Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 7 augusti, 2011

Två trötta sniggingar…

…går nu till sängs, prajdade och redo, nåja, för vardagen…


– God natt, Rosa kära du! – Good night, Rosie dearest!

Annonser

Read Full Post »

Ironi är ett grepp jag personligen använder ofta och mycket. Det ligger humor i det. Humor, men också allvar. Därför tar jag mig för min panna för miljonte gången när jag läser om att det i sig förskräckliga programmet Allsång på Skansen har blivit anmält av en tittare. Det var nämligen så att gruppen Grotesco framförde låten Bögarnas fel och en tittare tog illa upp.

På nåt vis känner jag att man har lyssnat, men inte förstått. För tanken med låten är att den är ironisk och att man skyller alla fel i hela världen på bögarna. Att alla galenskaper i världen skulle vara bögarnas fel är ju inte möjligt. Använd hjärnan!

Om man däremot från nåt religiöst håll hade anmält framträdandet hade det var mer förståeligt eftersom det sången främst driver med är religiösa fanatiker – scenen är som tagen ur en sektandakt. Tycker jag, dårå.

Intressant är att den här låten har ju liksom funnits ett tag och spelats mycket och ofta. Jag bloggade om den – förra året. Men varför reagerar ingen förrän nu?

Tydligen är reaktionerna så starka att Svenska Dagbladet blev tvunget att stänga av kommentarsfunktionen till artikeln ovan på hemsidan! Men jisses… Nog för att jag känner till en och annan humorlös person, men detta tar nog priset. Dessutom hade Grotesco innan framträdandet ändrat i texten med hänsyn till offren i Norge eftersom det fanns nåt i texten som skulle kunna tänkas anspela på det – detta trots att texten är skriven långt före de tragiska händelserna i Norge i juli i år. Ska man behöva skriva om hela låten???

Den som gjort anmälan har enligt Pravda Aftonbladet en god vän som är homosexuell. Denne gode vän hade tagit mycket illa vid sig under tittande på Allsång på Skansen.

Aftonbladet har låtit tre kända gayprofiler uttala sig.

Andrés Esteche:

Jag tycker humorn är ganska rolig, men jag förstår att det finns de som tar illa vid sig. Det finns människor utan humor helt enkelt. De förstår inte ironi och kan bli ledsna eller påverkade. Det var absolut inte hets mot folkgrupp. De gjorde narr av homofoba religioner.

Babsan:

Jag ser det som en hyllning. Den som har anmält måste vara en idiot som inte fattar ironi. Det är en hyllning till bögarna. Om man inte förstår den humorn i Sverige är det kris. Jag tycker det skulle vara ett sådant där nummer i varenda jävla ”Allsång på Skansen”.

Magnus Carlsson:

Jag tycker att det är jättekonstigt att de reagerar nu med tanke på att låten funnits på hitlistor och allt. Att de blir polisanmälda nu låter nitiskt. Då har man inte lyssnat på budskapet. Grotesco ger en känga till den gammelkyrkliga synen på den livsstilen.

För mig är Bögarnas fel ironi, humor och framför allt roligt. Det skulle jag tycka även om jag vore bög. Nu är jag ju bara flata, men…

Och Allsång på Skansen, det tänker jag aldrig titta på. Där blir ju artisterna bara anmälda.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Read Full Post »

Den gångna veckan har det varit Pride i Stockholm. Klart Tofflan undrar om du deltog.

Som vanligt hittar du frågan i högerspalten och som vanligt kan du inte kommentera det här inlägget. Varför inte skriva om Pride på din egen blogg, så som jag har gjort här och här och här, till exempel! 😀

Stort TACK på förhand för din medverkan!

Read Full Post »

Under den gångna veckan har Tofflan varit i Stockholm och prajdat. Men hon undrade också över annat firande, födelsedagsfirande, och hur många födelsedagar du firar på ett år. De 28 inkomna svaren fördelade sig så här:

60,71 procent (17 personer) svarade: 1 – 10. 

21,43 procent (sex personer) svarade: 11 – 15. 

10,71 procent (tre personer) svarade: Noll. 

7,14 procent (två personer) svarade: Fler än 16. 

Stort TACK till dig som klickade ett svar! Jag hoppas att du svarar på den nya frågan i högerspalten!

Read Full Post »

Lördagen började så bra! Vädret var mulet, vilket är perfekt när man ska marschera i en parad runt Stockholm, med början på söder och ändhållplatsen på Sergels torg. Vi laddade som vanligt med en grundlig frukost och gav oss sen iväg med t-bana mot Tanto, där starten skulle gå.

På väg upp ur t-banan mötte jag V som jag inte sett på år och dag! Det blev en sån chock att vi bara kramades och bara kom oss för att fråga hur den andra mådde – ingen svarade sanningsenligt, tror jag. Jag blev så paff att jag helt kom av mig och glömde presentera Fästmön och allt! Skäms på mig!

Däremot blev det presentation och mer kramkalas på väg ner mot Tanto. Där träffade vi nämligen på Uppsalaprofilerna Kitty the Artist och Monica the Starinterpreter.


Kitty och Monica tog en lunchöl. Notera att Kitty har en snygg färg på sin väska.

                                                                                                                                                     Gissningsvis var vi nere nån halvtimma före utsatt starttid. Vi stod fem minuter i toakön, sen gav vi upp. Vi försökte hitta ett gäng vi ville gå med, men det var omöjligt. Vårt första alternativ var QX för där brukar det vara bra musik. Men nån QX-bil såg vi inte. Däremot såg vi Babsan i bil från Patricia. På tal om Babsan bad Pride-ledningen henne om ursäkt med blommor efter incidenten i onsdags kväll och på schlagerkvällen stod hon på scenen och ylade efter sin spanjor som om inget hade hänt. Men är man diva, så är man.

En annan diva som sprang omkring och muttrade och var sur var Jonas Gardell. Han hördes meddela nån att han var jätteförbannad på nån som hade nåt med paraden att göra. Nåt nytt eller..?

Det gäng som vanligen får mest applåder i paraden är Stolta föräldrar. Här en bild på dessa.


Stolta föräldrar till homo-, bi- och transbarn. Under dessa banderoller får man aldrig se de sina.

                                                                                                                                                             Annars var det tunnsått med mera festivalliknande paraddeltagare. Vi såg en bödel som stod framför oss och luktade armsvett och sen två gossar i glittriga shorts och plymer. Kunde vi gå med dem, kanske???


Kunde vi gå med dessa, tro?

                                                                                                                                                           Nej, QX-bilen kom aldrig, bara en massa bilar från våra politiska partier samt facken. Typiskt var väl LO-människorna som åkte i ett riktigt vrålåk… Vi bestämde oss för att gå med Gaypoliserna, tryggt och bra! Fast… vi hade ju inga uniformer… Rådvilla stod vi och såg hur bil efter bil, gäng efter gäng gav sig av.

Till sist var det emellertid ett trevligt gäng som frågade om vi ville gå med dem. Och vi var ju lite svartklädda så det passade ju bra. Var sin flagga fick vi också att vifta med.


Anna viftade med en flagga.

                                                                                                                                                             Men… eh… vänta nu… vad står det egentligen på flaggan??? Ja du ser rätt! Vi blev helt enkelt fotbollsflator bara så där!


Gnaget är laget!

                                                                                                                                                                   Det var onekligen en speciell känsla att tåga genom Bajenland (=söder) med AIK-flaggorna!..

Men nu ska jag berätta att några personer som är mer ointresserad av sport och idrott i alla former är Anna och jag. Jag har aldrig varit på en fotbollsmatchs i hela mitt liv. Däremot, som Anna sa vid frukosten i morse, kändes det bra att gå med ett gäng där det är extra tufft att vara öppen med sin läggning. Jag kände mig också solidarisk med släkten i Fruängen och fick peppande sms från mammakusinen!

Vid 16-tiden anlände vi så till finalplatsen, Sergels torg. Vid det laget hade jag börjat få fruktansvärt ont i magen och Anna hade blåsor på fötterna och problem med sin onda vänsterfot. Vi gick upp till hotellet för att vila. Anna grejade med sina fötter och jag försökte piggna till med en dusch.

Framåt kvällen gick vi till Michelangelo och åt pasta, men min magvärk tilltog så jag kunde inte äta upp. Det var med nöd och näppe jag tog mig tillbaka till hotellet och kröp ner i sängen. Ärligt talat trodde jag att jag skulle dö alt. att vi skulle få tillkalla ambulans, för den magvärken jag hade var inte av denna världen. Anna var rädd att jag skulle få en propp eller en bristning av nån väsentlig åder eftersom jag egentligen inte ska äta cyklo-f. Men tro det eller ej, ont krut förgås inte så lätt och här sitter jag idag. Det känns som om nån har kört över min mage med en lastbil, men jag lever. Kanske var det nån AIK-motståndare som gjorde voodoo på mig???

Inget trevligt slut på vår minisemester, men jag ska försöka hitta på nåt som piggar upp min älskade framöver. Eftersom jag ska börja jobba den 1 september har jag inte tid att vara sjuk, så vi får se vad som händer. Men klart är att jag ska ta kontakt med doktor Anders, för så här ont vill jag inte ha igen.

I Uppsala regnar det som 17. Det kändes grått och trist att komma hem igen…

Read Full Post »