Kan man lita på doktorn?

F*n tro’t! Först läser jag att doktor Åsa är i hundbråk. Hon sägs ha släppt ut sin hund – och det är ingen liten sak, heller – i ett friluftsreservat. Och så vägrar hon komma till polisförhören!

Sen läser jag att doktor Annika minsann inte är nån Duktiga Annika. Eller jo, det kanske hon är, men… Hon är ju förespråkare av den så kallade LCHF-dieten, en diet som jag känner mig mycket skeptisk emot. Faktum är, emellertid, att dieten har visat sig vara bra för en del diabetiker. Men varför har då doktor Annika för högt blodsocker och en påvisad svårighet att bryta ner sockret???

Jaa, inte vet jag, men kan man lita på doktorn??? Allt som står i tidningen är ju sanningar – med modifikationer…

Read Full Post »

Lite att göra? Starta ett post-it-krig!

Har du lite att göra på arbetstid? Varför inte göra som kontorsråttorna i Frankrike och starta ett post-it-krig?!

I augusti är det industrisemester i Frankrike. På många kontor har de anställda hållit sig sysselsatta med konstnärlig utsmyckning med post-it-lappar –  i stället för att försöka förbättra landets tillväxtsiffror. Post-it-lapparna bildar kända figurer från datspel, serier eller TV.

Post-it-krig på kontoren i Frankrike. (Bilden är lånad från Dagens Nyheters hemsida.)

                                                                                                                                                                   Jag noterar, som tidigare, att de flesta besöken på min blogg kommer på kontorstid och inte på kvällstid när kontorsråttor är lediga. Kan det bero på att svenska kontorsråttor inte är så konstnärliga eller att jag är nån sorts rolighetsminister som livar upp en dag på kontoret? Eller är det så att kontorsråttor rent generellt har lite att göra? Jag bara undrar. Och skojar.

Read Full Post »

Två tjocka tanter?

Nja, vi är väl inte riktigt där än, men på god väg, jag och Fästmön. Framför allt jag som aldrig rör på mig. Anna rör på sig i jobbet och dessutom lär hon cykla lite oftare framöver.

I en TT-artikel – vis av erfarenheter kring vissa cykelartiklar och annat ska man ju ta dessa med en nypa salt – kan man läsa att svenska par delar på vikten. I USA är det kvinnan som tar på sig extrakilona vid giftermålet, men mannen som tar dem vid skilsmässan. Undras hur det ligger till bland samkönade par? Skämt åsido, både Anna och jag har noterat en stadig viktuppgång sen vi blev tillsammans för fyra år sen (på lördag). 

Jag tror inte att Anna vill dela den här med mig…

                                                                                                                                                            Stephan Rössner är en känd professor i hälsoinriktad beteendeforskning vid Karolinska Institutet. Han säger att både mannen och kvinnan går upp i vikt i ett förhållande för då behöver man ju inte vara ute och röra på sig och leta partner på ett dansgolv… Ehum, Anna och jag har aldrig dansat – bara tramsat oss hemmavid. (Och det är väl tur att den så kallade dansen skedde inom fyra väggar med en låst dörr och inte offentligt…).

Hur som helst tror jag att professor Rössner har helt rätt, men särskilt ny är väl inte den teorin. Inte heller att stora händelser påverkar ens vikt. Sen jag slutade röka för snart sju år sen gick jag upp typ 20 kilo. Och de senaste två åren har det blivit några kilon till…

Hmmm… Det är nog dags att göra nåt åt den där kaggen på bilden…

Read Full Post »

På shoppingtur

Idag skulle ju Clark Kent* få lite nya prylar för att han hade varit så duktig igår hos glasmästaren. Och det passade bra, för Fästmön handlade lite mat till fredag på samma gång eftersom barnen kommer hem då.

Första stopp blev Biltema. Jag hade tänkt titta på en billig kaffeburk där också eftersom min gick sönder häromdan. Men där fanns nästan ingenting av intresse och allting var flyttat på och ologiskt organiserat. så det blev bara en parkeringsbiljettklämma till vindrutan – för tio kronor. Den hittade jag bland… spännbanden…

En fiffig liten klämma för parkeringsbiljetter. Den jag hade försvann ju igår med den trasiga rutan.

                                                                                                                                                                      På vägen till ICA Kvantum stannade vi till vid Ö&B för att kolla främst kaffeburk, rengöringsmedel och en lunchbox för smårgåsar (till Anna). Jag hittade flera lunchboxar till Anna, men antingen var de för små eller för stora. Fast den här tyckte jag var bra. Dock inte Anna själv.

Anna lunchbox var väl som hittat för en som heter Anna? Men det tyckte inte den som heter Anna, konstigt nog…

                                                                                                                                                                  Fina kaffeburkar hade de inte heller på Ö&B. Jag tycker att deras benämning

Kaffeburk m dekor

känns en smula… överdriven. För inte var den dekoren – eller burken – snygg, heller!

Kaffeburk m dekor för 45 pix på Ö&B = nej tack!

                                                                                                                                                                    I stället blev det för min del lite rengöringsmedel. Och så fick Clark sin doftgran för 15 kronor.

Wunderbaum New Car Scent till Clark Kent som fått ny vindruta.

                                                                                                                                                                  Lite ny musik tyckte jag också att Clark behövde, så jag köpte en billig dubbel-CD med lite tung musik från Bandit – endast 50 kronor. Anna köpte nämligen också en skiva och då fick vi två för 99!

Lite tung musik på två CD till bilen.

                                                                                                                                                                Anna hittade några klädesplagg till Elias och lite smått och gott och jag hittade KN. vi pratade länge. KN är bra på att prata, särskilt om sitt favoritämne, en gemensam bekant i grannskapet som vi båda avskyr…

Så blev det dags för stora varuvagnen och ICA Kvantum. Anna handlade fredagsmiddag och jag köpte en kycklingkorv som jag strax ska steka. I samma veva ringde min lilla mamma och berättade att hon varit och satt in 3 500 kronor till mig! Det var ju 2 000 kronor mer än vindrutan kostade och dessutom var hon fortfarande sjuk, så jag kände mig jättedum. Men tacksam! Stackars mamma hade åkte färdtjänst till sin bank och sen traskat uppför en backe till min bank – bara för att få höra att de inte tar emot kontanter där efter klockan tolv. Men hallå! Vad hände med fenomenet

service?

Det var bara för lilla mamma att rolla ner till sin egen bank igen och där fick hon hjälp. Jag ska ringa henne i morgon och prata lite mer, för jag vill tacka ordentligt och höra hur hon mår!

Den extra slanten gjorde emellertid att jag kunde trippa in på MIQMAQ och köpa en tjockis-svart och riktigt snigg kaffeburk! Tack, mamma! 😛

Svart och snigg kaffeburk kom med hem!

                                                                                                                                                              Så for vi ut med maten och Annas prylar samt några papper som Slaktar-Pojken behöver till i morgon till Himlen. Anna passade på att byta jeans och ta på sig gympadojorna också. Idag har vädret emellertid varit soligt och varmt, men regnet känns alltid nära.

Nu ska jag steka lite potatisrester, ägg samt kycklingkorv, för nu känner jag mig lika utsvulten som ungen som illvrålar på baksidan troligen är. Fast jag kan ju, till skillnad från barnet, behärska mig. Något sånär, i alla fall…

                                                                                                                                                               *Clark Kent = min lille bil-man

Read Full Post »

Filmhösten 2011

I morse satt jag och kollade in de filmer som har premiär i höst. För hösten är inte bara en boksäsong (för det är ju ALLA årstider!) utan en filmtid.

Utbudet verkar vara synnerligen blandat. Av nån anledning tycks svenska filmmakare ha dålig fantasi och försöker återuppliva gamla succéer genom att göra uppföljare. Uppföljare blir sällan bra och är det några svenska premiärfilmer i höst som jag INTE tror på eller tänker se på så är det

• Jägarna 2
• Svensson, Svensson – i nöd och lust
• The Stig-Helmer story

Jag menar var tid har sin… film. Den sistnämnda, The Stig-Helmer story, är ett självporträtt av Lasse Åbergs alter ego. Vem vill se? Jag föredrar den äkta Lasse Åberg!

Bland de svenska filmer som lockar på listan hittar jag

• Happy end
• Tysta leken
• Simon och ekarna

Även utrikes görs det film. Här hittar jag dessa intressanta höstpremiärer:

• Svart Venus
• Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet
• This is not a film
• Tinker, tailor, soldier, spy

En väldigt blandad filmhöst, men jag hoppas att jag åtminstone får gå på bio nån gång igen (den andra gången ever) med Fästmön och se nånting bra!

Read Full Post »

Nattliga aktiviteter och dagliga

De senaste nätterna har jag haft så konstiga drömmar. Härom natten befann jag mig i en veritabel skräckfilm där allt var vitt. Jag var fullkomligt skräckslagen i filmen/drömmen och känslan satt i ett bra tag efter att jag hade vaknat.

I natt, däremot, var jag på bröllop. Det var också en märklig historia och drömmen handlade egentligen inte om bröllopet och paret som skulle gifta sig, utan om alla gästerna. Gästerna var nämligen inkvarterade på ett stort hotell. Drömmen, även denna som en film, gick ut på att följa de gästernas olika relationer sinsemellan. Ett och annat lik i garderoben sa

Tittut!

och den ena svärmodern ville rymma från sitt barns bröllop, medan han som var best man kuckilurade med… bruden. Hur det slutade, minns jag inte, men jag vaknade upp till min vardag med Fästmön bredvid. Och det, kära läsare, var varken en skräckdröm eller nåt lik i nån garderob utan riktgt mysigt!

I natt var jag på bröllop.

                                                                                                                                                                  I morse satt vi vid frukosten och läste var sin del av den där lokala blaskan som inte tillåter länkar när man kommenterar (bara för det ska jag länka nu!). Jag fastnade vid en artikel om höstens filmer – det blir ett separat inlägg om det – och Anna vid en sån där idiotartikel om hur man håller kvar semestern i kroppen.

Men hallå! För vilka människor skrivs såna artiklar??? Artiklar där det står att man ska låtsas att den/de lediga dag/ar man har i veckan från jobbet egentligen är en semesterdag! MEH! Det är väl en sån dag man gör allting annat som man inte orkar under en arbetsdag – som städa, tvätta, storhandla etc??? Eller? Ärligt talat, är det nån av oss som sitter still och leker semester en dag när man plötsligt är ledig från jobbet???

Fler galna tips i artikeln var att man ska fortsätta äta frukost på balkongen. Alltså, det är ju verkligen skitkallt klockan sex, halv sju på morgonen! Och inte har man tid att sitta där när man ska göra sig själv i ordning för jobbet och en eller flera ungar för skolan?

Det dummaste tipset av allt – Anna hade högläsning – var att man ska fortsätta klä sig i sommarkläder och smörja in sig med brun-utan-sol. Hur länge ska man göra det då? Jag menar det är ju redan ganska kallt? Vem vill frysa i sommarkläder då?

En sån här start på dagen får igång blodet i min kropp. Jag känner mig tacksam att jag lever och att Anna finns bredvid mig så vi kan skratta åt dumheter som trycks i media där det fortfarande tycks vara nyhetstorka. Nä, nån semesterresa att se fram emot i höst har vi inte – vi har aldrig ens varit bortresta tillsammans en hel vecka. Men nånting ska vi försöka att hitta på så vi har nåt att se fram emot. Att resa har vi definitivt inte ekonomi för, utan det får bli nånting annat. Idéer mottages tacksamt!

Idag är Anna ledig, men vi tänker inte leka semester för det utan handla hem lite mat till Himlen. På fredag kommer nämligen två hungriga tonåringar och en utsvulten skolpojke till sin mamma. Och jag ska köpa en parkeringsbiljettficka och en Wunderbaum med New Car Scent till Clark Kent*. Det är han värd efter gårdagens vindrutebyte!

Till Clark!

                                                                                                                                                              *Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »