Nej, det var inte nåt bra val av mig idag att välja bort familjen och vara ute i solen mot att åka hem till mig. Hela söndagen, så gott som, har gått åt till måsten – och ändå är jag i skrivande stund inte klar med alla.
Fästmön och jag vaknade tidigt av en viss ung man som gjorde entré med ett brak i sovrummet. (Det går liksom inte att öppna dörren på annat sätt.) Men vi lyckades faktiskt somna om och tog dagen långsamt först. Anna fixade frukost medan jag blaskade av mig. Hon ser trött ut, min älskling, men faktum är att semestern börjar nästa månad för hennes del. Semestern som också innebär en del krav på att hitta på nåt kul och annorlunda, det vet jag några som förväntar sig.
Trött men söt älskling.
Vi satt ganska länge vid frukostbordet med våra filskålar och mackor. Det är inte alltför ofta vi har möjlighet att prata. Möjlighet och ork, så är det. Tur att vi fick vitamintillskott av Annas snälla mamma i form av rabarber, som Anna gjorde paj av igår kväll, och paprika. Den senare ser väl riktigt läcker ut, eller hur?!
Läckra bitar nyttig paprika!
Efter tandborstningen åkte jag hem till stan. Slängde på en maskin tvätt som var knökfull, satte mig vid datorn och städade den lite, fixade lite på bloggen. Surfade runt, läste lokalblaska och pratade med mamma. Det senare tog 45 minuter. Idag var det nämligen mycket att avhandla igen! Två tråkiga dödsfall i släkten, bland annat: mammas äldsta kusin och mammas yngsta kusins man. Yngsta kusinens man var bara ett par tre år äldre än jag och när jag läste om motorcykelolyckan och såg åldern gissade jag att det skulle var nån jag kände. Det var det.
Nåt positivt hade mamma att berätta i alla fall och det var att gårdagens kaffekalas för faster, kusin och kusins make avlöpte bra. De hade ätit och njutit av såväl smörgåstårta som vanlig tårta – OCH min fotobok Älskade Byhåla! Kul!
Nu sitter jag i valet och kvalet om jag ska slänga iväg två ansökningar eller bara steppa in på Tokerian och lämna in Lotto och sen åka ut till Himlen. Det är ju inte så kul med söndagssol ute och jag själv inne…
Den kommande veckan väntar massor av aktiviteter, bland annat: bilfix, biltvätt, besiktning av Clark Kent*, hårklippning (av mig, dårå) samt en intervju. Vem sa att söndag var en vilodag? Jag blir stressad bara jag tänker på dagarna som kommer… Vi har ju lite studentfix kvar också…
Och jag har haft jätteont i magen i två dar. Nu tycker jag att det får släppa!
*Clark Kent = undermannen som ska besiktigas på torsdag
Gå till Toffelprofilen
Sluta oroa dig och sluta planera så mycket. Var i nuet och försök… då kommer magen att må bättre. Jag vet, jag är och har varit som du… planera allt hela tiden… släpp taget vännen… för din egen skull… du ska lära dig att inte planera och ha kontroll över allt… basta! *kram*
Fast jag har så mycket den kommande veckan att jag var tvungen att planera in tid vid datorn idag för att söka jobb. Jag har som vanligt inte skrivit in allt. Vissa möten och sånt är jag kallad till och detta kräver att jag planerar min tillvaro. Så jag förstår inte riktigt ditt råd med att släppa kontrollen…
Kram!
Jag instämmer i Jerrys ord.
Våga släppa kontrollen. Det går år så mycket energi av att ha ständigt kontroll på allting. Och man kan inte påverka allting. Jag vet av egen erfarenhet.
Kram vännen
Som jag skrev till Jerry så går det inte att släppa kontrollen och sluta planera. Jag är kallad till ett antal möten och aktiviteter och då måste jag planera min tid. Det verkar vara betydligt enklare och helt OK för er som har jobb att göra detta, men även för såna som mig kräver tillvaron planering. Som vanligt har jag inte skrivit ut alla mina möten och aktiviteter – de flesta är jag som sagt kallad till. Tiden som blir över måste jag planera för så att den räcker till. Vad är det jag inte kan påverka???
Kram!
Planering är viktig för mig också. Det ger mig lugn när jag ser vad jag ska göra och när, skriver jag ner det slipper jag ha det i huvudet, vilket gör mitt huvud något mindre rörigt och mig mindre stressad.
Om jag inte planerar får jag inget gjort.
Sedan kan jag njuta av saker, läsa tidningen länge osv. Säkert njuta av Big Brother också, men jag gillar inte tv
Om man inte alldeles vill tappa greppet när man är arbetssökande är planering och kontroll av högsta vikt.
Jag är nog ett litet ”kontrollfreak” så jag måste ha allt planerat.
Inte alls fel att planera sin tid tycker jag, det spelar ingen roll om du jobbar eller inte, tiden är ju dyrbar ändå..
Ha dé!/Kram
Jag förstår inte varför det skulle vara en negativ egenskap. Hellre kontroll än totalt onkontrollerad, tycker jag och mitt förnuft!
Kram!
Håller med Jerry släpp taget, sen förstår jag dig också, men att leva i nuet innebär inte att skita i allt, utan att befinna sig där man är just nu. Slänger du in tvätt i maskin så gör du det, inte planerar morgondagen. Lär du dig det så kan du slänga din kalender, den finns kroppen till slut. Jättekram
Anledningen till att jag bland annat tvättade idag och inte i morgon var att jag behöver rena kläder. I morgon var det eventuellt också så att jag kanske behövde vara med en person som inte mår så bra. Nu behöver jag inte det, men jag visste inte det tidigare.
Varför får jag sån kritik för att jag försöker planera min tillvaro??? Är det fel och fult av en som är arbetssökande att göra det? Eller vad handlar det om? En del av kommentarerna är baske mig snudd på kränkande här.
Jag använder endast en kalender i min mobil därför att jag då och då blir kallad till möten av vissa myndigheter. Om jag inte antecknar tider glömmer jag bort. Det är ett symtom på min blodbristsjukdom.
Kram!
Det är nog inte kritik, det är snarare synpunkter..?
Men vad är det synpunkter på om inte mig som person??? Varför är det FEL att vara planerande – om jag nu i mitt inlägg anses vara det? Varför är mitt sätt att vara kritiserat, jämt och samt? Jag blir bara trött.
Jag skrev ett inlägg om att jag satt inne och fick en massa saker gjorda idag. Har folk dåligt samvete för att de vilar en söndag så att de måste racka ner på mig eller vadå? Jag är väl inte på dem?
Jag ser det inte som kritik av dig som person eller att någon rackar ner på dig, utan just som synpunter.
Jag ser planering som ett positivt ord.
Utan planering finns det för mig ingen plats och tid att leva i nuet, möjligheten att släppa kontrollen för mig är endast möjligt om jag har kontroll. Det är väl inget kul om ett plötsligt möte dyker upp imorgon och jag har inga kläder att ta på mig? Jag tycker du gör rätt som ser till att fixa det som är viktigt för dig.
När folk talar om för mig hur jag ska göra – när jag enligt dem gör på ett annat sätt – går jag i taket. Jag kan inte se det som annat än kritik.
Tur att vi är några stycken så som INTE anser att planering är fel. Jag fattar fortfarande inte var mitt kontrollbehov kommer in i inlägget. Är det finare och bättre att inte planera några få saker i sitt liv som man kan?
Såna här kommentarer får mig att allvarligt överväga att sluta blogga. Jag skriver om min dag och kort om min vecka som kommer och så får jag höra skit som att jag ska släppa kontrollen. Makalöst!
Det var absolut ingen kritik från min sida, Guds sig förbjude, ville bara ge min bild av vad Jerry sa. Jag har full förståelse för att du måste planera för att hålla ihop dig själv och din vardag, egentligen borde jag ha varit tyst eftersom jag pga min bipolaritet har två telefonkalendrar och en pappers dito för att få det att funka. Det jag beskrev var dit jag vill igen. Självklart ska du trots alla goda råd välja det som passar dig inget annat. Jag ber återigen om ursäkt för mitt klavertramp och hoppas att min ursäkt mottages. Kram
Ursäkten accepteras! Jag förstod liksom inte varför jag skulle behöva goda råd från höger och vänster på detta inlägg som absolut inte var klagande på nåt sätt.
Den som inte har varit i mina skor kan förstås heller inte till 100 procent sätta sig in i min situation. Stress kan till exempel vara positiv för mig som inte har så mycket att göra. Mitt magonda har dessutom inte med stressen att göra. Visserligen har jag magsår, men det är inte dessa jag har haft ont av i flera dar utan annat.
Kram!
Meeeeeeeeee ..när fan blev det straffbart med att ha kontroll över saker och ting ? Min KBT Tant ( som är en ung kvinna ) svarade ungefär så här jag pratade om de saker som jag bara måste ha kontroll över ( massa mä löst fölk som har åsikter om det ) mår du bra av att ha den kontrollen ? Och är jag svarade att det höll mig på banan och jag faktiskt blir lugn av kontroll så tyckte hon att då skulle jag fortsätta med det och inte bli stressad över att vilja ha en viss kontroll. Sådetså !
Jag blir så trutt på att det ständigt ska vara detta jävla Go whith the flow , vara fri och obunden och knata runt bartåa och lukta på blommorna och vara så där ansträngt friiiiiii och underbaaaaart friiiii och häääääääärliiiiiiiig . Alla får vara olika . Faktiskt ,
Jag blir så arg att jag snart lägger mig i tre högar och illskriker . Sorry för alla svordomar Tofflisen .
Kram
Du får svära i den här kommentaren! Jag svor också lite grann, inombords.
Kram från en som är Olik alla andra… 😉