Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 21 augusti, 2011

En 40-årig stjärna som dalar, men med en make som har… idéer. Det är så filmen Angel (2008) i princip börjar. Jag spelade in den på DVD:n i slutet på förra året, men inte förrän nu blev det tillfälle för mig och Fästmön att se den.


Helena Bergström är gift med Rolf Lassgård och en popstjärna i dalande i den här filmen.

                                                                                                                                                                  Angel är en popstjärna kring 40 år vars stjärna är i dalande. Men maken Rick finner på råd: de ska fejka hennes självmord. Under tre månader ska hon gömma sig i Thailand. Sen ska hon komma hem och göra come back. Först ska hon göra färdigt en ny coverplatta – en platta som naturligtvis säljer som smör i solsken efter Angels ”försvinnande”. Problemet är bara att man inte kan eller ska leka med livet och döden hur som helst. Det är inte OK med alla inblandade…

Det här är förstås en Colin Nutley-film – han gör väl bara filmer med sin fru i huvudrollen? För det mesta blir det bra filmer. Men den här tar sig aldrig riktigt. Det byggs upp en story som jag från början tycker är ganska bra. Sen segar det och seeegar och seeeeegar och slutet känns mest ihoprafsat. Bra skådespelarprestationer är det i filmen i alla fall, även om Helena Bergström och Rolf Lassgård inte är nåt trovärdigt par. Rikard Wolff är lite tam, men Elisabet Carlsson, som jag annars inte är så förtjust i, står nog för den bästa rolltolkningen i filmen. Medelbetyg. Och då är jag snäll.

Annonser

Read Full Post »

Idag regnade det inte. Stort X i taket! Men marken måste vara genomblöt, så nån utflykt med kaffe på en filt blev det inte. I stället kollade vi tidningen (nej jag tänker inte länka till lokalblaskan om jag inte får kommentera hos den och lämna länkar! HA!)  efter intressanta loppisar och hittade två stycken som vi bestämde oss för att åka och kika på.

Men först blev det ett besök på apoteket för Fästmön behövde medicin och jag fotkräm. Och så lämnade jag in Lotto – och fick veta att mamma och jag hade vunnit 21 kronor igår! Wow, liksom!

Det som var det bästa med den första loppisen, i Husbyborg, var att det var skyltat längs med vägen ända från andra rondellen hemifrån mig sett! Och det var faktiskt väldigt bra! När vi kom fram, tack vare alla bra skyltar, var det lätt att parkera. Det fanns ganska mycket böcker och en bok var det enda som fick följa med hem härifrån. Jag såg några små fina ryska saker, men alla prylar var liksom belagda med nån sorts fett. Och sånt är ju liksom inte roligt att köpa. Det var det dåliga med just den här loppisen, att grejorna kändes ofräscha.


Vic Suneson för fem kronor fick följa med hem från den feta loppisen, i alla fall. Visst är omslaget läckert?!

                                                                                                                                                               Dagens andra loppis var på Fyris Park utomhus, tack och lov. Jag har varit på två loppisar där inomhus och det går nästan inte att andas. Fy så äckligt! Men utomhus var det ganska trevligt och solen värmde oss faktiskt, om än lite av och till.

Som vanligt irriterades vi och vissa andra försäljare av såna där uppköpare som går och köper – och prutar jättefräckt! – fina saker bara för att sälja dem själva, till ett högre pris. Men se, den här vinylskivan var det ingen som ville ha:


Mina favoritflickor, men var är det tredje???

                                                                                                                                                            Jag såg en jättefin burk som jag tänkte köpa, men när jag kom tillbaka efter ett varv var den borta. Anna såg också en jättefin burk, men den var alldeles för dyr. Vi ägnade oss därför helt åt att glo – på saker och folk.

Folket var till 99,9 procent WT, det går inte att komma ifrån. Vi själva var diskret klädda i jeans och tjockis-svarta t-shirtar, men dem vi mötte räddes inte att klä sig liksom hur som helst. Värst var nog en överviktig mamma som drog en barnvagn. Brallorna var åtdragna runt buken som hängde över i ett rejält däck. Överdelen bestod av en åtsmitande aprikosfärgad top. Under magen hängde en bältesväska. Nej, våra tjocka magar och feta lår och stora arslen till trots kände vi oss super-snigga! Det blev en fika på det!


Sockerbullar och kaffe, inhandlade av en ung kille som var tusen gånger mer förvirrad än jag. Underligt att han fick nånting sålt överhuvudtaget…

                                                                                                                                                             Det fanns en del saker för barn – och för vuxna som gillar Katten utan mun. Vad sägs om dessa söta aftonväskor – eller plånböcker???


Hello Kitty för aftonbruk eller pengar.

                                                                                                                                                               Det fanns massor av spel och pussel. En del spel var roligare än andra.


Spelet till vänster gillade jag, spelet till höger kanske hade varit nåt för min coach??? (Retas lite.)

                                                                                                                                                               Jag såg även ett spel som kunde tänkas passa Slaktar-Pojken. Han har ju en stor fäbless för kokt potatis – NOT!


En het potatis för Johan?

                                                                                                                                                           Nej, vi strosade omkring och hittade ingenting annat vi ville köpa än burken som såldes till nån annan och burken som var för dyr. Jag fotade en helt onödig burk i Annas favoritfärg för att visa nåt som Svenska Tandläkarförbundet borde reagera på.


Nattgodis är väl inte bra? På natten ska man ligga med tandborstade och tandtrådade tänder och bettskena i käften, inte äta godis!

                                                                                                                                                          Slutligen hittade jag en flaska som var lika trind om magen som jag. Och man ser det i speglingen, faktiskt!..


Fotografen, med kalaskula, syns spegla sig i kulflaskan.

                                                                                                                                                               Nej, sen gav vi upp alla loppiga saker och for till ICA Maxi för att glo på nya varor. Där har vi nästan aldrig varit förr, fast Anna brukar tro att vi åker dit ofta. (Internt skämt.) Vi ville inte glo på mat, men av nån anledning glodde vi på leksaker. Är vi barnsliga, eller?..


Jag hittade Lilla My till extrapris, men köpte hennI* inte.

                                                                                                                                                                      På gosedjursavdelningen förfärades jag över vissa hiskeliga färger och nyanser på gosedjur, som jätterosa och turkos. Men Anna hittade ett riktigt gulligt djur att gosa med. Frågan är vem som är sötast – elefanten eller Anna?..


Två sötnosar, men den till höger i bild gillar jag bäst.

                                                                                                                                                                      Det enda vi kom ut med var klutt, det vill säga häftmassa, för 19:90. Varför 19:90 när det inte finns några tioöringar? Nåja, jag var hur som helst glad att jag kom ihåg kluttet för jag har tänkt köpa sånt länge. Nu gäller det bara att komma ihåg vad jag skulle använda det till…

Så skjutsade jag hem Anna till New Village innan jag for vidare Ut på Uppdrag, det nästa sista på ett tag. Hemma igen vid 16-tiden blev det på med en maskin tvätt, en kopp java, lite godis och en dusch. Nu lagar jag mat – lax, potatis, hollandaisesås med morötter, sparris och körsbärstomater. Det är därför jag sitter här vid datorn… Hoppas maten är klar snart, för jag börjar bli hungrig. Och jag vet att Anna sitter i vardagsrummet och tuggar på lördagsgodis, för hon svarar med enbart konsonanter när man frågar hennI nåt, typ…

Mmmmmmmmmm…

                                                                                                                                                                  *hennI = småländska för henne

Read Full Post »

Igår var det lördag och för många, inklusive Tofflan, innebär det lördagsgodis. Men det finns undersökningar som visar att vi svenskar äter 17 kilo godis om året, per person. Och i ärlighetens namn, inte äter du bara godis på lördagar, eller?

Den här veckan undrar därför Tofflan hur ofta du äter godis. Frågan och svarsalternativen hittar du som vanligt i högerspalten. Och som vanligt kan du inte heller kommentera det här inlägget. Varför inte skriva om godis på din egen blogg – så får jag nåt spännande att läsa?!

Stort TACK på förhand för ditt klick!

Read Full Post »

Den gångna veckans fråga handlade om delikatesser – tycker somliga. Tofflan undrade helt enkelt: Kräftor eller surströmming? Så här fördelade sig de 35 inkomna svaren:

42,86 procent (15 personer) svarade: Kräftor! 

42,86 procent (15 personer) svarade: Ingetdera. 

14,29 procent (fem personer) svarade: Surströmming! 

Stort TACK till dig som deltog genom att klicka ett svar! Jag hoppas att du kollar in den nya frågan som finns här intill i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar!

Read Full Post »

När eftermiddagen började gå över i kväll simmade vi till Tokerian för att handla sparris och lördagsgodis. Sparrisen är till söndagsmiddagen, men lördagsgodiset var förstås till i kväll. Där var fullt med folk ute i samma ärende som vi (lördagsgodis, inte sparris), varpå slevarna tog slut. Och när de blev ”lediga” var de uräckliga. Hur som helst plockade vi ihop var sin sån här BUNKE – och tro det eller ej, vi har inte drabbats av magsjuka än!


HA! Nu blev nog allt både fru Hatt och Soffan sugna på lördagsgodis, kan jag tro!

                                                                                                                                                              Det var för övrigt inte bara bunkarna som var inspirerade av den lilla katten utan mun. Där fanns också sånt godis…


Kattgodis, jajamens, som BJ skulle ha sagt!

                                                                                                                                                               Väl hemma igen började vi ladda för aftonens goda. Men vi tog faktiskt lite godis först så att vi skulle komma i lördagsstämning. Sen började vi duka fram…


Var sitt kräftljus fick vi.

                                                                                                                                                       Kräftorna jag hade köpt var pandalusiska, kinesiska vildfångade. De var goda i smaken och lagom hårda i skalen.


Ska jag ha nån liten kritik mot kräftorna så var det kanske att de kändes lite bleka i färgen.

                                                                                                                                                                         I kräftpaketet låg, enligt framsidan och verkligheten, 16 – 20 kräftor samt ett gäng kräftstjärtar. Och det var väl en alldeles utmärkt idé, för hur många är det som bara äter stjärtarna på kräftorna, egentligen? Jaa, en hel del. Rikligt med stjärtar var det dessutom.


Rikligt med stjärtar låg det i paketet.

                                                                                                                                                                 På bordet hamnade också rostat bröd med smör och ost samt Fästmöns ostpaj, den här, som du kanske minns:


Västerbottenpaj gjord på tex mex-ost. Anna lyckades – som vanligt!

                                                                                                                                                             Övriga tillbehör blev faktiskt inte Östgöta sädes utan Göta Kanalbrännvin samt starköl. Anna hade nog föredragit Östgöta sädes. Östgöta sädes är ju whiskybaserat, medan ”kanalspriten” bland annat är gjord på vete.


Det slank ner några klara i struparna, mest i min, förstås.

                                                                                                                                                                 Vi åt och drack, men ingen byxa sprack. Ingen blev full och ramlade av kökssoffan eller spydde. Som de duktiga kickor vi är diskade Anna medan jag gick ut med skalsoporna.


Anna tar årets första kräftor.

                                                                                                                                                             Kvällen avslutades med Kommissarie Banks, kaffe och var sin päronkonjak. Livet är gott ibland och det här sista glaset tog jag för Gunilla!

Read Full Post »