Nja, vi är väl inte riktigt där än, men på god väg, jag och Fästmön. Framför allt jag som aldrig rör på mig. Anna rör på sig i jobbet och dessutom lär hon cykla lite oftare framöver.
I en TT-artikel – vis av erfarenheter kring vissa cykelartiklar och annat ska man ju ta dessa med en nypa salt – kan man läsa att svenska par delar på vikten. I USA är det kvinnan som tar på sig extrakilona vid giftermålet, men mannen som tar dem vid skilsmässan. Undras hur det ligger till bland samkönade par? Skämt åsido, både Anna och jag har noterat en stadig viktuppgång sen vi blev tillsammans för fyra år sen (på lördag).
Jag tror inte att Anna vill dela den här med mig…
Stephan Rössner är en känd professor i hälsoinriktad beteendeforskning vid Karolinska Institutet. Han säger att både mannen och kvinnan går upp i vikt i ett förhållande för då behöver man ju inte vara ute och röra på sig och leta partner på ett dansgolv… Ehum, Anna och jag har aldrig dansat – bara tramsat oss hemmavid. (Och det är väl tur att den så kallade dansen skedde inom fyra väggar med en låst dörr och inte offentligt…).
Hur som helst tror jag att professor Rössner har helt rätt, men särskilt ny är väl inte den teorin. Inte heller att stora händelser påverkar ens vikt. Sen jag slutade röka för snart sju år sen gick jag upp typ 20 kilo. Och de senaste två åren har det blivit några kilon till…
Hmmm… Det är nog dags att göra nåt åt den där kaggen på bilden…
För det första vill gratulera till fyraårsdagen på lördag! För det andra vill jag redan nu önska dig lycka till den 1/9 – och framåt! Jag ska ha semester (igen!) nu snart, och v. 35-36. Men, sen när jag är tillbaka,kan inte vi luncha nån gång, t ex på thairestaurangen (nåja, kiosk då) nära dig ? De har faktiskt god mat, om man gillar thai vill säga. Eller nån annanstans…
Kram kram
Tack söta du! Jag är spänd och förväntansfull! 😀
Hoppas du ska göra nåt kul på semestern! Klart vi kan luncha, jag veta bara inte mina arbetstider än, men lunch måste jag ju få. Jag har bil och kan hämta och skjutsa tillbaka dig.
Massor av kramar!!
Förlänger sommaren i Turkiet med Ann-Mari, du vet,min skyddsängel och ”språkrör” i cancerresan.Du behöver inte tänka på att hämta mig till lunch! Jag åker inte bil till jobbet i vanliga fall,men bara vi bestämmer oss, så tar jag ju bilen så klart. Har hört att det finns även en bra (riktig) restaurang på området, kommer inte ihåg namnet nu,men ska ta reda på det. För det kanske kan rent av bli flera tillfällen?
Hare, kram!
Å så härligt! Det är du värd och Ann-Mari som har varit en sån god vän! Ni får säkert jättekul!!!
Hör av dig när du kommer hem igen, mobilen har jag med mig! Klart det blir fler tillfällen, jag ska ju vara där ute ett tag! 😛
Kram!