En dag

En dag har passerat IGEN! Jag vaknade redan klockan sex, men gav upp försöken att somna om runt sjutiden. Förmiddagen ägnade jag åt sedvanliga göromål – ta rätt på ren tvätt, vattna krukväxter, tidningsläsning, bloggning – samt förberedelser inför eftermiddagens möte.

Mötet gick bättre än jag trodde, men det klart att jag inte är nöjd – jag är ju min egen hårdaste domare. Men att ta kommando lite över livet och situationen känns som att få lite jävlar anamma tillbaka! Den som har mitt lösen kan läsa mer i det föregående låsta inlägget. Fast innan jag kom dit var det hyperventilering i bilen, vill jag lova. Stan är inte överdrivet rolig att köra i – det tycks vara vägarbeten över allt och trångt och eländigt är det. Att hitta en parkeringsplats är inte heller det lättaste, men jag hade tur och hittade en förnämlig plats på Kålsängsgränd. Eftersom jag hade gott om tid över hann jag med ett besök på bokantikvariatet Röda Rummet, men jag hittade ingenting, varken till mig själv eller några vänner.

Jag har redan ganska många böcker. Detta är en knapp tredjedel av dem.

                                                                                                                                                      När jag skulle åka hem igen blev jag stoppad av en man som viftade åt mig mitt på Kålsängsgränd. Jag stannade och sänkte fönstret så där coolt elektroniskt som Angela Channing i Falcon Crest gjorde. (Jag har liksom inget val, jag har inga fönstervevar till fönstren fram…) Mannen frågade om jag hette Lina, vilket jag ju fick besvara nekande.

Det var synd, det, för jag har hittat Linas bankomatkort, det satt kvar i parkeringsautomaten!

sa han. Oj oj, jag hoppas att Lina kom tillbaka och fick sitt bankomatkort. Fy så traumatiskt!

Nu är jag trött och hungrig och ska strax slänga in en Dr Oetker-pizza i ugnen. Mästerkockan slår till som vanligt när jag är ensam! Därefter blir det en del telefonering till mamma först och sen till Fästmön. Dessvärre verkar det som om det är nåt fel på hennes telefon – inte mobilen (hon har lånat en av Linn, för hennes nya Nokia lyser fortfarande med sin frånvaro…), dock, så vi får prata mobilt.

I kväll är det ett intressant TV-program jag vill se klockan 21.30 i SvT 2. Det är en halvtimmes lång intervju med Lisbet Palme. För övrigt blir det som sagt en del telefonerande och så lite läsning, tror jag.