Mardröm eller inte..?

I natt hade jag en dröm. Men jag vet inte om den ska klassas som mardröm eller vanlig dröm. Därför får dagens bakgrundsnyans, turkos, symbolisera min allmänna förvirring…

Jag drömde att jag var på anställningsintervju – på mitt gamla jobb. Och chefen som intervjuade mig var en av de soligaste personer jag vet. Det hela var mycket märkligt. Kollegorna var samtliga unga, typ högst 25 år, men F skymtade förbi i ett dörrhål och vinkade. Jag var skör under intervjun och började gråta. Chefen försökte då få mig att bli lite glad och förevisade ett stort bord fullt med märkliga saker. Där fanns kortlekar, långa vasstrån, gräs och lite annat smått och gott. Jag fick välja en kortlek sa hon, men jag hade svårt att höra vad hon sa, för jag hade plötsligt blivit döv på ena örat. Inte ville jag välja nån kortlek heller – de hade nämligen alla snuskiga motiv på baksidan! I stället plockade jag ut ett långt, orange vasstrå.

Titta så förunderligt! Det här vill jag fota!

sa jag och torkade mina tårar.

Samtidigt slängde jag en blick utanför fönstret och så då mannen som för nåt år sen förlorade sin hustru i cancer. Han galopperade som en kalv på grönbete och hans hår hade blivit långt och flaxade kring hans axlar. I verkligheten har han mycket lite hår…

Så vaknade jag och hade ont i ena örat, för jag hade legat och tryckt på det. Och inuti hade jag en stor, stor känsla av sorg.

Efter frukosten satt Fästmön och jag och pratade en lång stund om detta med att prata om sina innersta tankar och känslor och hur svårt det är. Hur EXTRA svårt det kan vara att prata om sånt med sina nära och kära. Vi pratade även barndomar där man fick klara sig själv mycket mer än barnen får idag, snälla tanter som strök och doftade Bliw-tvål/snälla kvinnliga släktingar som gav en mat när pappa jobbade och mamma var på sjukhus i Stockholm, semestrar, pengar, tröstlöst arbetssökeri… Ett samtal som jag sparar djupt inuti mitt hjärta, tillsammans med min sorg idag. Mitt röda hjärta, som fortfarande slår – vilket jag ärligt inte trodde – och som är prickigt av tårar.

Mitt hjärta är prickigt av tårar idag.