• Hem
  • CV
  • Inköpslista – böcker
  • UN
  • Ego
  • Metropolen Byhålan
  • Läser och läst!
  • Döskallelistan

Tofflan – en tragisk komedi

Livet är svart djupt nere i näbbstöveln

Feeds:
Inlägg
Kommentarer
« Himmelsblått inne, grått ute
Glassigt! »

Rent hus – och mod att passera Svekets hus

21 mars 2011 av Tofflan


Idag missade jag inte hämtningstiden vid Fästmöns jobb! Det är ju liksom extra viktigt att komma i tid när Darlingen ska iväg på kurs… Jag hade satt alarmet på mobilen.

Nu är det rent hus här! Eller i alla fall hemma hos mig. Övriga hem i huset har jag förstås ingen aning om – och jag är inte särskilt intresserad heller. Men jag är nöjd – som alltid när jag har städat. Det ger mig lugn och ro och framför allt, ett gott samvete för att jag har gjort nåt bra med dagen!


Lugn och ro.

                                                                                                                                                       Jag hann till och med duscha innan jag skulle åka, men det var på håret! Skulle just till att fixa till just det nytvättade håret med diverse klet och grejs när telefonen ringde. Det var Annas mamma som trodde att Anna började sent idag. Men tji fick hon! Och så fick hon prata en stund med mig i stället. Senare i kväll ringer hon igen för att prata med sin dotter.

Bästa vägen till Sjukstugan i Backen från Annas jobb innebär att man passerar Svekets hus. Jag har inte åkt på den gatan, gått på den trottoaren på över två år. Idag vågade jag åka förbi. Och faktum är att det kändes inget särskilt! Jag tyckte bara synd om råttorna som är kvar i det sjunkande skeppet. Att det är sjunkande har jag liksom vetat ett tag – jag läser ju tidningar och annonser. En efter en försvinner de små råttorna. Svikarna. De som teg. De som vände bort ansiktena för att slippa se. De som la sten på börda. Men det gör inget. Ni kan inte göra mig illa längre. Jag har varit på en lång resa och jag har återvänt med nya intryck medan ni har suttit kvar och petat i era råtthål i Svekets hus. Ingen av er skulle klara sig lika länge som jag.


Sten på börda.

                                                                                                                                                        Jag är stolt att jag har varit så stark och klarat mig så här långt! Det har jag firat med kontemplation över pusslet. Kontemplation… Jag har mest morrat för mig själv. Det går i alla fall sakta men säkert framåt. Precis som de steg jag har tagit idag, visserligen i bilen, men ändå. Förbi Svekets hus.

Dela det här:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla

Gilla Laddar in …

Relaterade

Publicerat i Familj, Personligt, Puckon | Taggad alarm, arbete, bil, duscha, gata, gott samvete, hår, kontemplation, kurs, lägga sten på börda, lång resa, lung, mamma, media, mobiltelefoni, mod, morr, nya intryck, pussel, råttor, rent hus, ro, sjunkande skeppet, stark, städning, stolt, Svekets hus, svikare, telefoni, tiga, trottoar, vända bort ansiktet | 12 kommentarer

12 svar

  1. på 21 mars 2011 den 15:08 Stattinskan

    HÄRLIGT att du kunde åka förbi med högburet huvud … och det gjorde du både med den äran och med all rätt 😀
    Kramar


    • på 21 mars 2011 den 15:29 Tofflan

      Ja det kändes OK. Men tänk att det skulle ta över två år…
      Kramen!


  2. på 21 mars 2011 den 16:29 Mc pinglan

    Med tiden upptäcker man att det inte finns så många som är genuina..,tyvärr…
    Förvånandsvärt många vänder kappan efter vinden. Av feghet och bekvämlighet mest gissar jag.
    Från det ena till det andra så noterade jag något positivt i Tokerian i går kväll. Då jag stod där i kön bakom en fyllegonande brud så upptäckte jag att det satt ” vilstolar” längs med väggen utanför kassorna. Har nog inte sett det tidigare i någon butik. 1-0 till Tokerian alltså, 😉


    • på 21 mars 2011 den 17:53 Tofflan

      Så är det, så är det.

      Ha ha, vi kommer just från Tokerian, vi behövde glass till kvällskaffet. Det var ju praktiskt med vilstolar! Ska slå mig ner där nån dag och IAKTTA! 😆


  3. på 21 mars 2011 den 16:40 Nurse Rached

    Som Guds barn står vi upp – vi kryper inte för någon! Du har inget att skämmas för, det har däremot svikarna, jag tcker det är bra att du går emot rädslan/obehaget att åka förbi Svekets hus. De är inte värda din energi! Basta.

    Själv jobbar jag sedan 9 månader i mitt ”Svekets hus”, iofs med annan arbetsgivare, helrenoverade lokaler och nya kollegor men det tog mig flera år att se denna betongbunker utan att bli alldeles skakig och/eller börja gråta. Nu känns det som om jag både vunnit över mig själv och dem, de som var mina demoner.

    Kramen! 🙂


    • på 21 mars 2011 den 17:54 Tofflan

      Vi får känna oss lite starka och stolta – ett tag! 😛

      Kram!


  4. på 21 mars 2011 den 17:51 Inna

    Tänk så långt du har kommit! Det är ett viktigt steg du tog idag. Du är vinnaren i det långa loppet. Så är det, även om det har kostat mycket.

    Jag har också ett ställe som gav mig ångest långt efteråt, fast jag hade lika stor skuld. Det insåg jag när jag fått distans. Idag är jag tacksam för den livskris jag hamnade i. Utan den hade jag varit en kuvad olycklig människa idag.

    Kram du fina människa!


    • på 21 mars 2011 den 17:57 Tofflan

      Ja det kändes ingenting, faktiskt, idag. Det är svårt ändå att se vinsten, men jag gissar att jag kanske gör det en dag.

      Du gjorde rätt, du också!

      Kram till dig (och ursäkta ”ingreppet” i din kommentar!)


  5. på 22 mars 2011 den 11:38 FEM

    Duktigt av dig tycker jag. Tänk att man kan oroa sig för nåt så pass och sen när man gör det så var det ………ingenting. Jag har också ett ställe som jag känner att jag aldrig mer kan sätta min fot på, men samtidigt känner jag att ska jag kunna gå vidare så måste jag kliva över den höga tröskeln och in i obehaget. Det kanske blir likadant för mig. Det känns inget särskilt…..typ.


    • på 22 mars 2011 den 12:08 Tofflan

      Ta och prova en dag när du liksom inte har så många alternativ, att du t ex måste gå dit eller passera eller nåt. Det liksom gick av bara farten och det var en härlig känsla – att inte känna nånting! 😀


  6. på 22 mars 2011 den 12:40 FEM

    Vi får hoppas att det blir en härlig känsla, när det nu blir. Det är ju beslutet som måste tas först.


    • på 22 mars 2011 den 14:24 Tofflan

      Ja det är det, absolut. Och man ska känna sig stark. Men om du vill kan jag följa med dig, då blir det mindre ”farligt”!



Kommentarer är stängda.

  • Vem är Tofflan???

    En numera rätt tjock (tant) propagandaminister som sett bättre år. Bitsk och elak och hård mot de hårda, men from som ett lamm mot de snälla. Älskar sin Anna gränslöst, kopiöst, sanslöst, men tveklöst.

    Du får gärna citera mig, men ange källa. Bilder från bloggen får du INTE knycka. Den här bloggen är avslutad. Vill du kontakta mig ändå eller köpa en bild? Skriv en kommentar vid det inlägget så kontaktar jag dig!

    Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!

  • Nytt arbetsliv…

    Nytt jobb, nytt liv09 maj 2016
    Äntligen!!!
  • På LinkedIn

    Visa Ulrika Hurtigs profil på LinkedInGå till Toffelprofilen
  • På Pinterest

    Tofflan på Pinterest
  • Tofflan twittrar

    Mina tweets
  • Statistik!

    Här kan du läsa en årsrapport om den här bloggen.
    https://tofflan.wordpress.com/2015/annual-report/
    (Du får kopiera URL:en och klistra in i adressfältet på din webbläsare.)
    Vill du ha utförligare statistik, mejla mig på
    tofflan(snabel-a)home.se

  • Ämnen

    Allmänt Böcker Diskutabelt Epikuréiskt Familj Film Gult HBTQ Ironi Krämpor Musik Personligt Puckon Radio Stoiskt Trams TV Vänner
  • Senaste inläggen

    • Allting har en ände…
    • Grattis till lilla mamma – och tack för gott skratt!
    • En flaska vin: Boira’ 2014
    • Lördagslåtanden och -göranden – med vissa risker…
    • Dödligt dubbelspel
    • Återkoppling och vidare, upp i ljuset…
    • Bara härligt regn hos mig
    • Inne i djungeln
    • Tunneln i slutet av ljuset
    • Idag är det lön, men inte för alla
  • Mest lästa inlägg

    • Sorg! Godisvaruhuset i Hummelsta is no more!
    • Är det konstigt att inte vilja umgås med sitt ex?
    • Fucking och andra snuskiga ortsnamn
    • Östgötska ord och uttryck: Knuschlig och muschla
    • Tofflan testar: Att rengöra en tvättmaskin
  • Senaste kommentarer

    Tofflan om Östgötska ord och uttryck:…
    Arne Bolund om Östgötska ord och uttryck:…
    Tofflan om Vita spår
    fruhatt om Vita spår
    Tofflan om Allting har en ände…
    Tofflan om Allting har en ände…
    Lisa om Allting har en ände…
    Merete om Allting har en ände…
    Tofflan om Allting har en ände…
    johannasdeckarhorna om Allting har en ände…
    Tofflan om Allting har en ände…
    johannasdeckarhorna om Allting har en ände…
    Tofflan om Allting har en ände…
    etuna1 om Allting har en ände…
    Tofflan om Allting har en ände…
  • Intressant och relevant

    • Bokbloggar
    • Chokladbloggen
    • Deckarhuset
    • Glömda ord
    • Helds HBT-nyheter
    • Kommunikatörerna på SLU
    • QX
    • Skrivrummet
    • Suicide Zero
    • Uppsalalistan
    • Uppsalanyheter
  • Läsvärt hos andra!

    • Vilka dagar! på Mitt liv
    • Festligt värre! på uppsalaewa
    • Nationaldagen och litteratur på Mösstanten
    • På väg! på Mitt liv
    • Tisdagstrion v 22: Å, Ä, Ö (mi… på Lottens Bokblogg
  • Knappar och diverse annat av värde

    Twingly BlogRank

    Denna blogg är värd 67 984 kr


    Display Pagerank

    Pinga Frisim

    SvenskaSajter.com - gratis länkkatalog för hemsida & blogg

    Reggad på Commo.se

  • Dagarna

    mars 2011
    M T O T F L S
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    28293031  
    « Feb   Apr »
  • Arkiv

  • Besökare

    • 1 884 372 hits
  • RSS Twingly-länkare

    • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.
  • I can see U!

  • I know where 2 find U2!

    Map IP Address
    Powered byIP2Location.com

WPThemes.


  • Följ Följer
    • Tofflan - en tragisk komedi
    • Gör sällskap med 514 andra följare
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Tofflan - en tragisk komedi
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Kopiera kortlänk
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa inlägg i läsare
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …
 

    %d bloggare gillar detta: