Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 31 januari, 2011

Det var skittufft idag. Skittufft att få två nej, efter varandra. Mejlen hade dundrat in i inboxen med några minuters mellanrum. Jag blev bara totalt sänkt. Fattar inte hur många tårar jag kan producera…


Hur många såna här kan jag producera, egentligen?

                                                                                                                                                   Fästmön ringdepå sen eftermiddagen och gav mig några ord till tröst. Hon är bara bäst! Hon som har det så himla tufft själv med jobbiga besked. Och så ska hon fixa hem och fyra ungar alldeles själv nu i några dar när jag är här hemma och fixar mitt… Vi skulle behöva nånting att se fram emot, en resa eller nåt. Men det är bara att glömma. Det finns inte tid och framför allt inte pengar till sånt. Jag försökar spara lite nu de dar jag är hemma. Då går det inte så mycket bensin och mat, tja, det får bli rester i frysen eller pasta i skåpet. Jag har rätt mycket pasta, jag…

Lite senare framåt kvällningen ringde mamma. Jag hade verkligen ingen lust att lyssna på hennes shoppinghistoria, men hon lät så glad och jag ville verkligen inte sänka henne också. Och jag blev faktiskt lite glad också för att hon var glad. Hon hade fått komma hemifrån med fru Blå för att göra några ärenden och då hade de båda passat på att gå i några affärer också och åka en tur i bilen. Jag blev verkligen glad inuti mitt hjärta för mammas skull och jag bet ihop, bet som F*N för att inte gråta. Och jag klarade det! Jag bara nämnde helt kort om de två negativa beskeden, men jag grät inte.

Tårarna kommer nu i stället. Jag har precis pratat med Anna igen och det är skit att vi ska vara på var sitt håll nu. Men i morgon har jag ytterligare några saker att ordna med och på onsdag blir det familjeangelägenhet av det sorgliga slaget. Jag bävar lite, för jag påminns, men det är nåt jag måste göra. Och lite trevligt ska det bli att träffas.

Kvällen tillbringade jag mest i min fåtölj med min bok. Slökollade lite på CSI New York, men hade svårt att koncentrera mig. Innan dess såg jag en bit av dokusåpan Familjen Annorlunda och hade sms-kontakt med vännen Nillan samtidigt kring barn och dialekter och annat väsentligt.

Nu blir det tandborstning och sen grubblerier i bädden. Tror inte det blir mycket sömn i natt, men det gör ju inte nåt, jag ska ju inte upp i morgon bitti och gå iväg till nåt jobb, precis…

Read Full Post »

Bloggvännen Jonas tipsar om att man kan gå in på Korres hemsida och anmäla sig för att ta emot gratisprover för hud och hår. Genom att fylla i ett formulär får man ett nyhetsbrev – och ett urval varuprover som passar just dig! Faaaast… jag fick ljuga om min ålder, jag är varken mellan 26 och 35 eller 50+ och åldrarna däremellan hade Korres ”glömt”… Så jag gjorde mig lite yngre än vad jag är – jag har ju trots allt finnar då och då… 😉


Korres har bra grejor för hud och hår!

Read Full Post »

På lördag är det dags igen! Då startar Melodifestivalen 2011 här i Sverige med den första deltävlingen. För att gardera sig har Sveriges Television i år tre programledare – Elsa, Marie och Rickard med efternamnen Billgren, Serneholt och Olsson.


Elsa, Marie och Rickard är programledare i år.

                                                                                                                                                         Första deltävlingen i Sverige går i Luleå. Årets scen är 380 kvadratmeter stor och bara golvet är 52 kvadratmeter. En ring på tre ton ramar in scenen. Det är den största scenen nånsin som byggts för Melodifestivalen! Åtta lastbilar ska sen flytta det hela från Luleå och vidare till de andra tävlingarna i Göteborg, Linköping, Malmö, Sundsvall och Stockholm.

Som vanligt, ehum…, är det nya regler, bland annat hur tittarnas röster ska fördelas. Jurygrupperna består i år av hela elva utländska jurygrupper. Tittare och de elva jurygrupperna har lika många poäng vardera att fördela.

Artisternas startordning är nu klar. Först ut att tävla i Luleå är

  1. Dilba
  2. Swingfly
  3. Jenny Silver
  4. Jonas Matsson
  5. Le Kid
  6. Rasmus Viberg
  7. Pernilla Andersson
  8. Danny

En nyhet är att man kan lyssna på bidragen i förväg på webben varje torsdag klockan 21 med start nu på torsdag, den 3 februari.  

Alla länder som är med i årets Eurovision Song Contest i Düsseldorf  i maj är indelade i två olika semifinaler. Semifinalerna är i sin tur indelade i två delar. Sverige ska i den första delen av den andra semifinalen.

På  Eurovision Song Contests hemsida kan du läsa mer om ”allt” kring tävlingen!

Read Full Post »

Har städat och fejat både inne i hemmet och Clark Kent*. Han är så himla ren och fin nu – eller nja, så där… På hemvägen blev han nerstänkt, men jag försökte gnussa bort de värsta stänken med trassel. Inuti är han polerad och dammsugen, glänser som en gud.

Jag borde vara glad, men jag sitter här och är ledsen. En fet räkning hittade jag i postboxen och i mejlboxen två feta nej på jobb jag har sökt. Tydligen räckte inte min examen med litteraturvetenskap som huvudämne samt över 20 års erfarenhet av arbete med information och marknadsföring för nätbokhandeln som hade skrivit fel mejladress i annonsen dit man skulle skicka sin ansökan, by the way… Kan inte låta bli att undra vad det är för en Übermensch de tänker anställa… Nu lär det dröja innan jag handlar där igen, för övrigt. Jag har ju fortfarande ingen lön att handla för.


Bara att bita i det sura äpplet…

                                                                                                                                                             Nej fy, nu skulle jag  behöva nåt som tog bort alla tårar, men det är bara att bita i det sura äpplet, grina en stund och ta nya tag. Det sistnämnda känns rätt svårt just nu. Jag försöker i alla fall vara glad åt min rena bil och mitt städade hem.

                                                                                                                                                        *Clark Kent = min rena bil-man!

Read Full Post »

När vi ändå är så här husliga som vi är, Tofflan och jag… Ehum… När JAG ändå är så här huslig som JAG är, vill jag passa på att tipsa om andra köksföremål än köksfläkten som emellanåt behöver rengöras.

I köket finns en mängd utensilier och apparater. När vi jag nu har varit så duktig och rengjort den stinkande, flottiga fläkten gav jag mig på… Tadaaaaaa…..

BRÖDROSTEN!

Detta SMULINFERNO! Fy så äckligt! Ett tips från husmor Tofflan är därför att dra ur kontakten, skaka brödrosten över en bricka, dammsug inuti rosten. Och töm brickan, förstås. Om din brödrost har några år på nacken och du aldrig har gjort detta, räkna med att det tar några timmar.

Men åååå, så stolt Nurse Rached blir över mig nu! Brandfaran i rosten är förhoppningsvis över!!

Och när jag ändå håller på… Gör inte med ljusen som några jag känner till (om de inte har dolda planer, förstås…) Jag tycker inte att levande ljus bör lämnas obevakade när det finns småbarn i hemmet.

Read Full Post »

Igår avled  John Barry, född 1933. Han var en engelsk kompositör som bland annat skrev mycket filmmusik. Mest känd kanske han är för sina elva James Bond-teman, men han har också skrivit titelmusiken till 1970-tals-TV-serien  The Persuaders (Snobbar som jobbar, på svenska).


The Persuaders, Snobbar som jobbar, en av mina TV-favoriter. Titelmusiken är underbar!

                                                                                                                                                    John Barry har fått många Academy awards samt även andra priser som Grammy, Emmy (endast nominerad) och Bafta. År 1998 blev John Barry invald i Songwriters Hall of Fame.

Read Full Post »

En berättelse om min vän Rippes resa i vården. © Rippe och Tofflan.

Dags för återbesök och besked
Z och jag kliver nervösa in på kirurgmottagningen och träffar en tredje kirurg på den här resan, Anders Olsson. Han talar om för mig att allt ser bra ut, det är inte cancer! Vilken lättnad, vilken lycka, helt otroligt, jag var säker på att jag hade drabbats av cancer!

Han undersöker såren, tre stycken, en från lymfan och de två efter de bortopererade knölarna.

Vi har planerat en resa till Turkiet och han önskar oss trevlig resa.

Ut därifrån, mot stan för att fira. SMS, telefonsamtal på vägen, till barnen, vänner, jobbet, alla jublar. Vi sätter oss på en uteservering, det är en varm skön augustieftermiddag. SMS:en bara strömmar in, telefonen ringer hela tiden, alla vill gratulera. Trötta och omtöcknade skiljs vi sen åt och åker hem. Jag sitter bara hemma, helt borta i huvudet, är detta sant? Jag är frisk!

Morgonen därpå
Jag väcks av att telefonen ringer.

”Hej, det är Anders Olsson, hur är det?”

En tiondels sekund hinner jag tänka:

”Varför i helvete ringer han till mig, han har väl ingen anledning?”

Jo, det har kommit ”mer information”, kan vi komma dit idag kl 14? Jag försöker fråga, han svarar inte, han har inte pappren framför sig just nu. Jag säger att Z har tagit ledigt senast igår för min skull, hon jobbar i Stockholm, hon kan inte ta sig hit nu igen, jag kommer ensam. Man kunde nästan ta på tystnaden i andra änden. Jag ringde ändå till Z, hon skulle ta första bästa tåget till Uppsala, den ängeln.

När vi kommer in har jag onda aningar och undrar vad det kan vara, beskedet kan de ju inte ändra, han hade ju pappret i sin hand, de kanske ska behandla i alla fall för säkerhets skull?

Väl inne ser vi att bröstsköterskan ska vara med. Jaha, då blir det alltså behandling, det är ju hon som ordnar sånt.

Och behandling blir det – för jag har cancer i alla fall!!! Den där informationen som nu har kommit fram visar sig vara provsvar på den knölen som jag från början sökte för. Samtidigt (!) som vi satt hos honom dagen innan pågick bröstronden och där satt patologen med, med mitt provsvar… Beskedet jag fick dagen innan gällde den andra, lilla knölen som upptäcktes i ultraljud.

Ja, vad gör man, hur beskriver man ett chocktillstånd? Jag vet inte, golvet under mig försvinner. Min första tanke är hur ska jag någonsin kunna berätta detta för mina barn, de som igår, efter en även för dem olidligt lång och nervös väntan, var så lyckliga och lättade över beskedet?

Z, som själv arbetar inom vården, ifrågasätter deras rutiner, hur är det möjligt att sånt här händer? Bröstsköterskan talar om att om jag vill, kan jag anmäla dem. Z påpekar att det första som ska göras är att de går igenom sina interna rutiner. Därefter ska jag som är drabbad få reda på vad som har brustit och vad de tänker göra så att det inte händer igen. Hon kräver ett möte dit jag kallas, efter att de har gått igenom händelsen. Kirurgen lovar att så ska ske.

Vi går tysta därifrån, nya SMS, nya telefonsamtal. Ilskan växer. Vad är det för en fullständigt inkompetent kirurg som inte kan läsa i journal och se att jag hade TVÅ knölar? Och, framför allt, när han undersöker såren, inte ens då fattar att det är TVÅ operationssår- men bara ETT provsvar. Att kastas på det här sättet mellan först rädsla och ovisshet, sedan glädje och lycka och slutligen rädsla och förtvivlan igen är mer än man kan stå ut med!

Förklaring?
Jag får tid hos onkologen efter en månad och samma dag ska vi träffa Anders Olsson och hans chef Fredrik Wärnberg och förhoppningsvis få veta vad de har kommit fram till.

Men mötet ger inte mycket. Våra krav var ju att de skulle ändra på sina rutiner vad gäller tid för återbesök, att det inte sker före bröstronden. Det går inte att ändra. Ibland dröjer provsvaren länge, men patienten ska inte behöva vänta alltför länge på återbesök, är förklaringen. Patienten ska alltså hellre ränna där flera gånger?  Det tror jag inte någon patient vill!

I mitt fall borde jag ha kunnat få återbesökstiden EN dag senare när ronden hade hunnit bli klar.

Jag ifrågasätter även kontinuiteten. Hade jag haft en och samma kirurg hela vägen i stället för en före operationen, en annan som opererade och en tredje efter operationen, tror jag inte detta hade hänt. Jag får medhåll, men det går inte att få sådan kontinuitet på grund av att det är så mycket annat kring mottagning, operationer, akutverksamhet. Alltså, inget kan göras för att undvika sådana här misstag. Men detta kan ju hända igen! Någon Lex Maria–anmälan är inte heller aktuell. Dokumentationen i journalen från detta möte är mycket knapphändig:

”Vi går igenom vad som hänt och logistiken kring bröstrond och mottagningsbesök. Patienten och hennes väninna är förstås missnöjda med att informationen blir felaktig vid första besöket.”

Kommentera gärna! I morgon kommer sista delen!

 

Read Full Post »

Older Posts »