Dagen inleddes med väckning klockan 6.15. Min älskade Clark Kent* skulle ju till doktorn** och få bromsarna bak omsedda. Slutnotan landar på cirka 3 800 kronor och inkluderar även fredagens arbete. Lite lagom med pengar som jag hade behövt till annat. Och mest irriterande är nog att jag trodde på att somliga kunde hjälpa mig. Nu blev alltihop i stället mycket dyrare… Som tur var fick jag i slutet av maj a-kasse-ersättning för sex veckor. Gissar att a-kassan låg efter med två veckors utbetalning. Så bra då att jag slipper göra nåt kul i sommaren för pengarna och i stället kan lägga dem på bilreparation… 👿 I vart fall är jag tacksam att jag HAR pengarna, tro inte annat!
Undras om man kan betala med chokladpengar i guldomslag..?
I skrivande stund sitter jag och väntar på att bildoktorn ska ringa och säga att jag kan hämta Clarkan, men tro inte att jag för den skull sitter sysslolös! (Det får man ICKE göra som arbetssökande.) Gissar att Clark inte är färdig för hemfärd förrän i eftermiddag. När jag lämnade in honom i morse var det TRE långa köer. Och naturligtvis fullt av strulputtar som inte kunde sina registreringsnummer, inte hade fyllt i skadeanmälan och käftade om att de minsann visst hade bokat lånebil. Suck…
Hemma igen plockade jag fram material jag behövde för det mig ålagda samtalet till Arbetsförmedlingens kundtjänst. En gång varannan månad ska jag ringa och prata med en vilt främmande människa. Berätta om alla nej jag har fått på sökta jobb, om alla hundratals jobb jag har sökt, om coachning, intervjuer, praktikplastfixande… Idag var det 15 personer före i telefonkön trots att jag ringde prick klockan åtta när kundtjänst öppnar. Dagens samtal blev mest en frustrerande historia. Jag fick i alla fall antecknat att jag INTE vill ha fler sms-påminnelser eftersom jag är vuxen och har koll på såväl kalender som klocka. Avslutningsvis fick jag de sedvanliga orden
Det ordnar sig! Du ska inte oroa dig. Det vänder snart och du får ett jobb.
De klingar mer och mer innehållslösa och intetsägande falskt…
Roligare då var det samtal jag hade med en tågåkande kulturchef. Kanske så roligt att jag i bästa fall får en praktikplats där till hösten. Vi får se. Nu har jag många krokar ute. Och alla som nappar på krokarna tycker att gratis är gott. Särskilt en erfaren informatör, det är yummy yummy! Och inte mig emot – jag vill inget hellre än att jobba – även om jag får göra det gratis. För nån lön får jag ju inte när jag gör praktik. Bara ersättning från Försäkringskassan motsvarande a-kassa.
Två sedvanliga jobbansökningar har jag skickat in idag också. Den ena fick jag autosvar på direkt, den andra har jag inte hört pip från än, vilket gör mig osäker på om den alls kommit fram. Men så är det oftast. Att man inte får nån bekräftelse, alltså. De flesta ansökningar har kommit fram, visar det sig, när jag ringer och kollar. När det är arbetsgivarens marknad kan dessa tydligen vara hur nonchalanta som helst… OBS! Undantag finns, till exempel Relation, Proffice, Polisen, SLU, KungSängen, Västerås Science Park, 55plussare.se, lokalblaskan för att nämna några trevliga arbetsgivare som faktiskt svarar på ens ansökan!
Ett samtal återstår att ringa och ett mejl att skriva. Sen ska jag ge mig för dan och ägna mig lite åt min älskade Fästmö som är ledig idag. Har en tanke om att vi ska äta räkor i kväll, men nån balle-sittning*** lär det inte bli för här är grått och regnet hänger i luften medan termometern visar 15 rader. Tofflan har strumpor i tofflan för första gången på ett par veckor…
Strumpor kan vara riktigt roliga! Som dessa där rivjärn jagar en stackars ostbit.
För övrigt börjar livet återvända till mig och flödet är betydligt stillsammare. Men jag är fortfarande trött och lite medtagen. En till sån här omgång och doktor Anders får en signal. Fast sjukskriven kan jag inte vara. Det kan man inte när man får ersättning från a-kassan.
Slutligen: Två födelsedagsbarn idag. Det ena är min före detta svärmor som jag inte har nån kontakt med längre, det andra är ”min” före detta frilansare Inger som jag skickade sms till tidigare! Stort GRATTIS!
*Clark Kent = min lille bil-man
**doktorn = bilverkstan
***balle-sittning = sittning å balkong för intagande av måltid
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Det är ju konstigt att varje gång man har lite extra pengar händer det något som slukar det mesta.
Ja är det inte bilen så är det tänderna eller nåt annat kul…
Jag har inte hittat ett enda jobb med hjälp av AF. Och jag måste säga att jag är tacksam att jag slipper a-kassa och hurtiga fraser. Jag blir riktigt uppretad när jag läser om hur arbetsgivarna beter sig. Hoppas att det löser sig snart för dig, det är inte bra för självkänslan att bli sådär nonchalant behandlad under en längre tid.
Stor kram!
Jag är ju tvungen att vara inskriven vid Af för att överhuvudtaget få a-kassa från mitt fack, en försäkring som jag har betalat – och betalar på – sen jag började jobba. Jag får ingen som helst hjälp därifrån. Vid ett tillfälle har jag träffat på en mänsklig människa på Kundtjänst, Ingmarie uppe i norr. Man blir behandlad som skiten under mattan, ungefär. Och nej, självkänslan är inte direkt på topp…
Tack för stor kram, skickar en tillbaka!
Ja, att det ska krångla med bilar eller tänder så fort man ”råkar” ha en liten slant över, det är ju jag den första att skriva under på!
Fy så tråkigt det är!
Hoppas att din älskade Clark blir helt återställd nu när han varit hos doktorn, för den här gången är det väl ingen ”klåpare” eller ”stolpskott” som har hand om honom..
Förstår så väl att du vill ha något meningsfullt att göra och det är ju faktiskt så, att allting blir liksom lättare när man har fasta regelbundna tider att passa.
Här är det inte heller något balkong/trädgårdsväder, det är ”bara” 13,5 plusgrad ute så vi håller oss inne idag.
Ha dé!/Kram
Bilar och tänder, som sagt! Men men, Clark ska det väl bli ordning på, fast han får stanna över natt på verkstan eftersom reservdelen inte har levererats.
Jag har kört lite efter Annas schema för att få (o)regelbundna tider att passa – utan ”ramar” blir tillvaron kaotisk…
Kram!
Ja, man är ju själv en drabbad bilägare…nu håller jag tummarna att båda din o min pärla, fröken Laguna, håller sig i plåten från övriga problem !!
Det väntar besiktning för mig snart :-O
Hoppas miss L går igenom! Clark gick ju igenom, men jag kan ju inte köra med dåliga bromsar i längden.
Säg till när det är dags så jag kan hålla tummarna!