14 mars 2011 av Tofflan
Vinter
Kallt
Min lilla hand
i pappas torra, varma, stora
I kyrkan
En timma satt vi
i en av de bakre bänkraderna
Jag skruvade på mig
Det var tråkigt i kyrkan
Belöningen
blev en bit mjölkchoklad
hård av kylan
Men så gott den smakade!
Två år senare
gick jag dit ensam
på söndagsskola
och fick en Jesusbild i grå plastram
Ingen mjölkchoklad
Pastorns fru
lärde mig hur jag skulle hålla mina naglar rena
Var är min pappa?
En numera rätt tjock (tant) propagandaminister som sett bättre år. Bitsk och elak och hård mot de hårda, men from som ett lamm mot de snälla. Älskar sin Anna gränslöst, kopiöst, sanslöst, men tveklöst.
Du får gärna citera mig, men ange källa. Bilder från bloggen får du INTE knycka. Den här bloggen är avslutad. Vill du kontakta mig ändå eller köpa en bild? Skriv en kommentar vid det inlägget så kontaktar jag dig!
Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Twingly-länkare
Powered byIP2Location.com
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Han vakar över dig varje dag och stöttar när det är svårt, även om du inte ser.
Kram
Jag saknar honom så.
Kram!
Jadu,var är din Pappa och min ? Minns din Pappa så väl.Glad,skäggig och bullrande glad.Lekte med oss barn som ett stort barn. Mamma tyckte mycket om honom…hoppas det träffas och har det livat nu.
Jaa, min pappa var rätt busig, precis som din mamma! Men din pappa minns jag inte så mycket. Jag var för lite. Din mamma har jag ju träffat senare. Hon var så häftig! Hon tyckte att jag hade min morfars (hennes morbror) snälla ögon.
Men hallå va ? Kortkort kom långt senare så VAD i helsike är detta ? Blir lite bekymrad ? Här är det liksom inget tal om ev. synlig troskant ? Tofflan,måste du visa ALLA kort ?
Ja men du vet ju att jag gillar att visa benen?! Men fy, jag var verkligen ingen klänningsflicka när jag var lite, detta foto är ett undantag, verkligen!
Nej det var du inte alls. Jag minns dig som allt annat än det.
Ja verkligen! Varje gång mamma skulle tvinga på mig en klänning var det gråt och tandagnisslan, vill jag lova! Uj…
Det där med minnen är lite konstigt kan jag tycka.
Väcker så olika känslor på nå’t vis
Hade du inte saknat honom så så hade det ju varit en helt annan pappa du haft…
Men f*n vad det är jobbigt att sakna
*kramar om*
Ja minnen väcker olika känslor och jag saknar min pappa trots att tiden går.
Kram tillbaka!
Fin dikt!
Mer ett minne, men tack! 😀