Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 6 februari, 2011

Jaa, jag är tjock. Jag är så tjock att jag har vissa svårigheter att kramas med Fästmön.

Men det är faktiskt inte mitt fel. Det finns alltid andra att skylla på. Därför en favorit i repris så att alla som gråter inte kan låta bli att skratta.

Read Full Post »

Söndag och dags för den andra av tre långfilmslånga delar av Sherlock på SvT 1. Och då snackar vi Sherlock Holmes från 2000-talet. Förra söndagen var jag INTE imponerad. I kväll känns det mycket bättre! Kvällens Sherlock var snabb, spännande och rafflande. Fokus låg på den tanken och intellektet, inte en massa tekniska prylar!


Sherlock och Watson befann sig bland kineser i afton.

                                                                                                                                                        Det dyker upp märkliga koder lite här och var. Och så mördas en bankman, även om mordet maskeras till att se ut som självmord. Men banken anlitar Sherlock och han och Watson ger sig ut bland kineser i afton. Naturligtvis löser de fallet mitt framför ögonen på polisen.

Äntligen! I kväll var det riktigt spännande! Avsnittet var fartigt och rafflande. Den stora mängden tekniska prylar från premiäravsnittet var minimerade till i princip mobiltelefoner och nån liten dator. Men prylarna var inte huvudsaken denna gång utan just… huvudet.

Underhållande och bra i kväll ger ett höjt betyg!

Read Full Post »

Förutom schlagers (eller nåja…) bjöd lördagskvällen på den andra och avslutande delen av den brittiska thrillern Onda cirklar på SvT 1. Den första delen gjorde mig inte särskilt upphetsad och inte heller denna gång blev jag det.


Stackars Ruth, säger jag bara!..

                                                                                                                                              Svärmödrar är inte att leka med, visar det sig i den här brittiska minithrillern. Ruth och Patrick får barn tillsammans och svärmor och svärfar ordnar ett hus nära sig själva åt dem. Bara det att svärföräldrarna är lite FÖR nära. Efter förlossningen anses Ruth få en depression och tas in på ett vårdhem. Men Ruth är allt annat än dum och snart är hon hemma igen. Svärmor får sig en oförglömlig match.

Det här KUNDE ha blivit en riktigt bra thriller, men den lyfter aldrig. Den har tendenser att vara spännande, men ingenting får egentligen nån förklaring mot slutet. Och slutet är faktiskt ganska förutsägbart.

Jag kan inte ge mer än medelbetyg – och det bara för att detta är en brittisk produktion. Särskilt spännande är det INTE.

Read Full Post »

Söndagen har hittills bjudit på nån minusgrad och lite sol. Trots det tog vi Clark Kent* till ICA Solen för att handla middagsmat. Vi strålade ikapp med Solen samman med Jerry och snart var hela bakluckan full av matkassar – varav tre till Jerry, en till Fästmön och en till mig. Anna och jag åker till mig i kväll när trion O har landat hos sin pappa. Sen återvänder vi på torsdag för att fira nån som fyller 20 år på fredag!

Vi skjutsade hem Jerry och hans matkassar och som tack för detta fick Anna en pälsmössa av äkta Maxi-katt.


Äkta katt i den här mösssan!

                                                                                                                                                      Hemma i Himlen slet jag upp Linn ur bingen satte jag Linn på en stol i badrummet och sen rakade jag av henne allt hår klippte jag topparna på hennes fina, tjocka hår. Hon blev nöjd och mördade mig inte efter behandlingen.

Under tiden hade Anna bakat scones och så blev det en god söndagsfika med dessa bröd, marmelad och lemon curd från The Cherry Tree som nu äntligen har gjort det möjligt att handla på nätet från Sverige!!!


Nybakat scone med lemon curd…

                                                                                                                                                           Som söt avslutning fick några av oss en hallongrotta eller två att runda av med. Hallongrottorna var signerade Snälla Mormor och vi hoppas att de inte var tänkta till födelsedagskaffet i nästa vecka… Ehum…


Mormors hallongrottor, bakade på smör och med hallon från Slottsträdgården inuti.

                                                                                                                                                            Nu ligger Lilleman i blöt och Anna och jag sitter en stund vid datorerna innan det är dags för hårtvätt av grabben och matlagning. Vart tog den här dan vägen..?

                                                                                                                                                         *Clark Kent  = my knight in shining armour, min lilla bilman!

Read Full Post »

Gått över gränsen av 200 000 besök på den här bloggen! Tusen, tusen TACK till er alla! Jag önskar att vi kunde fira på nåt sätt, men tyvärr har jag inte pengar ens till en fika på stan, så… Vi får fira i tanken!


Vi får fira i tanken!

                                                                                                                                                                Livet är tufft, men jag har det inte svårast. Men jag har kommit in i en period när det känns lite extra jobbigt. Ibland uttrycker jag det här på bloggen, en del gånger bara i en bisats. Sen blir jag ledsen när läsarna tycks anse att det är viktigare att kommentera vardagliga ting än mitt dåliga mående. Jag ber om ursäkt om jag har kränkt några av er, men jag är rätt känslig just nu. Och ibland behöver man inte skriva nåt upplyftande eller säga nåt väldigt djupt i en kommentar utan bara konstatera att så här är det. Det kan räcka med ett vänligt ord eller inget alls. När det blir för svårt. En del av er har kontaktat mig på annat sätt än via bloggen och just påpekat att det är enklare att kommentera det vardagliga och för svårt att kommentera det jobbiga.

Jag ska försöka att gå vidare och jag jobbar varje dag på att bli snällare, mer ödmjuk och att lära mig förlåta. Men det är ganska nedslående för självet att inse att jag aldrig blir den goda människa jag skulle vilja vara. Den som ger av sig själv till andra, den som inser sina begränsningar och den som kan förlåta. C och jag pratade om förlåtelse igår och jag ångrar så att jag inte har haft mer one-to-one diskussioner med denna person! C har ett djup som jag bara har anat. Oftast har jag bara sett den flamsiga, glada sidan.

Det är väl just den sidan vi oftast visar utåt, den djupa, svåra och ibland mörka sidan vänder vi inåt. Här på bloggen känner jag emellertid att jag vänder ut-och-in på mig själv alltför ofta. Så som man gör bland riktigt nära och goda vänner. Men jag har insett att alla som läser här inte vill mig gott. OK, jag har en öppen blogg, alla kan läsa. Det jag inte förstår är varför man gång på gång läser om mitt påvra liv när man har fråntagits möjligheten att kommentera, men framför allt, när man inte gillar mig. Är det för att man själv ska må bättre då tycker jag att det är lite… sick. Och ännu värre är det när man valsar runt hos andra bloggare och gör samma sak. (Jag är inte den enda som drabbas av en stalker, nämligen) Vore det inte bättre att man skaffade sig ett eget liv i stället?.. Bara en undran.

Uppdatering: Fast ännu värre är nog de som gömmer sig bakom amerikanska flaggan och besöker mig i smyg, tror man. Särskilt som man har uttryckt att man verkligen inte gillar mig ELLER bryr sig om mig. LARV!

Kramar till er alla andra! Ni som betyder nåt, ni som är viktiga i mitt liv på och utanför bloggen. För det är ni. Viktiga, alltså. Mer än ni förstår, tror jag. Om detta kommer ett inlägg längre fram, när jag sitter mer avskilt.

Read Full Post »

Snart är det ju Alla Hjärtans Dag, den 14 februari. Tofflan undrar därför den här veckan om du firar nån den dagen. Själv brukar jag komma ihåg att skicka ett grattis-sms på dagen till min vän Bibbi som fyller år då! 😀

Frågan hittar du här bredvid i högerspalten och du kan faktiskt klicka i flera svarsalternativ den här veckan! Men kommentera det här inlägget går INTE. Varför inte skriva nåt på din egen blogg om Alla Hjärtans Dag?

Stort TACK på förhand för att du besvarar veckans fråga!

Read Full Post »

Veckan som gått har det skett våldsamma saker ute i världen. Men här hemma har Tofflan undrat hur ofta du klipper dig och DET har varit en fråga som har engagerat många. Totalt svarade 41 personer och så här föredelade sig svaren:

31,71 procent (13 personer) svarade: Ofta! Typ var sjätte vecka!

29,27 procent (tolv personer) svarade: Mja, en eller två gånger om året.

14,63 procent (sex personer) svarade: Aldrig! Jag klipper mig själv eller får hjälp av en god vän.

14,63 procent (sex personer) svarade: Fyra gånger om året, kanske.

9,76 procent (fyra personer) svarade: När det är katastrof!

Stort TACK till dig som tog dig tid att klicka i ett svar! Jag hoppas att du kollar in den nya frågan här i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar.

Read Full Post »