Blåsvart dag – och själ

Idag är det helt klart en blåsvart dag. Så där blåsvart som himlen kan vara, men också själen. Den som är slagen gång på gång utan att få veta vad den har gjort för fel. Den som är blåmärkt så länge så att den till sist blir svart, elak, ond.

Då blir det hugsvalelse för denna blåsvarta själ att få ett tjockt kuvert med roligt budskap och lite smaskens. Jag måtte ha världens snällaste läsare! Stort TACK, Reb!

Jag och min blåsvarta själ fick hugsvalelse i vårt nödläge!

                                                                                                                                                              Det har blivit minusgrader och kallt igen! Jag tror att det är därför min näsa kliar infernaliskt och exploderar i fontäner av vattniga nysningar som jag inte hinner skydda omvärlden från med näsduk. Fruktansvärt irriterande! Men det gör inte ont, det är just bara kliigt och irriterande.

I morse var vi tre i bilen. Jag skjutsade Elias till fritids och Fästmön till jobbet och sen åkte jag hem till mitt gula hus och min mörka lägenhet och det första jag såg var den suraste av de sura. Den som jag skrev om för ett tag sen under rubriken Moget? Ja, jag vet att inlägget är låst och alla kan inte läsa texten, men jag har snart lösenordsbyte på gång. Kanske att du kan få tillgång till mina skyddade inlägg när strulet här i bloggen har ordnat upp sig. Det händer nämligen märkliga saker som gör att jag undrar om jag är den enda som skriver här i min blogg… Jo, jo, så är det! Sen vet jag inte om det beror på spöken eller sjukdom eller faktum! Det finns ju puckon till allt…

Idag har jag inga uppdrag, mer än att jag ska vattna mina ledsna krukväxter och klippa naglarna. Borde ta en dusch också. I morgon förmiddag ska jag lägga huvet i M:s händer och komma därifrån riktigt fin i skallen. Utanpå, vill säga. Och det är tack vare vännen R jag kan gå dit, det var nära avbokning den här gången!

Jag fick ett erbjudande för ett tag sen från Dagens Nyheter om en gratisprenumeration på fyra veckor (eller ett antal helger i stället med gratis tidning). Visst fattar jag att de sen vill att man ska fortsätta prenumerera, men så blir det ju inte för min del. Enda motprestationen var att jag ska delta i en panelundersökning. Och det kan jag väl ställa upp på, jag älskar ju att läsa tidningar, men har för det mesta numera bara råd att läsa urvalet av de papperstidningar som har hemsidor. Att läsa tidningar på nätet blir som sagt ett urval – ett urval som tidningarna själva gör. Jag vill förstås mycket hellre välja själv… Nu har DN-prenumerationen inte kommit igång än, men jag hoppas att den gör det snart för det var ett par dagar sen jag skickade in kupongen.

Skicka in, för resten… Jag tycker så synd om lilla mamma som ligger sjuk och ensam. Igår inhandlade jag därför en trisslott på ICA Solen och la i ett krya-på-dig-kort och postade till henne – det lär väl inte komma fram förrän fredag. Hon skulle få lite tillsyn idag, torsdag, men sen visade det sig att ”tillsynaren” själv hade blivit sjuk. Det är OROLIGT att ha gamla och sjuka föräldrar på långt avstånd!

Nu ska jag gå och kolla om det står nåt väsentligt i lokalblaskan. Jag tycker att den har blivit så otroligt tunn och tråkig vad gäller nyhetsdelen, men kulturdelen innehåller desto mer bra saker. Synd bara att utrymmet är begränsat i B-delen därför att sporten tar för många sidor. Kan inte sporten få en egen del så att jag bara kan kasta den direkt i pappersinsamlingen??? Hmmm…