Vårglädje och vår glädje

Jag fick en liten ensamstund med Fästmön, mellan handling och barnhämtning. Äntligen var det rätt dag för glasspremiär!

Anna snaskade på en Dajmstrut. Fast jag är gammalmodig och stavar Dajmstrut med j, inte i.

                                                                                                                                                         Det var emellertid inte helt lätt att hitta nåt ställe som sålde glasstrutar. På ICA Heidan hittade vi inga och den relativt nyöppnade godisaffären på torget säljer bara godis, snus och tobak, typ. Men på Statoil fanns det en GB-frys. Jag valde min favorit, TipTop.

Vårens första glass blev en Tip Top för min del.

                                                                                                                                                           Så där jättevarmt var det ju inte, men vi hittade en plats i solen och i lä, med utsikt över en antenn och en minaret.

Vi såg, från vänster, solen, en antenn och en minaret avteckna sig mot himlen.

                                                                                                                                                           Elias blev glad över att få åka bil hem. Det är ju ganska långt att gå, extra långt när man är trött efter en skoldag. Han kom precis ihåg att lämna in sin läxa som blev klar igår kväll, redan, innan vi åkte. 

Frida hade kommit hem från skolan och kom ut i sin röda poncho som en liten indianflicka *retas*. Linn hade kaffet klart tills vi kom hem, GOTT! Duktiga tjejer båda två! Och just när vi satt och fikade och pratade, ringde Linns mobil. Det var ett glädjande besked -. hon har fått jobb som timanställd personlig assistent och i morgon är det första introduktionsdagen av fyra! (Vilken tur att morgondagens enda lektion blev inställd.) Härligt! Stort GRATTIS och hoppas att det går bra!!! 

Det lät så allvarligt – och så lika allvarligt ut. Men sen kom glädjetjuten! GRATTIS till dig, Linn, och hoppas att det går bra!

                                                                                                                                                 Samtidigt förde jag en märklig sms-konversation med den kära fru Hatt. Och jag var mer än lovligt blond idag, för jag fattade ingenting. Men vi redde ut saker och ting per mobilsamtal – och det visade sig att vi hade skrivit om två olika saker. Ja, ja, vi är ju blonda båda två, men jag var blondast idag.

Solen lyste in genom köksfönstret i Himlen och spelade lite med sina strålar på en köksstol.

Solen spelade med sina strålar på en köksstol.

                                                                                                                                                  Inspirerad av färgspelet skrev jag en kärleksdikt på kylskåpet.

Kärlekspoesi på kylen.

                                                                                                                                                    Tack för dagens glädje. Vårglädje. Vår glädje.