Hur är jag egentligen? Är jag en velpotta eller är jag en åsiktsmaskin? Först och främst kan jag inte ens bestämma mig för vilken bakgrundsfärg jag ska ha. Ursprungligen i år körde jag enligt konceptet
Dagens färg, därför att…
Nu känns det som om jag behöver bestämma mig. Jag kan inte vela fram och tillbaka. Men jag har problem, för jag gillar både den himmelsblåa och den ljust gula bakgrundsfärgen. Kruxet är dock att vi i vår familj lever efter devisen
Gult är fult!
Av flera skäl. Ett är att Fästmön avskyr gult och jag är solidarisk. För solidarisk ska man var med sin kära, tycker jag. Personligen har jag inget emot gult alls, bara när det gula sitter på personer som inte passar i färgen – oklädsamt! Då krullar sig mina ögon. Själv passar jag inte i nån färg, inte ens tjockis-svart. Men jag älskar blått! Problemet är bara att en blå bakgrundsfärg inte direkt lyfter fram bilden i headern – som ju är just himmelsblå. En ljust gul bakgrund gör underverk… Blekt, men funkar mot bilden, bilden med min favoritfärg… Där har du mitt dilemma!
Det här är en makalös vacker ros som jag fotade förra året. Men den är ju lite gul…
När det gäller mina åsikter har jag insett att jag åker på käftsmällar så det slår gnistor så fort jag sticker ut hakan. Och det är bra det, för det är nog precis vad jag behöver! Fast inte alltid. Ibland har jag protesterat för jag tycker att jag blir påhoppad för allt jag skriver. Jag menar, en SÅN viktig åsiktsmaskin är jag väl ändå inte??? Det finns personer som har åsikter om precis allting och som måste uttrycka dem. Jag har inte åsikter om allting och dessutom väljer jag vilka frågor jag vill uttrycka mina åsikter om i skriftlig form.
Det jag emellertid har noterat,
sade hon småskrattande,
är att så fort jag skriver om nåt politiskt eller om nån politiker då hugger folk direkt!
Nu gör ju inte jag det så ofta, för det här är inte nån politisk blogg. Men igår kväll gjorde jag ett litet test. Jag skrev om Carin Jämtins tankar om skoluniform och det hade folk en massa synpunkter om – eftersom jag hade en annan åsikt än denna socialdemokrat.
Då var jag bland annat
en moderatjävel som älskar dyra märkeskläder och inte tänker på dem som har det sämre ställt
(Ursäkta kraftuttrycket, men jag citerar en kommentar jag fick som jag inte publicerade.) Min verklighet är att jag visst älskar en del dyra märkeskläder, främst för att de är av bättre kvalitet än vissa billiga märken. Men min ekonomiska situation tillåter inte att jag köper märkeskläder. Den tillåter inte klädinköp överhuvudtaget just nu.
Däremot, när jag skrev om Olof Palme, på 25-årsdagen av hans död, ett ganska neutralt inlägg men med en viss värme för Olof Palme och hans familj, då kom minsann inga kommentarer om att jag var
en jävla sosse
eller liknande. (Ursäkta kraftuttrycket igen! Jag får ofta den här typen av kommentarer när argumenten tycks tryta för somliga. Naturligtvis publicerar jag inte sånt.) Intressant, intressant…
Sanningen är att jag varken är moderat eller sosse, men det finns nog åtskilliga som tycker att jag är en jävel.
♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣
Den här velpottan/åsiktsmaskinen är för tillfället hemma hos sig. Elias fick besök av en kamrat idag, så vi sköt upp ur sängarna som raketer. Men då hade vi sovit bra länge… Jag har varit och handlat lite frukostvaror och middagsmat till Anna och mig i morgon (vi bor i stan nästa vecka), men ska handla middagsmat till i kväll och lämna in Lottokupongen för nästa vecka på vägen tillbaka till Himlen. Passerade också Morgonen och levererade en blytung väska till sin ägarinna.
Solen skiner, snön smälter och Anna skulle försöka sitta en stund i dörrhålet till sin balle*. Jag känner mig mest som en skottspole som bara åker fram och tillbaka hela tiden – med vissa uppehåll för stunder vid datorn eller i TV-soffan. Linn undrade häromdagen om vi inte skulle flytta ihop snart och visst vore det bekvämt på flera sätt. Men jag vill inte bli en börda som innebär försörjningsplikt för min blivande sambo, så vi avvaktar ett tag till. Så är det.
*balle = balkong, inget annat!
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
För mig är du varken det ena eller det andra. Du är som de flesta av oss. Vissa frågor har man mycket bestämd uppfattning om, andra är man mer osäker. Kanske för att man inte vet så mycket om frågan.
Jag går mycket på intuition. Ibland blir jag förvånad att jag har ett bestämd uppfattning i en viss fråga, för jag har inte gått och funderat utan uppfattningen bara finns där.
Det jag gillar med dig och flera andra av mina webbisar är att vi kan ha helt olika åsikt i olika frågor och kan diskutera utan att kränka, utan bemöter varandra med en ömsesidig respekt.
Jag fattar inte att du får såna kommentarer! Du sticker inte ut hakan mer än andra. Vad är det med folk?
Visst ska man vara solidarisk mot den man älskar, men man måste också respektera att man gillar olika. Tänk tvärtom. Anna kan var solidarisk med dig och acceptera gult, för att du gillar det. Sen är det ju trist att något man gillar har blir nedsolkat av något man ogillar 😉
Kram
Tack för en ärlig – och varm kommentar!
Jag är också sån att jag kan ÄNDRA åsikt – om argumentationen är övertygande. Men att häva ur sig att man är en jävla si och så, det är inte att argumentera. Inte vet jag vad det är med folk, jag skulle själv aldrig använda sånt språk eller skriva sånt hos nån annan, på nån annans blogg.
Det där med gult är ett internt skämt och inte alls så allvarligt som det kanske låter! Men det handlar om att vi som är blonda inte alltid passar så bra i gula kläder – vi blir för bleka, helt enkelt.
Kramen!
Tycker ju tvärtom jag förstås…att den blå färgen matchar din header. Tycker att den framträder fint ändå 🙂
När det gäller gult har det ju mest blivit en kul grej. En person jag ogillar älskar gult.
Jag gillar inte gula kläder (för jag passar inte i det) men i övrigt är det nog rätt okay. Vi målade tex solgult i vardagsrummet i huset.
Puss!
OK, jag får testa den blå i morgon, så får vi känna efter. Jag tycker sidan känns lite för enfärgad. Men jag ska testa och känna efter!
Ja, jag skrev ungefär detta nyss i ett svar på Innas kommentar. 😆
Pussalussa! 😛
Otroligt sjuka kommentarer. Tänk att det finns folk som tycks näras av att susa runt och lämna elaka spår…!
De får i alla fall inte glädjas åt att se sina kommentarer publicerade på min blogg.
Att acceptera att människor har andra åsikter än man själv är väl en del av det som kallas civilisation. Jag fattar inte hur det kan finnas så många ”knäppisar” och troll! Bra att du tar bort såna kommentarer!
Och jag håller med om den blåa färgen. Snyggt blir det. Den ljusgula är lite blek…
Eller hur?! Och vad uppnår man med okvädningsord? Inget som övertygar mig, i alla fall. Alla såna kommentarer blockeras!
Oki, jag ska testa med en blå i morgon igen, sen ska jag bestämma mig! 😀
Man måste väl kunna prata i lugn o sansad ton och ha olika åsikter, sådana fula kommenterar låter inte som dom hör hemma varken här eller någon annanstans.
I ett förhållande så måste man acceptera att man har olika intressen (ja färger också 😉 tycker jag, Anna älskar hästar, mina barn älskar hästar, jag är inte ett dugg intresserad.Jag kan inte börja tycka det är kul att rida och gneta i stallet, men jag accepterar att dom tycker om det. Jag däremot gillar sport på tv i alla former, det gör inte dom andra omkring mig. Jag tittar ibland och ibland får jag sällskap, precis som jag ibland är med till stallet. Man kan inte ändra på sig, men man kan anpassa sig.. 🙂 Det som jag ser fram emot nu när Anna flyttar ut till hus, är att jag får bli trädgårdsansvarig, för jag älskar att pyssla med växter o blommor, vilket inte hon gör, så då kompletterar man varann istället 🙂
Nej, fula kommentarer av detta slag hör inte hemma varken här eller nån annanstans.
Klart man ska acceptera att man gillar olika saker! Det där med gult är, som både Anna och jag skrev, ett internt skämt och handlar om att hon inte tycker att hon passar i gula kläder + att nån vi ogillar älskar gult.
Det låter så härligt med Annas hus och trädgårdsansvarig! Så kul!!! 😛
Och jag tycker ju gult är väldigt vackert… kanske lite mer gul än din bakgrund just nu, men den är helt ok den med 🙂
Men du, skoluniform, det är faktiskt inte helt fel. Det har de flesta skolor här, och det är vettiga kläder, rätt snygga oftast och helt klart praktiska. I Lillemans skola har de djupgrönt och guldgult, så det är ju mamma helt nöjd med 🙂 Jag tänkte ju att det var helt galet innan han började skolan, mina 2 döttrar har ju gått i skolan i Sverige, utan uniform. Men faktiskt, jag insåg kvickt fördelarna med det, och man behöver inte köpa hela uniformen på en gång, så det blir inte dyrare än vanliga kläder. Det blir aldrig något tjafs på morgonen för att favvo-kläderna inte är tvättade, inget tjafs om vilken tröjja som passar till vad, allt är liksom packat och klart redan från början 🙂
Gult är en färg man blir glad åt – om den sitter på rätt person.
Jag tycker fortfarande att uniform i skolorna är öststatsmentalitet och att det inte har nåt med att förbättra atmosfären i skolorna att göra.
Det spelar ju ingen roll vad man gör. Skoluniform eller sina egna kläder. Barn är ju så elaka så dom hittar ju minsta lilla fel och sen är det kört. Nånting i skoluniformen kanske sitter tokigt på nån och då är det färdigt. Så det kvittar ju.
Precis! Nån är tjock, nån är smal, nån har glasögon, nån har hörapparat… etc etc