Det är eftermiddag,
konstaterade Tofflan med en hastig blick på Calvin Klein-klockan, ett misslyckat Swatch-köp* på ettårsdagen av hennes pappas död.
Ungefär den vänstra, den med svart urtavla, fast min har dag och datum också.
Fästmön är hemhämtad och vi har utfört vårt ärende. Nu hoppas vi förstås på gott resultat.
Ett orange kuvert med min pensionsprognos var dagens post och prognosen är ju bara en prognos. Tyvärr dröjer det många år till min pension. Annars hade det ju varit ett alternativ i dessa bistra tider… Suck…
Mamma ringde som tusan när vi klev innanför dörren, men jag ville klä av mig ytterkläderna först så jag ringde upp. Hon hade fått god hjälp med det ekonomiska idag och skatteprognosen såg god ut. Det glädjer mig. Jag vill att min lilla mamma ska ha nåt att leva på. Den lilla pensionen går nämligen inte att klara sig på.
Sen fick jag springa in på toa och det var tredje gången idag jag stannade där inne en längre stund. Gissningsvis kommer magen inte överens med alla de marknadskarameller jag vräkte i mig till lunch medan jag löste sudokut ur söndagens lokalblaska… Men goda är karamellerna! Fasansfullt goda! Till kvällen kanske vi provsmakar fudgen. Då kommer ett separat utlåtande!
Men först ska vi äta middag. Idag blir det mammas pannbiffar, stekta på kycklingfärs av mamma när hon var här i december-januari. Gott gotti gott gott, vill jag lova! Potatis och gräddsås till samt lingon och inlagd gurka. Snart dags att gå och skala rotfrukter!
I morgon eftermiddag ska jag titta över till min (blogg)bekanting Hortellskan och låna kvällssysselsättning av henne och K. Denna sysselsättning består av gissningsvis 1 500 små bitar som ska passas ihop till ett fint och färgglatt slutreslutat, enligt Hortellskan.
*Den lilla skruven lossnade när jag skulle ställa om till vintertid – och tok-affären där jag köpt klockan påstod att det inte var nåt fel på klockan, typ… JA! Jag blev rasande!
Gå till Toffelprofilen
