Posted in Familj, Gult, Krämpor, Personligt, Trams, Vänner, tagged arbete, avundsjuk, barn, bil, chockad, eksem, främmande, humor, inställt tåg, isskulpturer, jacka, kaffe, korv med bröd, kycklingkorv, kyla, lättmargarin, lugn och ro, lunch, makrill, media, middag, ont i magen, orange, ost, pappa, post, salva, söndag, shopping, skilda föräldrar, skrapa bilrutor, snö, snorig, sol, sova, städning, Stockholm, tonåring, turkos, tvätt, Upsala Nya Tidning, varm och trygg plats, vintage on 18 februari 2011|
12 Comments »
En fruktansvärt kall, men solig dag är det idag! Och för att ära gårdagens Orange-expert har jag gjort dagen just orange! Å vilken härlig FÄRG det är, man blir så GLAD av den! Inte alls som när man ser turkost, som ju inte är nån färg, eller gult, som ju är fult.
När vi skulle gå och lägga oss igår höll jag på att trilla baklänges, för i sovrummet hängde… en orange fleecejacka! Man kan ju undra hur högt antikexperterna skulle värdera detta… ehum… vintageplagg! Jag messade över en bild på jackan till Orange-experten, men av nån konstig anledning har jag inte fått nåt svar. Gissar att hon blev alldeles chockad och fruktansvärt avundsjuk. Du som läser ska också få sen den. Stolt ägarinna är min Fästmö!

Ett riktigt vintageplagg finns i min Annas ägo!
Jag har landat hemma hos mig och hällt upp dagens första mugg java. Här hemma blir jag till eftermiddagen nån gång. Har några saker som måste fixas, bland annat ska jag skriva ihop en ansökan på ett spännande jobb som den vänliga S tipsade om. Vidare har jag fortfarande oläst post från veckan – läste ungefär hälften igår – och så är det några andra småsaker jag måste fixa. Tvätt och städning lämnar jag till måndag, har jag bestämt, för då kan jag göra det fram tills jag ska hämta Anna från jobbet klockan 13.30.
Elias mår sisådär, han är hemma från skolan idag också, men knappast febrig, mest snorig. I morse hade han upptäckt en eksemfläck på sitt ena ben och varit så duktig och smörjt in sig själv, berättade han stolt när jag skulle åka. Och så kom han och visade flaskan med salva! Själv har jag rätt ont i magen idag igen, men det beror antagligen på att jag skippade middagen igår – och lunch, dårå som vanligt. Vi skulle ju fika på stan och jag tog en gigantisk räkmacka. Till kvällen åt de andra korv med bröd, men ICA Solen hade ingen kycklingkorv. Jag köpte en burk makrill att ha på macka i stället. Bara det att burken var försvunnen vid 21.30-tiden igår kväll när jag skulle ”laga mat”. Så det blev bara fyra rostade mackor med ost, inget smör eller nåt för lättmargarin äter jag inte. Kanske inte så konstigt att magen är lite bråkig då… Anna har lovat nåt riktigt smaskens till middag i kväll som kompensation, men det var ju inte hennes fel att min middag försvann!
Vi har en liten fundering om att åka in till stan i morgon eller på söndag för att se resten av isskulpturerna – se inlägget om Blondie, där finns ett par bilder! Skulpturerna står bara kvar till och med söndag. Men jag kände igår att det inte var nån höjdare att vistas i stan. Den känns… främmande. Människorna känns främmande… Atmosfären känns som nånting helt annat än den jag befinner mig i där jag sitter i min lilla bubbla och betraktar saker och ting. Hmmm…
På tal om Blondie messade Birgitta i morse när jag höll på att skrapa bilrutor. Gårdagkvällens tåg till Stockholm hade varit inställt precis som jag hade gissat och förvarnat henne om, så troligen har hon precis landat i Stockholm ganska nyligen för vidare färd till sitt hem. Tur att hon har snälla vänner så att hon fick en varm och trygg plats att sova på i natt. Det är inte alla som har det – varken vänner eller en varm och trygg plats att sova på. Tänk på det ibland och fundera över om just DU kan göra nåt! För det kanske du kan.
Nu ska jag sätta fart med jobbsökeri, jobbleteri och läsning av lokalblaska och post. Sen blir det återfär till Himlen där Frida ska skjutsas till sin pappa för att vara där i helgen och få lite lugn och ro. När vi alla är tillsammans på ett ställe är det nämligen aaaningen brist på just lugn-och-ro-varan och om man inte känner sig helt piggelin är det skönt att kunna dra sig undan. Åtminstone EN fördel med att ha skilda föräldrar, kanske..?
Read Full Post »