Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 3 juli, 2011

Insåg – och svor då – att jag missat den första delen av fyra rysliga program på radio: Mord i svartvitt. Den första delen gick på P1 i lördags.


Den första bilbomben i Sverige i en taxidroska år 1926. (Fotot är lånat från Polismuseet.)

                                                                                                                                                                Mord i svartvitt är en blandning av drama, radioteater och dokumentär. Bakom serie står Radio Eskapad med gestaltande radio som specialitet.

Den första delen handlade om Sveriges första bilbomb. Det blir ytterligare tre delar, som sända klockan 9.30 kommande lördagsmorgnar. Dessa program handlar om Salaligan, Det stora tågrånet och De von Sydowska morden. Den som inte har tid eller lust att lyssna då, kan alltid lyssna via nätet.

Read Full Post »

En död lillebror och en storasyster som plötsligt minns vad som hände för 16 år sen. Det är upptakten på Unni Lindells senaste Cato Isaksen-deckare Sockerdöden, en bok jag fick av vännen Rippe till födelsedagen genom ett presentkort. TACK!


Ett barn dog av ”socker”, ett annat försöker ha ihjäl sig själv med socker…

                                                                                                                                                                 Den överviktiga Kari Helene inser en dag att det faktiskt inte var hon som hade ihjäl sin lillebror. Han dog av ”socker”. Och hon har i hela sitt liv försökt döda sig själv genom att äta en massa socker… Därför kontaktar hon polischefen Martin, som är vän till familjen. Men kvällen innan de ska träffas kör nån på Martin. Han hamnar på sjukhus och dör. Cato Isaksens medarbetare Marian Dahle drabbas personligen och hon blir också en av dem som ärver Martin. Men samtidigt blir hon misstänkt för mordet på honom. Jag får associationer till Stieg Larssons  romanfigur Lisbeth Salander

Detta är en typisk och otroligt spännande deckare av Unni Lindell! Hon kan verkligen konsten att fånga läsaren, hålla kvar spänningen. Och jag kunde faktiskt INTE gissa vem mördaren var. Mördarens identitet röjs inte förrän alldeles i slutet.

Högsta betyg!!!

Read Full Post »

Jag har ett favoritställe när det gäller så kallad slask-mat. En lite gammeldags korvkiosk som kaxigt bytte namn från Råbygrillen till Mac Jack när en hamburgerkedja (gissa vilken, dårå!) öppnade mitt emot på andra sidan gatan. Och idag står Mac Jack kvar som David, medan hamburgerrestaurangen är nedlagd – som Goliat.

Fästmön och jag äter där ibland. Man får rikligare portioner och godare mat, helt enkelt, än på vanliga hamburgerställen. Menyn är delvis traditionell korvkioskmat med dagens lunch, men också en del spännande nyheter med béarnaisesås, kaviar och annat. Falafeltallrik är nåt som finns bland det vegetariska. För mig som äter kyckling blir kycklingburgare ofta målet. För det mesta får man dessutom tjocka pommes frites – tyvärr var de slut idag.


Kycklingburgare och pommes samt apelsinfanta!

                                                                                                                                                                Men det är ju inte så roligt att äta allena och ”korvgrillaren” undrade om inte Anna var med. Tänk så snabbt man blir stammis! Vi har kanske ätit där nån gång i månaden det sista halvåret.

Det var tomt och öde när jag kom. Det enda som är lite dåligt med stället är att det inte är så rent på bänkarna där man ska äta. Och sen är jag inte jätteförtjust i barstolar. Funkar inte med mina höfter. Men det är smällar man får ta, för när maten är serverad skiter man i allt annat. Nästan.

Idag höll jag på att bli galen! Om man äter vid nåt av borden utomhus kan man bli galen på alla skator. Nu kom det in två killar varav en hade en megafonröst. Som de flesta megafonröster pratade han inte bara högt utan HELA TIDEN. Först var det bara irriterande att höra honom SKRIKA snacka skit om nån på jobbet eller kommentera en bil som stod parkerad utanför. Ingen matro, liksom. Men när han sen gick över till att megafonera förolämpande saker om tjockisar

[…] fy faaaan när det kommer in en sån tjockis och köper en påse chips […]

och bögar

[…] ja jävlar vem vill jobba med honom, han är ju bög?! […]

hade jag svårt att sitta tyst och stilla. Men jag satt tyst och stilla. Tänkte onda tankar.

OK att folk tycker vad de vill om andra, men när det sitter en skittjock flata (=Tofflan) där och äter känns det inte så roligt att höra negativa saker om feta och bögar. Tänk om jag hade haft en kompis med mig och börjat raljera om att folk som skriker när de pratar borde lära sig att hålla käften så smällfeta homosar får äta i lugn och ro! Men det hade jag ju förstås aldrig gjort. Jag är ju svensk. Jag höll tyst. Åkte hem och bloggade om puckot i stället.

Men se maten på Mac Jack, den är värd miljoner puckon i världen! Kom ihåg det! Råbyvägen 1 i Uppsala. Fast för säkerhets skull medtag öronproppar eller kompis/älskling!..

                                                                                                                                                                PS Jag fick INTE ont i huvet av apelsinfantan, men väl av megafonen!

Read Full Post »

Varning för snuskiga tankar!

Nääääääj fyyyyy, inte var det roligt att åka ifrån Fästmön idag på lunchtid! Vi har liksom haft minimalt med vuxentid den senaste tiden och så snart vi… ehum… försöker vara vuxna *nudge, nudge, wink, wink* är det nån liten eller stor hand som rycker upp dörren eller står bakom hörnet. I morgon åker Anna och Frida till Tyskland och jag åker till mamma i Metropolen Byhålan. Sen kommer ju mamma med upp hit nån vecka och då blir det liksom möjligt lite sedvanligt socialt umgänge. Men, men, kommer tid, kommer råd – och råd med nåt har i alla fall inte jag (annars hade jag hängt på Anna och Frida till Tyskland som tolk – jag har ju gymnasietyska!).

Så här års brukar det emellertid vara ganska vackert nere i Byhålan och jag hoppas kunna ta några fler bilder till min andra fotobok om stan samt besöka Bok-Anna nere i Hamnen och lite sånt. Vännen FEM hörde av sig härom kvällen och meddelade att fröken Anna Bok  hade öppnat sin litterära salong för säsongen – nåt som blir en av höjdpunkterna under min fem eller sex dagar långa Byhålevistelse. FEM själv åker bort och kommer hem när mamma och jag har åkt till Uppsala, men om det hinns med ska vi försöka ses när jag skjutsar hem mamma.


Det finns andra master i Metropolen Byhålan än radiomaster. Dessa fotade jag nere i hamnen sommaren 2010, tror jag.

                                                                                                                                                               Jag har varit Ute på Svettigt Uppdrag idag, jag har strukit några kläder och jag har packat lite. Kvar att göra är att gå ut med sopor, men det tar jag i morgon. Ska ju åka och klippa mig klockan tio och passar på att tanka. Väntar också på att få mejl eller samtal från M på Arbetsförmedlingen eftersom det återstår några frågetecken.  Men helst av allt vill jag förstås komma iväg innan det blir så sent. Eller

FÖR sent! Du kommer väl innan det är FÖR sent?

sa mamma när jag ringde henne nyss. Vad är liksom FÖR sent? Tja, det vanliga är ju att jag får kaffe och macka när jag anländer och sen blir det storhandling på ICA Maxi. ICA Maxi har öppet till klockan 22. Så FÖR sent kanske innebär runt midnatt???

Troligtvis blir det middag från Nattkröken eller pizzeria Rimini. Detta innebär att jag egentligen inte borde äta pommes frites till middag idag, men det får nog bli nåt sånt för jag har liksom inte nåt med substans hemma.

Idag är det mulet i Uppsala, det blåser och temperaturen ligger på futtiga 17 grader. Men huset är uppvärmt och jag struttar omkring i shorts och linne – tjockssvart, förstås. Hela jag borde hoppa in i antingen duschen eller tvättmaskinen, kan inte riktigt bestämma mig. Äh, jag tror jag åker och försöker få i mig nån slaskföda först. Måste testa att ta apelsin-Fanta till för jag läste nåt twitter, tror jag, av nån som fick huvudvärk av denna dryck. Har jag väl aldrig fått – om den inte varit utblandad med sprit, förstås. Fast Fanta och sprit har aldrig varit min grej, riktigt.

Shit pommes frites, det känns som om jag inte hinner med riktigt… Men jag ska nog ta en liten surfrunda först!

Read Full Post »

Sol, värme och… KÄÄÄRLEK! Eller? Den här veckan undrar Tofflan om du är kär i nån. Frågan hittar du som vanligt i högerspalten.

Och som vanligt kan du inte heller kommentera det här inlägget. Men du kan ju skriva om kärlek på din egen blogg.

Stort TACK på förhand till dig som svarar!


Du kanske är kär i nån U???

Read Full Post »

Den gångna veckan har vi verkligen haft sommar och juli månad har inträtt. Men vad gör du? Detta undrade Tofflan och så här fördelade sig de 72 svaren:

23,61 procent (17 personer) svarade: Jobbar. 

20,83 procent (15 personer) svarade: Grejar lite hemma. 

13,89 procent (tio personer) svarade: Har semester. 

13,89 procent (tio personer) svarade: Nånting som inte finns med som svarsalternativ.

9,72 procent (sju personer) svarade: Reser bort. 

6,94 procent (fem personer) svarade: Söker jobb. 

5,56 procent (fyra personer) svarade: Har sommarlov. 

5,56 procent (fyra personer) svarade: Minsta möjliga.

Ingen svarade: Pluggar på omtenta eller liknande.

Stort TACK till dig som tog dig tid att svara! Jag hoppas att du kollar in den nya frågan, som vanligt i högerspalten!

Read Full Post »

Lördagskväll och vi sitter och slöglor med ena ögat på en Bond-film. De är ju ganska roande, tycker jag, i alla fall de äldre. Jag har till och med hela samlingen på DVD.

Brudar är ju nånting som Bond-filmerna är kända för. De är många och snygga och alla faller de för James. Men… ett par frågor poppar upp i min blondinhjärna:

  1. Varför springer Bond-brudarna allt som oftast omkring i bikini och högklackat när James Bond är fullt påklädd?
  2. Varför har Bond-brudarna så fläppa namn, till exempel Pussy Galore (som ju blir Pussiga Lår på svenska) och miss Goodnight???

Read Full Post »