Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 27 maj, 2011

Varning för snusk!

Idag på förmiddagen skrev jag om min… mardröm i natt. Den där drömmen där alla mina böcker och bokhyllor var utbytta. Ja, bokhyllorna var utbytta också, det glömde jag nog att skriva, till nån sorts gammeldags saker med spotlights – klart och gräsligt stilbrott.

Det där med böckerna var ju förstås värst: all min litteratur från de gångna åren utbytt mot Kalle Anka-Pocketar och Tintin-böcker.


Tacka vet jag Tintin! Där är det minsann inget tafs… Men vad är detta? Vad GÖR di???

                                                                                                                                                                       Det sägs ju att en del av våra drömmar är sånt vi verkligen… drömmer om. Inte nog med att vi bearbetar saker i drömmar, vi drömmer ju liksom också om det vi önskar oss.

Så jag började skratta lite när jag läste senaste nytt om Snusk-Kalle Anka! Han gick nämligen omkring på Disneyworld och gosade med barn (ehum..?), blev fotad – och tafsade! I alla fall på en kvinna, en gång, för tre år sen. När kvinnan bad om en autograf – Men hallå! Hur blåst får man vara? En autograf av en seriefigur..? En seriefigur som inte har kalsonger? Fast han är ju faktiskt inte vissa andra… saker heller om man tittar närmare… – passade Snusk-Kalle Anka på att ta henne på bröstet. Den ofredade kvinnan anmälde så småningom tafserierna och begärde ett skadestånd på över       300 000 kronor. (Gick tutten sönder, eller?) Kvinnan menade att hon hade lidit av bestående skador efter händelsen, skador som gjort att hon inte hade kunnat jobba ordentligt. Detta innebar ekonomiska problem. Förutom då att hennes semester hade blivit förstörd, liksom hennes nerver. (Tror nog att de senare var liiite förstörda innan tafsandet!..)


Den här Kalle Ankan är helt oskyldig i sammanhanget och står på Lasse Åbergs museum i Bålsta. Fast det är ju tydligt att han inte har kalsonger på…

                                                                                                                                                            Häromdan ledde det hela till nån sorts förklikning. Jag vet inte vad, men… Det kanske blev kvinnan som betalade Kalle Anka? För alla kvinnor vill väl bli tagna på brösten? Jaså, inte… Hmmmm…

Vad vill jag säga med detta? Att det är en tramsnyhet! Hur mycket kostade inte rättegångslarvet, till exempel? Trött man blir…

Read Full Post »

Jepp! Precis som rubriken antyder så har den här dan gått. Alldeles snart. Jag var ju iväg på stan för en intervju klockan 13. Intervjun gick bra och jag ska bli uppringd om uppdrag. Vi får se om det funkar!

På väg till intervjun mötte jag en av gruppen ”Ostracörer”. Jag mötte blicken och hejade. Fick då först en antydan till bläng, sen osäkerhet och så ett hej till svar. Så kan det gå när man vågar möta sina demoner! Just den här demonen bryr jag mig väl inte så mycket om, men ändå. Jag kände mig tuff och modig.


Oj så tuff jag är!

                                                                                                                                                                     Och innan dess hade jag tagit mig i kragen och ringt Mekar-Bruden. Bara för att berätta att bilen gått igenom besiktningen. Men hon svarade inte. Jag önskar att jag finge veta om jag har gjort nåt eller vad. Hennes blivande fru har inte heller svarat på två mejl jag har skickat. Åter igen vet jag inte vad jag har gjort. Det är tråkigt när folk inte vågar vara så ärliga att de säger det.

För övrigt mår jag bra så länge jag har en Ipren i kroppen och skit så fort den går ur. Dessvärre börjar tabletterna ta slut, men jag vet inte om jag orkar hasa över till apoteket. Nån mat har jag inte heller hemma så jag kanske borde ge mig ut. Fast illamåendet gör mig inte särskilt sugen på att äta. Äh, jag tror jag har ett rör med chips jag kan trycka i mig om jag blir hungrig.

Nu ska jag vila en stund. Känner mig som en hundraåring…

Read Full Post »

Det är inte mycket jag läser i min facktidning, ärligt talat. Men Läst & Sett-sidan innehåller annat än reportage om löneadministratörer, vaktmästare och kommuner som kränker sina medarbetare.

Idag fastnade jag för en recension av filmen Beginners. Filmen börjar med att Oliver träffar Anna strax efter att hans pappa har dött. Förälsken är häftig, men den väcker också minnen. Olivers pappa var homosexuell, men hemlighöll detta tills hustrun/mamman dog. Det innebar att pappan ”kom ut” som 75-åring. Filmen ger sen tillbakablickar som speglar relationen far och son, men också pappans möte med en ung älskare. Och en massa annat, förstås!

Kristina Fleming, som sett filmen och skrivit recensionen, tycker att filmen är en blandning av sorg och glädje och att den är överraskande.

Helt klart blir jag nyfiken på den här filmen, som på sätt och vis verkar vara en annorlunda komma-ut-film! Beginners har premiär den 8 juli i Sverige. Jag har kikat på en trailer på filmen och blir liksom inte mindre nyfiken. Att det är bra skådespelare i filmen gör den inte sämre hellre, tror jag. Ewan McGregor spelar sonen, Christopher Plummer pappan och Mélanie Laurent flickvännen Anna. Beginners är en film jag vill gå och se på bio i sommar!

Read Full Post »

Lösenordsskyddad: Resultat

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Blev tvungen att i all hast konsultera mitt lilla drömlexikon, en gång inköpt på EPA för 2:95.  (Säger kanske en del om såväl kvantitet som kvalitet…)

Fann följande:

  • Bok eller böcker fanns inte med!
  • Bokhyllor fanns inte med!
  • Lägenhet fanns inte med!
  • Flytta själv: Du är osäker på en som står dig nära.
  • Renovera fanns inte med!
  • Möbler se: Glad händelse under dagen.
  • Möbler flytta: Längtan efter förändring.
  • Anklagelse från dig: Den du anklagar i drömmen kommer att vålla dig svår besvikelse i en hjärteangelägenhet.
  • Målare se eller tala med: Ljus framtid.
  • Kalle Anka fanns inte med!
  • Tintin fanns inte med!

Nån som blev klokare? Inte jag, i alla fall.

Read Full Post »

Det är så underbart! Trodde inte det skulle bli så mycket sömn i natt. Huvudet dunkande och jag mådde så illa att jag tog in en spyhink i sovrummet utifall att. Men med sprayad näsa, Bricanyl i luftrören och Cocillana i magen slocknade jag som ett ljus igår kväll, klockan var väl inte 22 än. Gissningsvis är det febern som gör att jag mår så illa.

Inte blev det mycket vila av igår, för när jag kom hem från besiktningen ringde jag mamma som utlovat och hon pladdrade på trots att jag försökte avbryta flera gånger. Till slut gick det. Att avbryta, alltså. Då hade jag legat ovanpå sängen och naturligtvis blödit igenom såväl kläder som överkast, ända ner till påslakanet. Tjolahopp, liksom! Riva upp sängkläder och tvätta är precis vad man vill göra när man mår som en apa. Men det var ju bara att göra och inte fundera så mycket över.


Så här mår jag idag, fast jag är inte lika glad som apan på bilden.

                                                                                                                                                             Kollade på Babel på TV och den kära fru Hatt ringde under programmet. Därför fick hon ett kort samtal EFTERÅT. Typ tre minuter. Sen blev det medicinering, tandborstning och sänggående. Och nej, jag skippade inte tandtrådandet fast jag hade god lust.

I morse vaknade jag 6.22 av att jag mådde illa. Var uppe en stund, tog min sedvanliga medicin och gick på toa innan jag kollapsade i sängen igen. Försökte få ro av regnet som smattrade, men det gick inte. När jag väl somnade om drömde jag en fruktansvärd mardröm om att jag hade flyttat in i en gigantisk lägenhet. Jag har drömt om den här lägenheten tidigare, så jag vet precis hur den ser ut. Och jag har hunnit flytta dit mina grejor! I huset pågick renoveringar och detta medförde att arbetarna skulle inte i vissa rum. Mitt bokrum var ett av dessa rum och alla mina böcker var borta – och ersatta av Kalle Anka-pocketar och Tintin-böcker. Va?!

Vaknade igen vid åttatiden, svettig och ofräsch. Har nu förberett mig för eftermiddagens intervju bland annat med att klämma två illröda och gula (ja, gult är ju som bekant fult!) finnar på näsan. Näsan lyser i sig som ett stoppljus efter alla snytningar, men ändå. Det är INTE fräscht att gå intervju med två finnar på kranen. Du minns väl hur stor min kran är? Finnarna var helt i paritet med min snabel kran.


Min kran är lika stor som Dumbos snabel.

                                                                                                                                                               Nu ska jag tvinga i mig lite fil och müsli innan jag tar en dusch och försöker tvätta bort febersvetten. Det är bara Veklingar som ställer in anställningsintervjuer när de är sjuka. Jag tillhör inte den gruppen, jag tillhör som bekant Gnällarna. Men det gör jag så mycket jag vill på min egen blogg.

Read Full Post »