vaknade av att mobilen brummade på ljudlöst. Det var vännen CL som ville önska lycka till på torsdag!

Det är så många som önskar lycka till på olika sätt, genom bloggen, per sms, telefon, vykort med mera. Och det är kända som okända. Jag är överväldigad! Tack snälla alla!!! Jag är så nervös och att få veta att just DU tänker på mig – och tänker goda tankar – hjälper mig mycket.

Extra glad blev jag i kväll för mejlet från mammakusinen B som varit nere i Östergyllen en sväng. Bland annat har hon hälsat på min mamma och även varit till min pappas grav med ett ljungträd. Tusen tack! Det betyder så mycket att nån åker till både mamma och pappas grav när man själv inte kan besöka dem så ofta som man skulle vilja ibland.


Mammakusinen B är lika snäll som hon ser ut att vara på denna beskurna bild.

                                                                                                                                                                 I morgon är det sista dagen i frihet, men du ska inte tro att jag sörjer att tiden är förbi! Det ska bli skönt att få komma in i ett sammanhang igen, att tillhöra en grupp, att åka iväg och göra nytta om dagarna. Inte bara sitta framför datorn och spotta ur sig bitska blogginlägg. Det tror jag fler än jag själv håller med om… Därmed inte sagt att jag tänker sluta blogga, så tro inte att du är safe… Moahahahahaaaa……

 

Read Full Post »

Väskan är avdammad, timern till morgonkaffet testad och fungerande och nya sandaler inköpta att trampa nya kontorsgolv. Jag laddar…


Tre ting jag lär få använda snart!

Read Full Post »

En riktigt disig dag, denna! I morse for vi som i mjölk genom landskapet, först till fritids/skolan, sen till Fästmöns arbete. Bensinmätaren tickar stadigt neråt och jag inser att jag måste tanka om bensinen ska räcka till ett antal arbetsresor i slutet av veckan.

En annan insikt jag har gjort idag på morgonen är att det är den sista tisdagen på länge som jag kan sitta i linne och shorts/mjukisbralla från Nike. Det passar sig inte riktigt när man ska arbeta på kontor. För det är det jag ska göra. Snart. Jag är spänd, nervös och förväntansfull! Jag ska infinna mig klockan åtta på torsdag – för att sen smita iväg en stund under förmiddagen för att gå på begravning. Det blir tufft att åka tillbaka, men samtidigt är det nog bra att få mycket att göra så man slipper tänka, känna och gråta. Jag lär väl också träffa ett antal personer från mitt förra liv. En del tycker jag fortfarande mycket om, andra har med sin tystnad och sitt bakom-ryggen-snack kvalificerat sig till gruppen Föredettingar-att hälsa-på-men-inget-mer.

På tal om att hälsa och visa hyfs kunde jag knappt hålla mig för skratt i morse när jag gick från bilen. Först kom en person som slutade hälsa på mig för över två år sen – h*n är för övrigt känd för att plötsligt sluta hälsa på folk. Sen kom en person jag utbytte en glad hälsning med och som jag äntligen känner igen – tack vara mina nya linser som gör att jag ser… Ja ja, en del går visst alltid i en dimma, medan andra kommer ut ur den. Nån gång. Det är inte lätt att vara varken impopulär eller populär…


Nu har dimman lättat här och kvar är bara en grå och trist himmel.

                                                                                                                                                              Dagens planer är att softa lite här hemma under förmiddagen. Kontemplera. Jag försöker lägga några pusselbitar då och då, men skam till sägandes är strandpusslet inte ens lagt till hälften… 😳  Jag ska också läsa lite i den ovanliga lilla franska deckare jag läser just nu, en pocket jag köpte för att ha nåt att läsa i nödfall. Den är riktigt bra! Inte så spännande än. Den påminner lite om Jacqueline Winspears böcker som utspelar sig i London något senare i tiden, men ändå.

Jag har provat kläder till torsdag och det största problemet är som vanligt skor. Men det löser sig. Varken skor eller kläder är viktiga. Det viktiga är att jag får gå dit och vara en sista stund. Jag tror inte Gunilla skulle bry sig om jag så kom i paltor – vilket jag förstås inte tänker göra.


En ros och mina tankar.

Read Full Post »