Till bildoktorn!

I morse ringde jag Dyra Märkesverkstaden angående Clark Kents* gnissel och kärvande bakbroms. Ingen kunde ta mitt samtal när jag ringde, men efter cirka en och en halv timma blev jag uppringd av bildoktorn! Det ska bli skönt att få en expert som tittar och lyssnar på min gullplutt, för detta oljud måste åtgärdas. Sen gör ju en kärvande bakbroms att bränsleförbrukningen faktiskt ökar också. Och pengar har vi, som bekant inte så gott om, Clark och jag.

Min snygging!

                                                                                                                                                                  Clark ska till verkstaden på fredag. Då ska de kika och plocka isär och kanske smörja. Kolla om det eventuellt måste bytas nån del. Under dagen får jag ha en lånebil, tack och lov! Ibland är det faktiskt värt att vända sig till märkesverkstaden… Den här månaden fick jag ganska bra med pengar från a-kassan – för hela sex veckor. Gissar att de låg efter med två veckor. Och då följde ju inkomstförsäkringen med. Det blev nästan som en hel nettolön i mitt förra liv… Inte klokt, egentligen. Jag tjänade ju jättebra på den tiden…

Så ringde min snälla mamma på eftermiddagen och sa att om jag behöver får jag gå till hennes bank och plocka ut pengar från nåt av hennes konton för det har jag behörighet till! Fast det gör jag ju verkligen inte om det inte blir totalkris – och då skulle jag ju först prata med henne om det! Men det är skönt att veta att jag har ett litet, litet skyddsnät. För minsta lilla extrautgift känns ju tuff just nu.

Mitt möte med min egen bank härom veckan föll ju också bra ut och jag har sänkt lånekostnaderna med ungefär 2 000 kronor i månaden. Det tycker jag var väldigt bra gjort av en Toffla som inte alltid har så där jättemycket skinn på näsan som alla tror…

                                                                                                                                                                  *Clark Kent = min lille bilman