Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 15 mars, 2011

En tisdagskväll. Pressokaffe, en slatt rödvin, lite choklad. Och senaste numret av Antik & Auktion. I bäste fåtöljen. Kan livet vara mer njutbart? (Retorisk fråga!)

Read Full Post »

Vita damen knäckte förra bildgåtan igen och nu ser jag fram emot att ta en tripp neråt andra halvan av vårt klot och dricka öl under en palm! 😀

Vi kör en sista bildgåta för den här gången, men jag återkommer kanske nån mer gång när jag får lust. Bara det att den här bildgåtan knäcker du aldrig! 😆


Vems finger, på vad och varför??? Ett tips är att läsa lite på min blogg, som alltid, för där finns lösningen.

                                                                                                                                                           Den som tar den här får minst bjuda på champagne! 😛

Read Full Post »

Nu ska Saab anställa en bloggare! En australier och stor Saabentusiast har drivit bloggen Saabsunited. Bloggen har utmärkt sig för sina välinformerade källor, Djup strupe, och för kampanjen att rädda bolaget.

Steven Wade, som mannen heter, börjar den 4 april att jobba som marknadsförare via sociala medier för Saab i Australien.

Så hallå, Birkenstock, hörde ni? Här finns en arbetssökande Toffla!!!

PS Steven Wade har sålt sin blogg och den ska drivas vidare. Nån spekulant på en tragisk komedi-blogg där ute???

Read Full Post »

Hittade en rolig och intressant artikel om klädernas makt på Svenska Dagbladets hemsida. Enligt artikeln testade tre olika personer att byta klädstil i olika sammanhang för att se hur det påverkade såväl omgivning som dem själva.

Tomas, 58 bast och copywriter, jobbar på en reklambyrå, men bryr sig inte så mycket om kläder. Tomas skulle hålla ett föredrag om varumärkesbyggande och bestämde sig för att klä sig som de allra yngsta på jobbet, för att visa hur fel det blir om man försöker bygga ett varumärke utifrån. Han trodde att publiken skulle skratta, men ingen reagerade. Och när han mitt i föreläsningen tog av sig alla de ”unga” kläderna och accessoarerna, visade det sig att de flesta trodde att han brukade klä sig så där. En kvinna blev till och med besviken. Tomas höll samma föreläsning för en grupp studenter iförd den ”yngre” klädseln och bara en person tyckte att han var en pajas. Tomas själv tycker att det var oväntat lätt att bygga ett varumärke på falska grunder, men säger:

[…] om man bygger varumärket utifrån kommer det alltid att skava lite. Det är ungefär som när ett företag försöker marknadsföra sig på ett sätt som inte har någon förankring i företagets värdegrund. Man måste börja inifrån och fråga sig ‘vem är jag?’. […]

Margareta är lektor vid en högskola.  Hon ville få studenterna att bli mer kritiska, att tänka mer på vem som står i katedern. Så när hon fick ett nytt gäng studenter bytte hon identitet till varje lektion. För många studenter tog det tre, fyra dagar innan de upptäckte att det var samma person som höll lektion. Studenterna gillade INTE när hon klädde sig för ungdomligt, men tyckte samtidigt att den unga fröken hade de roligaste lektionerna. Och Margareta själv tror att hon påverkades av kläderna. Minst förtroende hade studenterna för religiösa kläder och accessoarer.

Linnéa går på Konsthögskolan i Stockholm och har som projekt bytt till en ny identitet. Hon har gått från punkare till karriärkvinna. Innan hon bytte identitet var hon mycket ute i klubbvärlden. Men det går inte så bra nu. Linnéa säger:

Det känns konstigt att inte bli godkänd av dem jag blev godkänd av förut. Nu ser de igenom mig.

Onekligen spännande experiment! Och visst ligger det nåt i att vi värderas efter hur vi klär oss… Säger hon som är totalt ointresserad av kläder till den dagen det är PANIK och hon måste ha nåt snyggt/vettigt/rätt att sätta på sig…

Avslutningsvis ett litet test, Kan du kläderna? Jag var ju inte så duktig på det här med kläder, dårå, och fick bara fem rätt av tio…

Read Full Post »

En dialog per telefon så här på kvällskvisten. (Namn är naturligtvis fingerade.)

Den fasta hemtelefonen ringer. Jag kollar numret, känner inte igen det men svarar:

– Ja, det är Tofflan!

– Hej är det Britt-Marie?

– Eh nej, det är det verkligen inte. (Jag sa ju Tofflan, liksom, TÄNKER jag.)

– HAHAHAAHAHAAAAAAAAAAAA… Ursäkta, men då har jag ringt fel.

Så glad att jag kan få tanter att skratta i telefonen, på kvällskvisten.

Read Full Post »

Nu har solen sjunkit ner bakom husen mitt emot. Himlen har en sån vacker färg i just den här stunden, men att försöka fånga den med mobilkameran blir bara platt.

I eftermiddag gjorde jag ett framträdande som jag är nöjd med, men absolut-inte-övertygad-om-att-det-går-vägen-med. Jag gav bort en bok om tapeter, en bok som jag formgav i tidernas begynnelse och jag har visat upp min bok Älskade Byhåla. Jag har skrutit med att jag har en kär syssling som bland annat är författare. Och jag har blivit otroligt sugen på jobbet jag blev intervjuad för! Mer om detta kan du läsa som har mitt lösenord! (Långnäsa till alla belackare och andra icke betrodda! 😀 )


En av favoritbilderna i min fotobok Älskade Byhåla.

                                                                                                                                                        Det var otroligt soligt idag och premiär för vårjackan och de coola solbrillorna. 😎 Men det var också ganska skönt att jag tog en tröja på mig…

Har telefonerat till Fästmön och till mamma och nu låter jag potatisklyftorna sköta sig själv i ugnen. Till dem grävde jag fram några tunna skivor stekt kycklingfilé ur frysen. Och så blir det faktiskt ett glas rött.

Jag är nöjd med dagen, även om jag inte vågar tro på den framgång jag nånstans hoppas på. Den framgången som innebär att både Magnus och jag får dricka champagne och fnittra tillsammans – han har redan ett par saker att fnittra åt, nu hoppas vi på en tredje samt även en för mig, dårå.

Stort TACK till dig som har hållit tummar och kanske tår idag! Du får gärna hålla dem cirka två veckor till, typ. Lite, i alla fall!

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Skådespelaren Ann Petrén fick igår ta emot Dagens Nyheters kulturpris 2011. Hon fick priset med motiveringen

för sin osvikliga inlevelseförmåga och förmåga att skapa rollfigurer vi aldrig glömmer

Och jag ställer mig givetvis i gratulantkön! Ett alldeles utmärkt val av pristagare, DN!

Totalt var kandiderade fem om kulturpriset. Förutom Ann Petrén var det Annika Norlin (musik), Pernilla August (film), Karl Ove Knausgård (litteratur) och Christine Ödlund (konst).

Ann Petrén är en sån där skådespelare som dyker upp lite här och var – på teaterscenen, i TV-serier, i filmer. Hon kan spela fruktansvärt fula och elaka roller, bittra, men även det motsatta. Mitt bästa minne av henne är från filmen Masjävlar där hon, lysande som alltid, spelar en av storasystrarna. Jag är glad att just Ann Petrén får det här priset för alla sina lysande kvinnogestaltningar. Och jag är också glad åt att priset går till en kulturpersonlighet som de flesta av oss känner igen – det är ju inte alltid så att alla prisade är så välkända förutom i de inre kulturkretsarna.


Ann Petrén, kulturprisad. Bilden är lånad från Stockholms Stadsteaters hemsida.

                                                                                                                                                     DN:s kulturpris består av en skulptur och pengar. Pengarna ska Ann Petrén använda till sig själv, kanske till sånglektioner och en resa.

För övrigt är Ann Petrén en tämligen prisad skådespelare. Hon har bland annat fått en guldbagge, Jarl Kulle-stipendiet, Svenska Teaterkritikers förenings stora pris samt Svenska Akademiens utmärkelse Carl Åkermarks stipendium.

Read Full Post »

Hon, Den Andra Kvinnan som sen blev fru, betraktar familjen. Ur Råttfångerskan av Inger Frimansson:

[…] En dag såg hon dem. Alla tre. De gick på andra sidan, det var Drottninggatan. En kvinnas arm under hans. Pojken, blek och gänglig, klädd i svart. Kvinnan vände sig mot honom och sa något. Han sken upp. Titus också, de skrattade, alla tre skrattade de. De hade inte märkt henne. Hon kunde inte låta bli att följa efter dem. Iakttog hur de gick in på Hurtigs konditori. En hastig tanke, att hon själv också skulle kliva in där. Beställa en kopp kaffe, slå sig ner. Nej. Inte. Men nu hade hon alltså fått se henne. […]

Read Full Post »

Jag var trött igår kväll. Både liksom trött och rastlös. Pendlade mellan datorn, pusslet, en annorlunda bok och TV:n. Datorn var seg och jag laddade ner uppdateringar, pusslet gick inte att lägga på grund av att dagsljuset inte längre var kvar, på TV var det bara skräp – alltså segrade boken. Och telefonen. Först pratade jag lite med vännen Kloppan – jag ringde till hennes hemtelefon och hon ringde till min mobil, men till slut fick vi kontakt. Jag avskyr verkligen att prata i mobilen eftersom den har nåt fel på hördelen – det vibrerar mycket oskönt i örat. Vanligen har jag min blåtand inkopplad – men inte när jag är hemma, för då kan ju folk ringa på vanliga, fasta telefonen. Men nej! Varför envisas  folk envisas med att ringa på mobilen när man är hemma???  I det här fallet var emllertid Kloppan ute på kvällsäventyr i Linköping så då var det mobilen som gällde, gissar att det var mitt mobilnummer hon fick upp och inte numret till min fasta. Jag hoppas äventyret slutade lyckligt. Verkligen!!!


Barbazoo hänger kvar på min mobil, men det mesta andra sitter löst och är tejpat…

                                                                                                                                                   Pratade lite – i vanliga telefonen! – med Fästmön senare på kvällen. Där var det fullt ös som vanligt när alla barnen är där. Det liv vi lever är fyllt av kontraster – ena veckan är det bara vi två, hemma hos mig och det är tyst nästan jämt, andra veckan är vi i Himlen med en 20-åring, två tonårigar och en åttaåring. Jag behöver gissningsvis inte förklara ljudnivån närmare, eller hur?

En fin dag har jag bestämt mig för att det ska bli idag. Jag har sovit gott hela natten – tror jag somnade strax efter klockan 23 och vaknade till lite vid sjutiden. Klev inte ur sängen förrän klockan var nästan åtta. Jag har tagit reda på en omgång ren och torr tvätt, så nu finns här en strykhög IGEN. Jag har läst mejl och fått peppning och lyckospark per sms av Anna. Nu blir det dagstidningsläsning en stund innan jag hoppar in i duschen. Både Dagens Nyheter och lokalblaskan har stora rubriker om katastrofen i Japan. Det är verkligen hemskt! Om jag hade anhöriga där skulle jag vara helt tokig av oro och fokusera på att få hem dem – och inget annat!..

Read Full Post »