Gäst hemma hos mig själv

Skolpojken med ryggsäck är nu avlämnad i skolan. Hittade ingen vettig keps mer än storebrors gamla Nike-kepa med konstig skärm. Den fick duga idag. Det verkar som om det blir lika varmt som igår.

Natten har varit lång och oändlig. Den lille mannen spelade fotboll i sömnen och den gamla Toffel-kroppen känns mörbultad och blåmärkt. Har inte sovit så mycket, mest och godast när alarmet gick igång, förstås…

Ett stort gäsp idag.

                                                                                                                                                              Jag har åkt hem till mig medan jag väntar på att Fästmön ska höra av sig. Har ett par småsaker jag skulle vilja hinna med här hemma innan det är dags att åka till Himlen igen. I morgon åker jag nog hem efter morgonskjutsningen och stannar till onsdag. Det är två viktiga möten för mig på onsdag och jag måste hinna förbereda mig lite inför dem – jag har liksom inte gjort det. Det har inte hunnits med i den allmänna villervallan som råder för tillfället.

Sitter nu och funderar på vad jag har GLÖMT att göra ute i Himlen, men det enda jag kommer på är att fiskarna inte fick nån mat i morse. De klarar sig säkert till eftermiddagen! Här hemma behövs det göras ett och annat också, så jag ska inte sitta här och pladdra utan sätta fart. Tror att krukväxterna måste få vatten först, det är det mest akuta. Känner mig lite som en tillfällig gäst i mitt eget hem. En konstig känsla…

Fiskarna har inte fått mat idag. Än.

                                                                                                                                                            Just i denna stund känns det som om vissa prövas hårdare och mer än andra. Men jag har inte tid att känna efter, det räcker med de sedvanliga morgongrubblerierna. Nu gäller det att få karusellen att gå runt. På reserkraft. Eller sisu, dårå, som jag hoppas att jag har fått ärva via generna från broderlandet i öst.