Sprucken tumme

Hmmm… Jag tror att jag har skrivit för mycket – på bloggen och sms. Kanske dags att vila en stund så tummetott får läka..?

Sprucken tumme…

                                                                                                                                                        Tja, jag gör väl en paus – på några timmar, då… Aj, aj, aj!..

Read Full Post »

Sherlock

Sherlock Holmes – sir Arthur Conan Doyles gamle ”mastermind” på 2000-talet? Kan det vara nåt? Uppenbarligen tycker BBC det – och SvT. Jag kollade det första av tre långfilmslånga avsnitt av Sherlock som visas tre söndagar i rad. Och ärligt talat… I’m not impressed… Sorry…

Sherlock Holmes och doktor John Watson springer i London.

                                                                                                                                                            I det första avsnittet träffas Holmes och Watson – och blir lägenhetskompisar hos mrs Hudson. Polisen utreder en serie självmord. Självmorden har vissa likheter och därför anlitas Sherlock Holmes som specialistkonsult. John Watson är pensionerad krigshjälte, sårad i Afghanistan.

Sherlock Holms i modern tappning använder mobiltelefoner, datorer, gps – you name it! Men det blir, trots den snabba moderna tekniken, inte särskilt snabbt eller spännande. Jag kommer på mig själv med att gäspa flera gånger. Det spelar ingen roll att den moderne Sherlock Holmes är lika snabbtänkt och briljant som 1800-talets. För mig var detta första avsnitt sömnigt. Och godkänt. Med nöd och näppe…

Read Full Post »

Måsen samlar damm och söker ny ägare!

Jag har delar av nånting som aldrig blev nånting – delar av servisen Måsen. I mitt vitrinskåp står ett antal tallrikar (tre flata och två djupa), assietter (sex stycken) samt kaffekoppar med fat (sex stycken). Allt är i fint skick och i princip oanvänt. Därför söker dessa delar en ny ägare – hos mig står de bara och samlar damm.

Måsen samlar damm i mitt vitrinskåp och söker ny ägare.

                                                                                                                                                Priser:

• Tallrikar djupa (två stycken) och flata (tre stycken): 300 kronor styck.
• Assietter (sex stycken): 200 kronor styck.
• Kaffekoppar med fat (sex stycken): 200 kronor styck.

För den som köper rubbet, specialpriset 3 500 kronor. I övrigt prutat och klart! Frakt tillkommer förstås om du inte har möjlighet att hämta hos mig i Uppsala.

Du som är intresserad, lämna en kommentar eller mejla mig på tofflan(snabel-a)home.se

Read Full Post »

Lite ensam igen

Så blev jag lite ensam igen. Fästmön och jag slängde i oss lite kaffe innan vi traskade in på Tokerian. Anna hade pengar till två matkassar. Själv cashade jag in 42 kronor vinst på lördagens Lotto. Inte illa!

Ute i Himlen blev det lite ståhej för plötsligt skulle nån komma och titta på soffan. Jag åkte och hämtade var sin pizza till Anna, mig och Johan medan Anna sålde soffa. Linns rum ser väldigt tomt ut nu…

Denna är nu såld!

                                                                                                                                                       Vid 18.30-tiden åkte vi och hämtade två tredjedelar av trion O. Frida stannar en dag till hos pappa. Det var så kul för hon hade fått tag i John Lennons Double Fantasy på vinyl i helgen! Wow… Den har inte ens jag… Skivan kom ut när jag bodde i England och skulle ju vara hans comeback. Bara det att han sen blev skjuten till döds i december samma år (1980).

John Lennons come back-skiva Double fantasy från 1980, samma år han sköts till döds.

                                                                                                                                                           Jag skjutsade Linn och Elias, deras packning och lite av Fridas prylar från Morgonen till Himlen och sen vände jag och Clark Kent* in mot stan igen. Jag hade tänt några lampor hemma, men ändå kändes det alldeles väldigt ensamt att komma hem. Men jag har som sagt lite att fixa några dagar fram över inför den kommande familjeangelägenheten.

I kväll tänker jag emellertid bara ta det lugnt. Bland annat tänkte jag läsa lite i en av julklappsböckerna från Jerry och så ska jag se Sherlock klockan 21 i SvT1. Den sistnämnda, del ett av tre långfilmslånga avsnitt,  har fått bra förhandskritik – och den förstnämnda gick som TV-serie mellan storhelgerna i december – januari. Tror jag. Eller så är boken fristående från TV-serien. Hur som helst, spännande läsning och TV-tittande lär jag ha framför mig. Men lite ensam är jag allt igen…

                                                                                                                                                        *Clark Kent = min lille smutsige man-bil som ska få sig en strålande dusch på tisdag

Read Full Post »

Knäppa nyheter igen!

Dags för lite knäppa nyheter som jag har hittat i media i veckan. Eller vad sägs om dessa?

• Top Gun blev kinesiska nyheter. Kinesisk TV använde bilder från filmen Top Gun när de skulle skildra en övningsolycka inom flygvapnet. Vakna tittare uppmärksammade förstås detta…
• Slut på betalda fikaraster. Hisstillverkaren Alimak Hek gjorde en vinst på 100 miljoner förra året. Då tycker företaget att man bör spara pengar i fabriken i Skellefteå och drar in fikarasterna för de anställda. Fast man säger att produktionen hotas av flytt annars. Undras om de anställda får gå på toa på arbetstid..?
• Kunglig tårtbit på utställning? En tårtbit från prinsessan Dianas och prins Charles bröllop finns att beskåda på en utställning i en videobutik på Nya Zeeland. Biten har förvarats under 30 år i en tupperwareburk. Hmmm… Nån som blir sugen? (Smygreklam för Tupperware?)
• Krokodil i Ukraina sjuk efter att ha ätit mobil. Ja, vad ska man säga?.. En besökare tappade sin mobil på ett zoo i Ukraina och den 14-åriga krokodilen Gena svalde den. Nu ringer det i Genas mage… Men Gena har blivit orkeslös och kan inte äta. Den mobillösa kvinnan vill ha tillbaka sitt sim-kort. Jaha… Gena då?
• Saxat från Correns startsida idag:
  UD: Åk inte till Egypten Sverige UD skärper sina reserekommendationer ytterligare och avråder från resor till hela Egypten på grund av upproret. Nu börjar flygbolagen ställa in plan.
  Är du i Egypten? Ring Corren! 013-280154
  Jaaa… Hur ska man agera, tycker Corren? Ska man åka eller inte och framför allt, om man åker, då ska man ringa… Corren…
• Stopp för bad med kalsonger. Och slöjor och andra bomullsplagg… Får man ha badkläder, tro?.. (Läs för övrigt kommentarerna till artikeln. Man blir trött…)
• Världens friskaste man har inte varit sjuk på 40 år. Alphonse, 62, är världens friskaste man och har inte varit sjuk på 40 år. Arbetsgivaren jublar förstås – inte en enda sjukdag på 7 000 arbetsdagar…

Read Full Post »

Tofflan undrar: Hur ofta klipper du dig?

Familjens minsting var och klippte sig häromdan. Detta fick Tofflan att undra hur ofta du går till frissan eller frisören och klipper dig? Eller klipper du dig själv?

Klicka gärna i lämpligt alternativ i högerspalten, men se kommentera kan du inte göra här! Varför inte skriva nåt om hårklippning på din egen blogg?

Stort TACK på förhand för ditt klick!

Read Full Post »

Tofflan undrade: Köper du varor eller tjänster av telefonförsäljare?

Den gångna veckan undrade Tofflan om du handlar av telefonförsäljare. Så här fördelade sig de 24 svaren:

91,67 prcoent (22 personer) svarade: Nej, aldrig. Jag vill gärna ha svart på vitt först innan jag handlar.

8,33 procent (två personer) svarade: Ibland, när jag blir erbjuden nåt som intresserar mig.

Ingen svarade: Ja, jag tycker att det är ett bra sätt att handla.

Stort TACK till dig som var med och klickade! Jag hoppas du kollar in den nya frågan i högerspalten och lämnar ditt klick även denna vecka.

Read Full Post »

Ego Woman

Full av fördomar mot blondiner och vis av erfarenhet av desamma (ja, jag är själv blondin) gav jag mig i kast med Ego Woman, en bok av Carolina Gynning och Ingrid Carlqvist. Mamma lämnade kvar denna pocketbok efter sin vistelse här över vinterns storhelger och jag tänkte att jag ger boken en chans. Det var bra att jag gjorde det!

En bok av Carolina Gynning om henne själv!

                                                                                                                                                            Det här är en fortsättning på Ego Girl, som jag INTE har läst. Men den här boken handlar om Carolina Gynnings liv och kändisskap. Här berättar Carolina Gynning mycket öppenhjärtligt om sig själv och sitt liv – både privat och yrkesmässigt. Mycket om sex, en del om pengar, somligt om jobben på TV. På omslaget har SvT uttalat sig om boken:

En extremt rolig bok!

Ja, visst är den rolig, men Carolina Gynning har ett djup som hon tar fram också. Rolig skulle jag inte vilja definiera den här boken som! Vad sägs om detta citat ur boken?

[…] När ångesten kommer över dig ska du hälsa den välkommen, men tala om för den att den får sitta längst bak i bussen. Den får aldrig köra, bara sitta där bak i bussen och finnas till. […]

Dessa kloka ord får Carolina Gynning sig till livs hos… en nageltjej. Ja, jag skulle vilja klassificera boken som Kontrasternas bok!..

Carolina Gynning skriver dräpande om parmiddagar och hur tråkiga de är, men också om sin ensamhet och sin känsla av utanförskap. För man ska inte vara som hon är på middagsbjudningar:

[…] jag är inte alls uppskattad på den här sortens tillställningar. Där ska man inte gapskratta och gestikulera vilt när man pratar om saker som verkligen engagerar en. Där ska man småprata om fullständigt ointressanta saker, svat och behärskat. Man ska le och vara lagom, man ska kallprata. […]

För det är mycket skratt och glädje i Carolina Gynning – och det kanske är därför SvT har skrivit att boken är rolig. Det är en hel del yta, en hel del droger, en del skitnack (nej, Carolina Gynning gillar verkligen INTE Blondinbella!..). Men det är också allvar, djup och tro på tanken att man är en själ som har levt många liv. Bland annat har Carolina Gynning och co-writern Ingrid Carlqvist varit häxsystrar…

Boken avslutas med ett antal frågor och svar från Carolina Gynnings läsare samt några bloggares och bekantingars rader om henne.

Det här är inget litterärt mästerverk eller storverk, men helt klart en mycket läsvärd bok! Jag har fått en delvis annorlunda bild av Carolina Gynning, som många gånger glimmar till riktigt ordentligt i boken! Eller vad sägs om detta?

Alla kan göra misstag, alla har rätt att bli förlåtna för dessa.

Högt betyg till denna självbiografiska bok där författaren inte tvekar en sekund att lämna ut sig själv!

Read Full Post »

En listjävel: Ettordsenkät

Hittade en intressant – och svår! – ettordsenkät inne hos vännen Semester Siv. Den kleptade jag!

1. Var är din mobiltelefon?
   Köket
2. Var är din andra hälft?
   Jobbar
3. Ditt hår?
   Ostyrigt!
4. Din mamma?
   Byhålan
5. Din pappa?
   Himlen
6. Det bästa du vet?
   Kärlek
7. Din dröm i natt?
   Artikel
8. Din dröm/ditt mål?
   JOBB!
9. Rummet du är i?
   Arbetsrum
10. Din hobby?
    Läsa
11. Din skräck?
    Falskhet
12. Var vill du vara om sex år?
    Annasällskap
13. Var var du igår kväll?
    Hemma
14. Vad är du inte?
    Tillfreds
15. En sak du önskar dig?
    JOBB!
16. Var växte du upp?
    Byhålan
17. Det senaste du gjorde?
    Läste
18. Dina kläder?
    Svarta
19. Din tv?
    Av
20. Ditt/dina husdjur?
    Dammråttor
21. Din dator?
    Trött
22. Ditt humör?
    Neutralt
23. Saknar någon?
    Pappa
24. Din bil?
    Toyota
25. Något du inte har på dig?
    Smink
26. Favoritaffär?
    Bokhandel
27. Din sommar?
    Oviss
28. Älskar någon?
    Ja!
29. Favoritfärg?
    Blå
30. När skrattade du senast?
    Idag
31. När grät du senast?
    Häromdan

Read Full Post »

Rippes story: Cancervården vid Akademiska sjukhuset – en resa genom det omänskliga??? Del 2

En berättelse om min vän Rippes resa i vården. © Rippe och Tofflan.

Inskrivning på operationsavdelningen
Dagen före operationen är det dags för inskrivning på avdelning 70 B2. Och det är nu de verkliga problemen börjar…

Z och jag kommer upp på avdelningen och visas in i dagrummet där vi ska vänta på ”min” sköterska. När vi sitter där hör vi en annan patient få sin information om vad som ska hända härnäst.

Sköterskan som kommer in till mig talar om för mig att jag ska duscha med skrubbmedel på kvällen och morgonen därpå, det vill säga operationsdagen. Innan jag kommer upp till avdelningen ska jag emellertid till Samariterhemmet för en indikering av den lilla knölen. Jag frågar då hur jag ska ta mig därifrån till Akademiska. Sköterskan svarar med en motfråga och undrar om det finns någon som kan skjutsa mig.

– Nej, svarar jag, men däremot har jag precis hört här bredvid att den patienten också ska göra samma sak men inte behöver bry sig, eftersom det kommer en bil och hämtar henne. Sköterskan ser ut som ett frågeteckenoch lovar att ta reda på vad som gäller.

Halvvägs till stan kommer jag på att jag inte har något skrubbmedel med mig. Tillbaka på avdelningen får jag medlet och då säger sköterskan att jag kan ta dusch nummer två på avdelningen eftersom jag ska opereras först på eftermiddagen.

Operationsdagen
Operationsdagen åker jag till Samariterhemmet och läkaren indikerar. Hon ställer sig frågande till att jag bär min klocka, har ingen sagt att man inte få ha smycken?

– Nej, svarar jag, jag ska ju duscha senare på avdelningen.

Hon ruskar på huvudet och säger att hon inte fattar någonting.

När jag kommer till avdelningen visas jag till en säng. En manlig sköterska håller på med en annan patient och ber vänligt att jag ska sätta mig på sängen så kommer han strax och sätter dropp. Jag frågar då om inte jag ska duscha innan han sätter dropp på mig.

– Duscha? Du kan inte duscha med den där, säger han och pekar på såret från indikeringen. Här brister den första, kvinnliga sköterskans kompetens grovt, jag ska alltså opereras ”oren”!

Efter operationen
Väl tillbaka på avdelningen efter operationen kommer kirurgen Kosmas Daskalakis in och berättar vad han har gjort och vad som händer nu. Han säger att jag kan åka hem, sköterskan ska lämna sjukintyg och en broschyr med anvisningar om hur jag ska sköta såret efter hemkomsten.

Intyget kommer men ingen broschyr och när jag frågar efter den säger sköterskan att några broschyrer inte finns. När jag då påtalar att hon ju faktiskt stod bredvid kirurgen när han pratade om sjukintyg och broschyr, säger sköterskan:

– Jo, vi kanske har någon liten, jag ska gå och se efter.

Behöver jag säga att jag lämnar avdelningen tämligen missnöjd med sköterskans bemötande???

Eftersom jag fortfarande inte vet om jag har cancer eller inte blir nästa väntan om möjligt ännu jobbigare. Tre veckor ska jag nu gå i ovisshet.

To be continued…

Read Full Post »