Gay. Det betydde ursprungligen glad, lycklig. Tills vi homosexuella – moahahahahaaaa – tog över ordet och gjorde det till vårt. Eller det kanske var bögarna. Hur som helst, Lennart Kuick skriver en intressant artikel om ung gaylitteratur (läs: böglitteratur) och han är glad! Glad att dessa böcker har blivit… gladare.
Ett av exemplen Lennart Kuick lyfter fram är David Levithans och John Greens gemensamma bok Den andre Will Grayson. Boken innehåller en hel del depp, men är ändå lättsamt skriven och i en hoppfull ton, anser Lennart Kuick.
Annars innehåller ungdomsböcker mycket idyllofobi, anser Lennart Kuick och begreppets myntare, en av Svenska barnboksinstitutets tidigare chefer, Sonja Svensson. Misär ska det vara och ältande av detta. Gärna droger och incest. Men som sagt, nu skymtar nya och gladare tider, åtminstone i gaykillarnas litterära värld!
David Levithan har skrivit flera böcker om unga bögar. Och trots att böckerna tar upp en del typiska problem är de inga eländesskildringar. Den första vågens komma ut-böcker, menar Lennart Kuick, har ofta en käck idrottskille som huvudperson. De är en i laget, så att säga, och skildras som väldigt vanliga – de kan ju hantera en hockeyklubba eller vad det nu är.
Parallellt kom en del svarta skildringar om medelklasskillar med en massa problem, det största av allt kanske att de inte vill leva. Sexet med andra killar verkar inte vara nåt av deras större problem. Och det är den här typen av böcker Lennart Kuick vill se mer av. En typ där homosexualiteten i sig finns, men är inte i fokus och framför allt inte nåt svårt. Böcker skrivna av Dennis Cooper. Eller Eli Levéns debut från förra året, Du är rötterna…
Håkan Lindqvist är en av dem som har bestämt sig för att skriva om glada gaykillar. Den nyutkomna Regn och Åska innehåller en positiv kärlekshistoria om två killar som blir kära i varandra, med hela Östersjön emellan sig. Tyvärr blir historien trivial, tycker Lennart Kuick.
I höst kommer två nya böcker av David Levithan på svenska, Dash och Lilys utmaningsbok, skriven tillsammans med Rachel Cohn och En bit av mig fattas.
En intressant trend, noterar jag och tycker också att det är skönt att man går bort från det traumatiska ältandet av komma-ut-processen. Men frågan är om den unga gaylitteraturen blir urvattnad och just trivial. Några lästips fick jag i alla fall ut av artikeln!
Gå till Toffelprofilen
Intressant artikel!
Ja intressant att läsa om kovändningen i den här typen av litteratur.
Gå in i garderoben igen och ta med en ficklampa.
Där kan man läsa om sex som skall vara en privatsak.
Oavsett läggning. Nu är ju 95 % + hetero men trots
det får HBT frågor, inkl. böcker, betydligt mer plats i media.
Det är märkligt.
Med din syn på homosexuella tycker jag att det är du som ska gå in i garderoben, stänga dörren efter dig och stanna där. Att din kommentar släpptes igenom här var ett misstag.
http://www.boktipset.se/bok/pojkarna-pa-klippan
Den där läste jag i mitten av 80talet och tyckte den var otroligt bra- Gav den till mamma o sa hon bara måste läsa den, hon nästan skällde ut mig sen,hur jag kunde läsa nåt så äckligt. Jag stod helt förstummad-jag såg alltid henne som väldigt öppensinnad.
Ja den läste jag också för 100 år sen… 😉
Man blir glad för att det kommer ut böcker om homosexuella killar, och att det inte alltid måste behandla begreppet komma ut. Det finns något som gör att man ibland kan minnas sin egen ångest för att säga: jag är homo! Och sedan våga stå för detta trots omgivningens dumma och fula reaktioner. Oftast kan man fundera över vad det är för en värld man har kommit till – snälla! Alla måste kunna bli accepterade!
I alla fall, det mesta kan bli riktigt bra! I grunden måste man ta bort stereotyper som schlager och fjollor. Det finns homon som gillar bilar, hiphop, teknik och österländska religioner m.m. Allla är inte sängvärmare heller! Hoppas bara på en varm och skön sommar!
Bra talat! Jag kan bli galen på alla dessa stereotype som presenteras så snart det handlar om homosexuella. Det är bra om bilden blir aaaningen mer varierad och att börja i ungdomsböckerna är inte fel. Och att det handlar om vanliga saker, inte fokus på komma ut. Det finns redan en massa böcker om det.