Dagarna mörknar minut för minut…

Ja, jag älskar Erna Tauros (född i Viborg som min farmor!) och Tove Janssons Höstvisa! Jag skulle så vilja våga framföra den å ett evenemang framledes, men jag vet inte ens om jag kan bevista evenemanget. Höstvisa förknippar jag av nån anledning med min extramamma!

Dagarna mörknar och färgerna djupnar.

                                                                                                                                                                   Jag skulle vilja tillägga att det inte enbart är så att dagarna mörknar utan att färgerna också djupnar. Ibland är de så vackra att de gör ont och får mig att gråta.

Min dag började bra. Jag gjorde det som stod på att-göra-listan och jag hann till och med att göra ett skrivuppdrag och betala en räkning. Och så ringde jag min kära storasöster som ibland är som en enda stor famn för mig trots allt… grejs… i hennes liv.

Vid lunchtid damp det ner en teoretisk bomb i min mejlbox. Att livet inte är rättvist tycks jag få veta minst ett par gånger i veckan, men detta var nästan droppen! Och vad var droppen? Jo, att den som bevisats ha gjort fel mot andra inte bara blir miljonär på kuppen utan får en ny chans. För mig vore det rimligare med motsatsen till belöning…

Denna skulle pryda sin plats på somliga…

                                                                                                                                                             Denna bomb gjorde att jag fick svårt att koncentrera mig på det jag skulle göra resten av dan. Men jag hade i alla fall nån sorts kraft och jävlar anamma så jag kunde ringa och önska Monica lycka till med operationen i morgon. Och hoppa in på ICA Heidan och köpa grillad kyckling till middag. Samt en liten dessert som jag naturligtvis glömde att fota. Men den var kletig och söt och brun. Idag sjöng jag emellertid inte Dover Calais och räckte ut brun-tungan. Jag var inte på flamshumör för fem öre.

Har haft mejlkontakt med favoritmammakusinen ett par gånger idag. Det känns skönt att få gnälla lite, men det är nog inte så roligt för B, den stackarn, att läsa… Hon är emellertid alltid vänlig och inkännande – och rolig!

Kvällen har vi ägnat åt att äta, alltså, och att diskutera dokusåpor och talangprogram – detta med anledning av att True talent, Fångarna på Fortet (man har till och med lyckats gräva fram Agneta Sjödin, Gunde Svan och Kurt Olsson – men herrejemine, säger jag! ) och Ullared i kväll tyvärr krockar på TV. VEM BRYR SIG??? Inte Fästmön och jag, i alla fall! Såna program går fetbort! Vilken tur att det inte är buskis med Stefan & Krister också… Sammantaget säger dessa program en hel del om svensk så kallad TV-underhållning… Nä, tur att man kan ta sig för andra saker och att TV:n kan vara avstängd!

Ja just det! Vi har diskuterat bloggar också och olika bloggställens för- och nackdelar, bloggläsare, följare, dem vi följer, kommentarsfasoner och annat. Synnerligen intressant!

Nu ska jag packa lite för i morgon åker vi till Bahamas London Skottland Himlen. Jag blir där till onsdag morgon, med några gästspel i mitt eget hem under dagtid fram till dess samt ett sista Uppdragsutförande på söndag.