Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 19 juli, 2011

Fjärde och sista avsnittet av Morden i Midsomer hade titeln The Oblong Murders. Och det handlade inte bara om mord utan om försvinnanden, pengar och en sekt.


Jones spelade en viktig roll i den säsongsavslutande delen av Morden i Midsomer.

                                                                                                                                                                   Jones får i uppdrag att nästla sig in i en konstig sekt. Detta sedan en ung tjej som tillhört sekten försvunnit. Föräldrarna är vänner till rättsläkaren och Barnaby tar sig an fallet på grund av detta. Samtidigt uppdagas att godset där sekten bedriver sin verksamhet ägs av en av dess medlemmar, en ung kvinna. Kvinnans föräldrar dog i en gasexplosion, en olycka, på sin båt. Men ju mer Barnaby och Jones börjar nästa i härvan, desto minder ser det ut som en olycka. När en av sektledarna hittas mördad blir det allvar.

Som vanligt försökte jag gissa mördarens identitet och gjorde det nästan. Kvällens avsnitt var lite segt, tyckte jag. Samtidigt roades jag av hunden Sykes som skulle skolas in hos dagmatte… Ett litet HBTQ-tema fanns också med i kvällens avsnitt.

Nja, lite mer spänning önskar jag mig i kommande avsnitt! Medelbetyg!

Read Full Post »

Några timmar idag ägnade jag åt att handla med min lilla mamma så hon inte ska sakna nåt meddetsamma. OCH så att hon fick sig nåt att äta till middag idag. Vidare var vi och köpte blommor till graven och till mammas balkong. Just när vi skulle åka från affären upp till kyrkogården började det regna. Trots att jag försökte förhala det hela i hopp om att regnet skulle avta, blev det inte så. Inte riktigt, i alla fall. Så det slutade med att mamma fick sitta kvar i bilen medan jag gick ner till graven och satte några rosa nejlikor i en vas.


Tagetesen var fortfarande fin, men pappa fick nejlikor idag till minne av den 24 juli för fem år sen när han gick bort.

                                                                                                                                                               Motala kyrkogård är allt annat än tillgänglig, kan jag argt meddela! Det finns inte en chans att gamlingar och personer med rörelsehinder kan ta sig till vissa gravar utan fara för liv och lem. På sina håll har man nämligen antingen stentrappor eller branta slänter. Idag hade mamma slagit ihjäl sig (på kyrkogården…) om hon hade försökt sig på att ta sig ner för de fyra branta slänterna till pappas grav. Gräset var snorhalt (ursäkta uttrycket!) av regn. Skitdåligt, Motala griftegårdsförvaltning!!! Man undrar hur ni skaffar era ”kunder”…

Mina två före detta balkonglådor – vi får ju inte ha såna i vår bostadsrättsförening – bor numera hos mamma. Jag satte upp dem och ställde ner tre röda pelargoner och två blåa lobelior i varje. Det blev riktigt fint och mamma blev nöjd! Tyvärr glömde jag att ta en bild på dem, så här kommer i stället en närbild på pappas nejlikor.


Nejlikor till pappa i närbild.

                                                                                                                                                               Clark Kent* och jag åkte nån gång mellan halv två och två på eftermiddagen. Det brukar ta cirka tre timmar att köra. Idag tog det fem. När jag gav mig iväg var det solregn. Det sägs bringa tur. Men jag vet inte om jag tror på det… Det första som hände var att jag fick ett stenskott på framrutan som jag antagligen måste göra nåt åt. Fast värre var nog att det vid avtagsvägen till motorvägen mot Örebro hade skett en trafikolycka. Detta innebar att jag och många andra fick ta en lååång omväg. Det var väl i och för sig irriterande, men mina tankar gick mer till dem som varit med om olyckan. De som kanske inte kom fram till sitt slutmål.

Trött och i behov av en toalett stannade jag sen i Skoftesta. Passade på att äta kycklingfilé med vitlökssås och strips och irritera mig på stillösa förbipasserande. Eller vad sägs om

  1. en man i blåa shorts, svarta gympadojor och vita tubsockar med Intersport-tryck?
  2. en kvinna, i gröna byxor med resår och ett traktordäck större än mitt, som åt med öppen mun?
  3. en man med svarta mjukisbrax med snöre i midjan, byxorna uppdragna till halsen och blåa foppatofflor?

Jag ryser! Själv var jag som vanligt klädd i jeans och tjockis-svart t-shirt samt jätteslitna svarta sandaler. Maten var för övrigt god, se själv:


Mat on the road.

                                                                                                                                                              Jag rullade in i Uppsala nån gång mellan halv sju och sju. Slog mamma en signal efter att jag fått in alla grejor och Fästmön fick ett sms. (Jag ringde lite från vägen – JA, jag har blåtand!) Jag ska ringa henne efter Morden i Midsomer – om vi nu orkar se på dem. Det är säsongsavslutning i kväll.

Nu ska jag hänga en maskin tvätt som jag sparkade igång så snart jag kunde. I morgon väntar ytterligare tvätt och städning. Jag måste dessutom jaga nån som kan svara på en fråga om a-kassa, försöka fixa en tid hos optikern (trots att jag inte har råd, men nu ser jag inte!) samt kolla upp det där med stenskott. Alltid är det nåt..

                                                                                                                                                               *Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »

Den gångna natten befann jag mig i Jönköping. Ja, inte rent fysiskt utan cyberspaceigt. Det var i alla fall där mitt mobila bredband sa att jag var.

Jönköping är en ort som ger mig dåliga vibbar. Det var där min pappa fick slita ont och oavlönat som krigsbarn – och det var också på sjukhuset i Jönköping som han konstaterdes död för fem år sen på söndag. När jag fick veta att pappa förts i ambulans till sjukhuset i Jönköping ringde jag dit för att få veta vad som hänt. Jag fick till svar att man skulle ringa tillbaka när man kollat upp mot hans personnu,,er. Det har man fortfarande inte gjort. Ringt tillbaka, alltså. Skitdåligt, Länssjukhuset i Ryhov!!! Men jag orkar/orkade inte bråka om det – min lilla pappa var ju död.

Neutralt sett är annars Jönköping en kommun i Småland, en kommun som i princip sitter ihop med Huskvarna. Det är en ganska stor kommun, Sveriges nionde, med sina cirka 127 600 invånare. Och befolkningen ökar stadigt med cirka 1 000 personer om året! Staden grundades redan på 1200-talet av Magnus Ladulås, men fick sin nuvarande plats vid södra Vättern på 1600-talet.

Jönköping kallas också för Tändsticksstaden. En gång i tiden hade staden hela fem tändsticksfabriker! Den kallas också Smålands Jerusalem eftersom den ligger i Bibelbältet, kan man säga.

I stan finns många parker och torg och även en badstrand! Andra sevärdheter är Tändsticksmuseet, John Bauers museum, Dag Hammarskjölds födelsehus, Sofiakyrkan med mera.


Sofiakyrkan i Jönköping. (Bilden är lånad från Wikipedia.)

                                                                                                                                                             Många kändisar kommer från Jönköping, till exempel Agnetha Fältskog från ABBA, Mian Lodalen, Björn Afzelius (Huskvarna, egentligen, men…), John Bauer, Viktor Rydberg för att nämna några.

Read Full Post »

Igår var det dags för mig att skjutsa hem mamma. Jag såg till att starta resan klockan 13, för jag ville lyssna till dagens (gårdagens, alltså!) Sommarpratarepsykologen och terapeuten Anna Kåver från Uppsala. Men gäsp, både jag och mamma höll på att somna och DET är ju inte smart att göra bakom ratten…


Anna Kåver, Sommarpratade från Uppsala igår. (Bilden är lånad från Sveriges radios hemsida.)

                                                                                                                                                                Anna Kåver inledde nästan med att deklarera att hon minsann valt bort sociala medier från sitt liv – dock inte datorer och liknande teknik. Jag tycker att folk som gör tydliga val och bortval är lite spännande och vill gärna veta mer om varför. Det fick jag också. Jag kan förstå valet – eller bortvalet – eftersom Anna Kåver inte gillar att det man en gång skriver på internet alltid finns kvar samt att det pågår ganska hemska saker som självmordshetsning och mobbning på nätet. Men jag blev aldrig engagerad i det hon sa! Anna Kåver har nämligen en mycket sövande röst och jag hade fullt sjå att hålla ögonen öppna och på vägen.

Ja, jag är besviken! Jag såg fram emot att få lyssna på Anna Kåver, men jag gick aldrig igång på hennes Sommarpratande. Det blev tamt, blekt och, som sagt, sövande. Anna Kåver har annars en spännande bakgrund och har bland annat jobbat med suicidala och självskadande unga kvinnor. Hon forskar och hon har skrivit sex böcker i ämnet KBT, några tillsammans med kollegan och bland annat deckarförfattaren Åsa Nilsonne. (Anna Kåver är också gift med Göran Kåver, chef för Musik i Uppland och en gång sektionschef på Stadens sandlåda, tillsammans nuvarande Högsta Hönan som då var en något Mindre Höna – karriärmässigt sett. Gissningsvis kom en del musik från makens håll.)

Ärligt talat hade jag nog hellre lyssnat till kollegan Åsa Nilsonne, som jag sett på Babel och som jag fann mycket engagerande och klok! Och inte ett dugg sövande…

Read Full Post »

Att inleda en roman i nutid och sen gå bakåt i tiden, genom en familjehistoria, är inte nåt nytt grepp. Men just nu ett sätt att skriva roman på som är inne. Sofi Oksanen gjorde det i Utrensning och nu har Anne B Ragde gjort det i Arseniktornet. Båda böckerna har dessutom en mormor som en centralfigur… Arseniktornet är den tredje och sista boken i bokpaketet på födelsedagen som betalades med förnämligt presentkort av vännen Rippe! TACK!


En roman om tre generationer kvinnor, men främst om en mormor.

                                                                                                                                                              Boken inleds med att Thereses mormor dör och hon och lille sonen Stian åker med Stians mormor till Danmark för att rensa mormorderns hus med mera. Men det lustiga är att modern Ruby och hennes bror Ib jublar över sin mammas död! Amalie, felaktigt kallad AmElie på pocketbokens baksida (skitdåligt, eftersom hon kallas Malie i boken, inte Melie…), var nämligen en firad artist och spåddes en lysande framtid – tills hon blir gravid och tvingas gifta sig med en porslinsmålare. En stor del av berättelsen sker mot bakgrund av andra världskriget, desstutom.

Den här boken är bra och helt klart läsvärd. Men jag får inte riktigt ihop berättelserna och det känns otroligt hoppigt – dels för att de olika delarna/berättelserna skildrar en persons liv, dels för att detta grepp gör det hela rörigt. Bokens slut känns nästan hafsigt, med den märkliga begravningen.

Men trots detta är Anne B Ragde en berätterska av hög klass. Hennes romaner handlar ofta om familjer med hemligheter och hon väjer inte för att visa även de mörkaste vrårna i människor. Hennes personporträtt blir otroligt levande! Därför ger jag boken ett högt betyg!

Read Full Post »

Nej, inte heller bakom denna rubrik döljer sig nåt aprilskämt! Det är Samres AB som expanderar och utbildar nu senaste 32 senegaleser i svenska. 

Samres AB expanderar i Estland, Moldavien och Senegal. Målet är att anställda i dessa länder ska böra ta emot samtal i februari 2012. Personalen i Senegal läser sedan i mars i år svenska fem timmar om dan, fem dar i veckan. Utbildningen i svenska pågår till november. Alla har dessutom minst två års engelskastudier på universitet i bagaget.

Men hur kan det här nu komma sig? Icke förvånande handlar det förstås om pengar. Fast på vilken nivå lönerna i Senegal ligger vill Samres affärsområdeschef Niklas Najafi inte tala om.

Samres har tidigare fått kritik för att företagets anställda inte talar tillräckligt bra svenska. Stockholms läns landsting valde redan för två år sen att inte förlänga sitt avtal med företaget.


Färdtjänst – om man hittar rätt, förstås.

                                                                                                                                                            Ursäkta mig, men det här låter ju inte rimligt på nåt sätt! Min mamma har färdtjänst i Metropolen Byhålan, men dess telefonister sitter på en beställningscentral i en större kommun åtta mil bort. Så gott som varje gång blir det fel och chaufförerna hittar inte eftersom telefonisterna inte har tillräcklig lokalkännedom. Man undrar om de i Senegal har bättre kunskaper. För jag tror att det handlar om lite mer än att bara lära sig svenska…

Read Full Post »

Systembolaget har planer på att göra hemkört. Alltså leverera alkohol hem till kunderna efter att dessa gjort en beställning via internet.

Frågan är inte på nåt vis ny på Systembolagets agenda. Men den är inte enkel, man måste väga fördelar mot nackdelar och tvärtom. Bland fördelarna finns förstås att det skulle bli en fin service för de kunder som så önskar. Bland nackdelarna att alkoholen blir mer lättillgänglig. Bra service kontra skadeverkningar av alkohol, för att tala klarspråk.

Bland politikerna finns både moderater och folkpartister som tycker att förslaget är bra. Folkpartisten Carl B Hamilton menar att Systembolagets öppettider idag är reglerade av riksdagsbeslut och det är otidsenligt för ett företag som vill ge perfekt service. Systembolagets öppettider är inget riksdagen bör syssla med, anser han och tycker att  Systembolaget bör få möjlighet till modern e-handel med hemleverans. Norska vinmonopolet har ett liknande system (!) och det fungerar väl, menar Carl B Hamilton.


Husets vin, typiskt hemkört, levereras och serveras från och av mig utan tilläggsavgifter.

                                                                                                                                                           Personligen har jag inte nåt emot internetbeställningar och hemleveranser av alkohol – om bara åldersfrågan är klar och tydlig. Idag säger ju våra svenska regler att man måste vara 20 år för att handla på Systembolaget. Jag undrar lite hur man har tänkt sig att kontrollera detta och att köparen inte tänker langa till nån minderårig. Så en viss risk kan jag se med förslaget samtidigt som jag tycker att det är en bra service – till den som har råd att betala för den… För naturligtvis blir hemleveransen behäftad med en tilläggsavgift.

Read Full Post »