Det började regna i natt. Jag hörde ingenting, låg och snarkade och sov den oskyldigas (nåja…) sömn, medan Fästmön låg vaken och snurrade i sängen. Det är hemskt med såna nätter, särskilt som vi skulle upp tidigt eftersom vi på väg till Annas jobb skulle lämna Elias på fritids klockan sju. Bensinmätaren började blinka på vägen in till stan, så jag passade på att tanka innan jag körde in Clark Kent* i garaget. Han har för övrigt skött sig riktigt bra de senaste dagarna och nåt ”gnäll” har jag inte hört på flera dar – ta i trä! I fredags skulle jag ha fått hjälp med det där ljudet, men mötet blev inställt.
”Jag har bara regn hos mig…”
Igår skrev jag ett inlägg om min söndag och genast kände sig ett antal personer manade att ge mig, dumma människa, goda råd om att jag ska släppa kontrollen och inte vara så planerande. Som om jag bett om råd överhuvudtaget! Det är rent av fräckt att komma och skriva mig på näsan hur jag ska leva mitt liv när man inte befinner sig i mina skor. Jag beklagade mig INTE i inlägget igår. Kommentarerna jag fick på inlägget handlade om mitt kontrollbehov och mitt planerande. Vad hade det med inlägget att göra? Och är det fula egenskaper i folks ögon? Det verkar så. Jag kan bara säga att hade det INTE varit för min organisations- och planeringsförmåga hade min tillvaro kollapsat totalt 2009. Och att inte planera när man lever ihop med barn som dessutom är sjuka ibland, det tycker jag personligen bara är dumt. Det om nåt borde de som har barn själva förstå. Eller har ni glömt? Eller lever ni från dag till dag? Det var bland annat därför jag gjorde en massa igår på söndagen för att kunna ha måndagen fri ifall jag behövdes. Nu blir det inte så idag, utan en annan person har planerat (!) nåt.
För övrigt har jag haft magsår i flera år, men det är inte dessa jag har haft ont av de senaste dagarna. Nån/några var uppenbarligen snabba att koppla ihop det magonda med ordet stress som jag skrev i en mening intill. Inte visste jag att dessa personer var läkare också! Det är ett helt annat magont jag har och ingenting jag vill skriva öppet om.
Så! Nu har jag skrivit ett samlat svar till samtliga och nu sätter jag punkt för gårdagens klotterplanksdiskussion här. Jag har ingen som helst lust att förklara mig, men nu har jag gjort det i alla fall. Ändå vet ingen allt. Var på det klara med det.
Idag ska jag ta hand om tvätten från igår, vika den och lägga det som ska strykas i strykhög. Jag har ett TV-program från i torsdags som jag tänkte titta på. Och så ska jag ringa en vän. Anna jobbar till klockan 14 och då blir det hemfärd till Himlen. Elias var snorig i morse, så ett visst förbehåll är det, hemresan kan bli tidigare…
*Clark Kent = min lille bilman
Gå till Toffelprofilen
Vad skönt att bilen varit snäll … kanske bara var lite ”kärvt” från att du fick nya pjuck på den. Håller tummarna att du slipper gnäll både därifrån och från andra stället 🙂
Vi människor ÄR olika, en del planerar i minsta detalj (tex min Anna) … det kan stressa mig, medan det kan stressa henne att jag liksom tar dan mer som den kommer 🙂 …inget är rätt eller fel liksom !!
Jag tror att det var bromsskivorna som var skeva efter att jag kört med dåliga bromsbelägg. Detta skulle ev. rätta till sig, sa Mekar-Bruden och jag får hoppas att det har gjort det!!!
Ja visst är vi olika! Jag skulle aldrig säga att det är rätt eller fel, däremot är det praktiskt om man t ex inte är för olika den man är tillsammans med 😉 Men igen, människor är olika och låt oss för höge farao få vara det! Det viktiga är att vi gör så gott vi kan och försöker må bra. Eller hur?! (Tyck nu som jag! 😉 )
När folk kommer med råd av den typen som du fick av somliga (jag får dem också ibland) brukar jag tänka att det är något de egentligen säger till sig själva. Något de själva behöver höra. Det har med största sannolikhet med deras egen livssituation att göra. Ju mer råd vi känner att vi behöver ge andra desto mer behöver vi lyssna på de själva. Det är min erfarenhet.
Kram!
Jag delar din erfarenhet på detta område, Maria! Tack för kloka ord, jag var för mycket i affekt för att kunna formulera själv! 😀
Kram!
Tofflan, helt ok fullt håller jag med dig i det 🙂 … fick kanske inte fram att vi måste kunna acceptera olikheter hos varandra, som med allt här i livet. Hur vi är ska ingen annan bestämma 🙂
Jo men det var nog så jag uppfattade din kommentar.
Bilen är lite rolig, det konstiga ljudet, en sorts gnissel, hörs då och då. Men inte alls som förut. Hmmmm…. Bilar…….