Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 29 juni, 2011

Varning! Detta inlägg KAN innehålla ironi… Och ett och annat snuskigt ord förekommer nog också, när jag tittar ordentligt…

Framåt kvällningen blev det en tur ut till Himlen. Först var tanken att kanske besöka Slottet, men värmen gör att både barn och vuxna blir trötta, griniga, veliga och ovilliga att röra på sig så mycket. Vissa datorer fick också värmeslag, irriterande nog.

Därför packade jag in mig och mina sommarbär i Clark Kent*. Stannade till vid infarten till Gamlis och inhandlade ytterligare en liter jordgubbar (framåt kvällen prissänkt till 20 kronor!). Tänkte att även barna kanske villa smaka på bären. Kan verkligen rekommendera det lilla ståndet där vid infarten! Där säljer en trevlig tjej jordgubbar, bigarråer, blåbär, potatis, lök och lite diverse till bra priser. Och i alla fall jordgubbarna och bigarråerna var supergoda!!!

Fästmön och jag satt på ballen** medan solen sjönk. Det var ändå typ 28 grader och man kan inte tänka klara tankar, riktigt. I alla fall inte såna som är blonda, det vill säga Petite Moi, dårå. Anna förevisade en insulinkylare som var otroligt smart och som anlände i perfekt till inför hennes och Fridas Tysklandsresa på måndag. Jag hade för övrigt skrivit ut deras biljetter och levererade dem. Sen kom vi på att väska på hjul behövs – och faktum är att jag råkar ha en sån som kanske kunde klassas som handbagage. Jag lovade att kolla måtten när jag kom hem och det visade sig att väskan funkar! Messade Anna och fick sen ett svar som jag var så blond att jag inte fattade vad som avsågs med så jag fick be om en förklaring. Sen trillade poletten ner. Ja, ja, det är jobbigt för hjärncellen i värmen…

Min kära fästmö är inte bara söt, hon är snäll också. Hade släpat hem en STOOOR koschelad*** till mig! Himla gölligt, då! Sött från Himlen, så att säga.


En stooor koschelad till mig!

                                                                                                                                                                Så nu tror jag faktiskt att jag ska slå mig ner i favvo-fåtöljen med Sockerdöden (lämpligt!) och goffa lite – så att jag får ÄNNU fetare hår och ÄNNU fler finnar eftersom jag ju vill se så ungdomlig ut som möjligt på fredagsmötet. (Det där VET jag inte själv om det var ironiskt eller inte…)

                                                                                                                                                            *Clark Kent = min lille bil-man
**ballen = balkongen
***koschelad = choklad på bebisspråk

Read Full Post »

Varning för ironi – rödmarkerat!

Så har Google äntligen lanserat sin nya tjänst. Google+ är tänkt att vara en utmanare gentemot Facebook, men ändå tycks den inte innehålla några större och revolutionerande funktioner. Däremot sägs den vara mer användarvänlig. Och bara det är väl rätt bra..?

Det Google+ har fokuserat på är de olika konstellationer vi människor umgås i. Det kan vara kollegor, släkt, familj, vänner, affärsbekanta med flera. En del umgås till och med Petite Moi! Hur som helst, det är ju inte alltid vi vill att alla ska veta allt om oss. Alltså, man vill att en del bekanta ska få viss information, en annan del bekanta en annan information. Hängerume? På Fejan kan man dela in folk i olika kategorier vänner. På Google introducerar man i stället Circles, som sägs vara mer användarvänlig.

Andra nya funktioner är videosamtal med flera samtidigt och gruppchatt med vänner – via mobilen eller datorn, förstås.

Vi får se hur det hela utvecklar sig. Jag har svårt att tro att Facebook har mött sin överman. Samtidigt kan lite bra funktioner kanske sätta press på Fejan att förbättra det som är mindre bra där. Vad vet jag, vad vet jag? Jag finns ju inte på Fejan av flera skäl – ett är just den tveksamma indelningen av folk som vänner.

Men… det är aldrig försent att tänka om och blir en sån trögis som jag tillräckligt övertygad, så… Jag menar, nu när till och med påven twittrat för första gången. Enligt Expressen skrev han det själv (!) på sin iPad och det hela finns dokumenterat på YouTube:

Read Full Post »

När sommaren är som varmast och alla dofter är soldränkta, kan jag inte låta bli att inhandla ett par askar sommarbär. Bären och dofterna, som får mig att minnas de bär jag plockade i en barndomsträdgård, från träd som inte längre står där. Men det var just i den här tiden, när sommaren var som varmast, som bigarråerna mognade…


Bigarråer och jordgubbar – åtminstone är själva asken till höger i bild från Östergyllen!

                                                                                                                                                             Några jordgubbar fanns emellertid inte i min barndoms trädgård. Men väl hos en av mammas farbröder och fastrar… Så avundsjuk jag var på mammas fyra kusiner som kunde gå där och plocka och mumsa närhelst de hade lust! Samtidigt är jag inte säker på att deras föräldrar tillät detta ”närhelst-de-hade-lust-mumsande”… Barn var ju mycket mera strikt hållna på stenåldern den tiden. För några månader sen berättade jag för ett av dessa ”barn”, numera parant dam i 65-årsåldern, att jag hade varit just så avundsjuk på deras jordgubbar… Hon skrattade kluckande – det var det enda svar jag fick – och så såg hon ut som jag TROR att oraklet i Delphi såg ut.

De båda trädgårdarna finns kvar idag, men bigarråträdet är fällt sedan länge och det är osäkert om jordgubbslandet fortfarande existerar. Samtidigt har jag svårt att tänka att de unga familjer som numera äger trädgårdarna kan låta bli att ha sommarbär i dem.

Read Full Post »

Uppdaterat förtydligande: Den som läser med färgade glasögon läser in sig själv där man tycker att det passar. Men… Ironin i nedanstående inlägg är gentemot mig själv, Fröken Duktig/Hurtig/Lustig/Värdelös, som tvivlar på sin egen förmåga och som anser sig vara hjärtlös i vissa sammanhang. Ironin gäller också det att man försöker ställa en sjukdomsdiagnos per telefon, befinner sig på playan när man sitter inomhus samt att det mest upphetsande man gjort är att raka armhålorna och borsta tänderna.  

Här kommer mitt ursprungliga inlägg:

Äh, NOT förstås! Fröken Duktig/Hurtig/Lustig/Värdelös – välj det alternativ som du tycker passar! – har hittills hållit sig inomhus och ringt en massa telefonsamtal, försökt ställa en sjukdiagnos, sökt några jobb och bloggat lite. Lilla mamma är krasslig IGEN och det är inte lätt att finnas till hands per distans. Nu åker jag emellertid ner till henne på måndag, men ändå. Oron finns där. Och man bryr sig om sina gamla föräldrar om man är en normalt funtad dotter/son. Senast igår hörde jag om En vän som satt på akuten med sin sjuka, åldriga mamma. Det är bry-sig-om, det!


Här satt min lilla mamma en av påskdagarna och blickade ut över sjön.

                                                                                                                                                                Det är fortfarande varmt idag och jag är glad att jag får nånting gjort överhuvudtaget. Hade mycket väl kunnat tänka mig att vara på playan eller åtminstone på en båt som Fästmön och Elias igår. (Men ibland behöver små pojkar göra saker på egen hand med sina mammor.) Jag väntar förstås med spänning på att få se bilder från trippen på en blogg nära mig.

Förbereder mig inför fredagseftermiddagens möte som förhoppningsvis kan ge mig lite framtid – trots att det finns såna (Petite Moi included) som tvivlar på min förmåga och som tycks tro att man kan leva på luft. Luft betalar inga räkningar, liksom. Sen kan älska nån helt galet mycket ändå. För jag anser att man är RÄDD OM den man älskar genom att inte dra ner den helt och hållet i ens privata helvete. Min utmätning blir ju även din, om det kommer till det värsta. Om man då inte väljer att slänga ut nån innan dess, vilket har föreslagits. Var gjorde man av sitt hjärta då? Nej fy te rackarns sicken soppa!

Ja, jag är heligt förbannad idag och jag behöver ta en rejäl paus. Det som är bra med ilskan är att den ger mig styrka. Tårar och ledsenhet gör mig svag och pinsamt beklämmande. Och glöm inte bort i sammanhanget att jag bara kan bli riktigt tvärarg på den jag tycker om.

Det mest upphetsande jag har gjort hittills idag är att raka armhålorna. Nu till tandborstningen – med språng!

PS Funderar starkt på att skapa en kategori som heter Ironi. Nån som tycker att det är bra förslag???

Read Full Post »

Läser i dagens lokalblaska att sagda blaska har köpt sajterna uppsala.com och uppsalavimmel.se (Fast man vill förstås inte berätta i sin egen tidning om hur mycket man betalade.)

Genom att köpa de två sajterna, som har cirka 60 000 besökare per månad, enligt artikeln, får Upsala Nya Tidning

[…] en stark lokal plattform för information om bland annat näringslivet i Uppsalaregionen. […] UNT [kan] bredda bevakningen av det lokala nöjeslivet. […]

menar dess vd Dan Lannerö. De två sajterna ska fortsätta leva sina egna liv även om uppsalavimmel.se kan ha ett visst samarbete med lokalblaskans nöjessajt untfredag.se

För den som inte redan visste det är lokalblaskan ett dotterbolag i NTM-koncernen. I den koncernen ingår, förutom vår lokalblaska, Norrköpings Tidningar, Corren, Folkbladet, Norrbottens-Kuriren, Norrländska Socialdemokraten, Gotlands Allehanda, Gotlands Tidningar samt flera tryckerier och radio- och TV-stationer.

I UNT-koncernen ingår, förutom papperstidningen, även nättidningen unt.se, 24 UNT (TV-kanal), samt ett antal gratistidningar såsom olika kostnadsfria lokaltidningar i länet och 18 minuter liksom UNT Distribution.

I dagens UNT läser jag OCKSÅ en stor annons där NTM-koncernen söker nya medarbetare, en sorts webbredaktörer. Det är helt nya tjänster för de nio lokala nyhetssajterna och tanken är att man ska bevaka internet under främst kvällar, nätter och helger och följa sånt som bloggar, Twitter, Facebook och andra forum. (Ja jag skojar lite med en av länkarna i stycket!)

[…] Även där finns nyheter […]

enligt annonsen, nämligen. (Undras om det här blogginlägget skulle komma med???)

Ja vad ska man säga om detta? Man skulle ju kunna säga att UNT och NTM-koncernen är några som tänker framåt, in i framtiden, genom att mer offensivt utnyttja befintliga sajter och sociala medier på internet. Men man skulle ju också kunna tänka som en av dem som kommenterade artikeln på unt.se:

[…] Det här känns väl i ärlighetens namn som om UNT försöker få mer eller mindre de facto monopol på all lokal media. Vilket är lite trist eftersom det ökar risken för medial likriktning […]

UNT har egentligen ingen riktig konkurrent här i stan. Ingen av samma storlek eller som på nåt sätt konkurrerar på samma villkor. Jag är benägen att hålla med kommentatorn ovan och oroas lite över UNT:s lokala monopolställning samt riskerna för likriktning i media. 

På unt.se har även förekommit en del kritik mot censur av läsarkommentarer samt kritik mot att kommentarsfunktioner tas bort till vissa artiklar. Hur ska man hantera detta om man tänker sig växa i cyberspace? Eller ska man inte ha nån kommunikation med läsarna? Det finns riktlinjer för kommentarer, visserligen, men finns det också riktlinjer för censur?

En stark lokaltidning är nog bra, men för att få och behålla sin trovärdighet bör den ha en konkurrent. Vem ska annars granska den? Min åsikt är, som bekant, att allt som står i tidningen inte är sant, nämligen. Eller att allt som står i tidningen inte behöver vara sant bara för att det står just  i tidningen. Ungefär som en blogg, faktiskt. Skillnaden heter emellertid ansvarig utgivare (även en del bloggar har det!), men i vissa fall heter den

Money Talks…

För det som gäller först och främst är ju att sälja tidningen och tjäna pengar. Journalisterna – och webbredaktörerna! – har inte allmänhetens uppdrag att hålla allmänheten informerad, de är anställda av tidningen. Tänk lite på det ibland.

Read Full Post »

Säsongsstart och premiär för nya Mord(en) i Midsomer, med en tillika ny kommissarie Barnaby vid rodret. Och det här var verkligen ingen dålig start, tycker jag!


Jones tillsammans med den nye Barnaby, med tilltalsnamnet John.

                                                                                                                                                         Avsnittet inleds med en tillbakablick och fyndet av kroppen efter en racerförare. Nu ska det bli bilshow igen – av nån anledning på en fin flickskola. Bara det att en av domarna dör med en bilvev i magen… Sen dör de som flugor, nästan, även om en del ”bara” grips för narkotikalangning. Kort sagt: ett avsnitt fullt av intriger och mörka hemligheter – och som tidigare, en del spektakulära modus operandi vad gäller mord…

Jag tyckte det här första avsnittet i säsongens Morden i Midsomer kändes spännande och roligt och framför allt lite… modernare. Fortfarande mycket brittiskt, men mera 2010-tal. Och den nye kommissarien, som möts med en del misstänksamhet i byn, är faktiskt både smart och sympatisk. Humordelarna har tonats ner lite även om en del finns kvar, men detta är också till det bättre.

Sveriges Television visar ytterligare tre avsnitt i sommar.

Ett högt betyg för premiäravsnittet!

Read Full Post »