Kvällens mest blonda den 20 mars

Blondin #1* smyger på Blondin #2** – med en batteridriven tandborste påslagen i käften.

BUSTED!

Och tack för dagens garv över kvällens mest blonda!

                                                                                                                                                    *Blondin #1 = en mig närstående person
** Blondin #2 = petite moi

Read Full Post »

Trottoarvett

Stora och viktiga frågor engagerar människor. Som till exempel denna: vilken sida ska man gå på när man går på trottoaren? Den har till och med engagerat folk så mycket att många har kontaktat både Transportstyrelsen och Trafikverket  för att få veta vad som gäller. Och på Fejan förnekar man sig inte heller utan har bildat en grupp där man hatar folk som går på fel sida. (Jisses…)

Sanningen är att det inte finns några regler – när det gäller att gå på en trottoar. Viktigare är väl då att fotgängare går på vänster sida när de går på vägrenen eller vägen – för då MÖTER man trafiken på hjul och båda får en chans att upptäcka varandra och vara försiktiga. Det finns liksom ett syfte med den här regeln. Vad gäller trottoarer får man gå hur som helst – om det inte är en kombinerad gång- och cykelbana där det finns skyltar som visar vad som gäller.

Här ska man gå till vänster och cykla till höger.

                                                                                                                                                        Hur svårt kan det vara, liksom??? Sunda förnuftet på vägen, på trottoaren strunt samma. Reflexer är för övrigt både billiga och bra. Ett gratis tips från mig som ofta kör bil och som gärna vill se fotgängare även när det är mörkt.

Här ska man gå.

                                                                                                                                                   Häromdan såg jag en tjej som gick PÅ GATAN, i en svängfil. Det fanns trottoar på ena sidan gatan och gång- och cykelbana på den andra. Samtidigt som hon gick där mitt på vägen grejade hon med sin mobil. Var fanns respekten för oss bilister då? Och framför allt, var fanns förnuftet? Det handlade om lite lathet, insåg jag. Det blev några färre steg om hon gick på gatan några meter. Men hade hon haft riktig otur kanske det kom en bil som inte upptäckte henne i tid. Då hade hon fått vila forever.

Read Full Post »

Tea and sympathy..?

Tillbaka i stan igen. Det var ett evigt flaxande idag! Nu dricker vi var sin mugg champagne & grädd-te med mjölk, en god julklapp från Fästmön. Anna fick ta en macka till teet för blodsockret hade farit neråt.

Middag intogs i Himlen innan de två återstående O:na skjutsades till sin pappa. Hela bilen var full med grejor samt oss två och två barn, dårå. ÄNDÅ hade jag varit hem en sväng på dagen med Annas och mina prylar samt åkt över med Linns väska. Jag fattar inte det här, vi skulle behöva en större bil! Men det går ju inte som läget är just nu. För resten är jag så kär i min Clark Kent* så det skulle bli jättesvårt att byta ut honom!

En raring – som behöver duschas!

                                                                                                                                                        Nu har jag ringt lilla mamma för att höra om hon gick och beställde och betalade mat för en vecka idag vid den närbelägna restaurangen. Förra söndagen var det nämligen ett par kärringar som var lea mot henne och gapade och skrek åt henne. Min mamma är verkligen mån om sitt utseende och har dessutom ett stort klädintresse och det var tydligen nåt som de två gamla haggorna (säkert fula som stryk!) inte tålde. De hade varit riktigt oförskämda mot mamma, så hon visste inte om hon skulle våga gå dit igen. Tänk att somliga inte blir snälla trots att de är vuxna sen länge sen! Hur som helst, mamma hade varit smart och bett om matsedel igår när maten levererades. Och så hade hon fyllt i den och lämnat pengar till den som kom med matlådan. Men nästa vecka ska hon gå till restaurangen, sa hon. Det tycker jag är kanontufft! De där två tanterna ska passa sig, för ett tu tre så är mammas dotter där och DET är EN RIKTIGT LE OCH ELAK människa, särskilt om nån är dum mot hennes mamma!

I kväll blir det troligen sista avsnittet Snobbar som jobbar ur DVD-boxen jag fick av Anna i julklapp. (Jag måtte ha varit riktigt snäll förra året som fick både gott te och denna fina DVD-box!) Sen har vi fyra långfilmer kvar. Snyft! Det har verkligen varit nostalgitrippar!!!

Snart har vi sett alla 24 avsnitt. Återstår bara de fyra långfilmerna.

                                                                                                                                                                  I morgon är det städdag här i hemmet. Ja jag vet, jag är URTRIST, men jag gillar när det är hyfsat rent omkring mig. I mitt hem. Andra får ha det hur de vill i sina hem. Anna jobbar förmiddag och slutar lite tidigare än vanligt för hon ska på en kurs på Sjukstugan i Backen. Jag har lovat att skjutsa så länge jag slipper kliva ur bilen, städsvettig och DAAAN. Det sista ordet i den meningen är östgötska. Ordets betydelse hittar du här.

Om nu Annas rygg pallar att jobba i morgon, vill säga… Min axel är betydligt bättre och några andra krämpor lider jag inte av just nu – HURRA!

                                                                                                                                                       *Clark Kent = min lille bil-Yaris

Read Full Post »

Råttfångerskan

En riktigt ruskig bok, med flera invävda berättelser – om kärlek, svek… och om råttor. Råttfångerskan av Inger Frimansson är det läskigaste jag har läst på länge. Verkligen! Tack Rippe för läsupplevelsen, för det var ditt presentkort som gav mig den!

Det läskigaste jag har läst på länge.

                                                                                                                                                                                                                                 Bokförläggaren Titus Bruhn ligger för döden. Men innan han dör vill han träffa sin andra hustru Rose, som han lämnade för nya hustrun Ingrid. Döttrarna Jennifer och Julia har han  tillsammans med första hurstrun Birgitta. Döttrarna står på Roses sida, för hon blev som en bonusmamma sedan deras egen mamma lämnat pappan för en annan man. Och de avskyr verkligen Ingrid…  Titus vill nu träffa Rose och försonas med henne innan han dör. Eftersom han är i så dåligt skick själv sänder han Ingrid. Ingrid har inte alls nån lust och försöker först få tag i Rose per telefon. När Rose inte svarar blir Ingrid till slut tvungen att åka dit, till den lilla backstugan nånstans på landet. Det skulle hon INTE ha gjort… För Rose lever ensam och ganska isolerad – sonen Tomas är utomlands. Men helt ensam är inte Rose, hon har ju sina råttor som hon tämjer… Bara det att alla råttor är inte tama, en del bits.

Det här är det läskigaste jag har läst på länge! Hu vilken historia – eller hu vilka historier, borde jag säga. För det är som sagt flera berättelser i en. Det brukar bli rörigt när författare vill berätta så mycket i en och samma bok. Men Inger Frimansson är fullkomligt lysande och får ihop alla trådarna. Högsta betyg!

Read Full Post »

Velpotta eller åsiktsmaskin?

Hur är jag egentligen? Är jag en velpotta eller är jag en åsiktsmaskin? Först och främst kan jag inte ens bestämma mig för vilken bakgrundsfärg jag ska ha. Ursprungligen i år körde jag enligt konceptet

Dagens färg, därför att…

Nu känns det som om jag behöver bestämma mig. Jag kan inte vela fram och tillbaka. Men jag har problem, för jag gillar både den himmelsblåa och den ljust gula bakgrundsfärgen. Kruxet är dock att vi i vår familj lever efter devisen

Gult är fult!

Av flera skäl. Ett är att Fästmön avskyr gult och jag är solidarisk. För solidarisk ska man var med sin kära, tycker jag. Personligen har jag inget emot gult alls, bara när det gula sitter på personer som inte passar i färgen – oklädsamt! Då krullar sig mina ögon. Själv passar jag inte i nån färg, inte ens tjockis-svart. Men jag älskar blått! Problemet är bara att en blå bakgrundsfärg inte direkt lyfter fram bilden i headern – som ju är just himmelsblå. En ljust gul bakgrund gör underverk… Blekt, men funkar mot bilden, bilden med min favoritfärg… Där har du mitt dilemma!

Det här är en makalös vacker ros som jag fotade förra året. Men den är ju lite gul…

                                                                                                                                                      När det gäller mina åsikter har jag insett att jag åker på käftsmällar så det slår gnistor så fort jag sticker ut hakan. Och det är bra det, för det är nog precis vad jag behöver! Fast inte alltid. Ibland har jag protesterat för jag tycker att jag blir påhoppad för allt jag skriver. Jag menar, en SÅN viktig åsiktsmaskin är jag väl ändå inte??? Det finns personer som har åsikter om precis allting och som måste uttrycka dem. Jag har inte åsikter om allting och dessutom väljer jag vilka frågor jag vill uttrycka mina åsikter om i skriftlig form.

Det jag emellertid har noterat,

sade hon småskrattande,

är att så fort jag skriver om nåt politiskt eller om nån politiker då hugger folk direkt!

Nu gör ju inte jag det så ofta, för det här är inte nån politisk blogg. Men igår kväll gjorde jag ett litet test. Jag skrev om Carin Jämtins tankar om skoluniform och det hade folk en massa synpunkter om – eftersom jag hade en annan åsikt än denna socialdemokrat. 

Då var jag bland annat

en moderatjävel som älskar dyra märkeskläder och inte tänker på dem som har det sämre ställt

(Ursäkta kraftuttrycket, men jag citerar en kommentar jag fick som jag inte publicerade.) Min verklighet är att jag visst älskar en del dyra märkeskläder, främst för att de är av bättre kvalitet än vissa billiga märken. Men min ekonomiska situation tillåter inte att jag köper märkeskläder. Den tillåter inte klädinköp överhuvudtaget just nu.

Däremot, när jag skrev om Olof Palme, på 25-årsdagen av hans död, ett ganska neutralt inlägg men med en viss värme för Olof Palme och hans familj, då kom minsann inga kommentarer om att jag var

en jävla sosse

eller liknande. (Ursäkta kraftuttrycket igen! Jag får ofta den här typen av kommentarer när argumenten tycks tryta för somliga. Naturligtvis publicerar jag inte sånt.) Intressant, intressant…

Sanningen är att jag varken är moderat eller sosse, men det finns nog åtskilliga som tycker att jag är en jävel.

♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣

Den här velpottan/åsiktsmaskinen är för tillfället hemma hos sig. Elias fick besök av en kamrat idag, så vi sköt upp ur sängarna som raketer. Men då hade vi sovit bra länge… Jag har varit och handlat lite frukostvaror och middagsmat till Anna och mig i morgon (vi bor i stan nästa vecka), men ska handla middagsmat till i kväll och lämna in Lottokupongen för nästa vecka på vägen tillbaka till Himlen. Passerade också Morgonen och levererade en blytung väska till sin ägarinna.

Solen skiner, snön smälter och Anna skulle försöka sitta en stund i dörrhålet till sin balle*. Jag känner mig mest som en skottspole som bara åker fram och tillbaka hela tiden – med vissa uppehåll för stunder vid datorn eller i TV-soffan. Linn undrade häromdagen om vi inte skulle flytta ihop snart och visst vore det bekvämt på flera sätt. Men jag vill inte bli en börda som innebär försörjningsplikt för min blivande sambo, så vi avvaktar ett tag till. Så är det.

                                                                                                                                                        *balle = balkong, inget annat!

Read Full Post »

Tofflan undrar: Har du haft glass-premiär än?

Vår = glass! Eller? Den här veckan undrar Tofflan helt enkelt om du har haft din glass-premiär än. Frågan med svarsalternativ hittar du som vanligt här bredvid i högerspalten.

Men se kommentera det här inlägget går inte! Varför inte skriva om glass på din egen blogg i stället? Du kanske till exempel har ett speciellt glass-minne eller nån favoritglass som du inte kan leva utan. Eller så.

Stort TACK på förhand för ditt klick!

Read Full Post »

Tofflan undrade: Vann rätt låt den svenska Melodifestivalen?

Nu har den svenska uttagningen till Melodifestivalen 2011 ägt rum. Som vanligt diskuteras det före, under och efter om låtar och artister. Därför undrade Tofflan i veckan som gick om du tyckte att rätt låt vann. Totalt svarade 27 personer och så här fördelade sig svaren:

40,74 procent (elva personer) svarade: Vem bryr sig?

33,33 procent (nio personer) svarade: Nej, fy fadderullan!

25,93 procent (sju personer) svarade: Ja, ingen tvekan!

Stort TACK till dig som klickade ett svar!

Read Full Post »