Posted in Familj, Personligt, Trams, tagged Antikrundan, ekonomi, försäljning, humor, installation, klip(p)sk, konstverk, Picassotavla, värdering on 20 januari 2011| 8 Comments »
Det är väl inte nån som har missat att vi har det liiite kärvt ekonomiskt? Vi tog därför och lämnade in vår Picassotavla till Antikrundan för värdering och försäljning. Men då måste vi ju ersätta den med nåt annat konstverk på väggen. Och titta! Nån fyndig person har varit riktigt… klip(p)sk!
I sanning en installation av en klip(p)sk person!
Posted in Böcker, Familj, tagged antihjältar, äldre, övervintrad hippie, begrava, byhåla, byhåleoriginal, dråplig, försvunnen, gård, glimt i ett vänligt öga, grannar, höns, hjältar, julklapp, karaktärer, Karin Brunk Holmqvist, kluriga, litteratur, pocket, religiösa tältmöten, Rosa elefanter, skratt, Småland, trädgård, tuttar on 20 januari 2011| 2 Comments »
En granne som visar tuttarna lite hur som helst, ett grannpar som har tältmöten. Livet blir… annorlunda för Selma och Artur Jacobsson när Disa och Arne och Britt Hernemo flyttar till grannskapet. Jag har just lagt boken Rosa elefanter av Karin Brunk Holmqvist till handlingarna. Tack för många glada skratt, älskling (som gav boken till mig i julklapp)!
De rosa elefanterna finns på Arturs slips. Bland annat.
Selma och Artur Jacobsson bor på en liten gård i en byhåla. De har bara kvar sina höns och de har knappt varit utanför länsgränsen – mer än en gång. Då åkte de till Småland. Deras liv är ganska händelselöst, men bara tills de få nya grannar. Först kommer Disa, en märklig person, en sorts övervintrad hippie. Sen kommer paret Hernemo som har religiösa tältmöten. Samtidigt försvinner en man och Artur funderar på om det inte är den försvunne som Hernemos har begravt i sin trädgård.
Som alltid i Karin Brunk Holmqvists böcker är situationer och karaktärer dråpliga. Man ser verkligen karaktärerna framför sig – alltid äldre, lite byhåleoriginal i vissa fall, men kluriga och inte så tokiga. Det är med glimten i ett vänligt öga författaren skildrar dessa antihjältar som faktiskt blir hjältar i läsarens ögon JUST därför att de inte är så… tokiga som man först kan tro.
Det här är en liten bok för dig som vill fnissa och skratta. Det gör man alltid när man läser nåt av Karin Brunk Holmqivst.
Högt betyg!
Posted in Böcker, Diskutabelt, tagged administratör, babysim, Babysimboken, barn, Beautiful Business Award, företag, Gävle, instruktör, instruktörer, kamp, konsulttimmar, kvinnlig företagare, läkare, Ludmilla Rosengren, marknadsföringsutrymme, privatliv, självmord, stipendium, Stockholm, Svenska babysimförbundet, Uppsala, utveckla, väl unt, Västerås on 20 januari 2011| 5 Comments »
Den 25 januari är det dags för utdelningen av Beautiful Business Award. Över tusen kvinnliga företagare har varit nominerade till priset, men nu återstår bara tio av dessa. Och en av dem är Ludmilla Rosengren från Uppsala.
Ludmilla Rosengren är nominerad till Beautiful Business Award. Bilden är lånad från Beautiful Business Awards hemsida, presentationen av finalisterna.
Ludmilla Rosengren är läkaren som miste sin ena dotter genom självmord, fick en liten bebis och så cancer som upptäcktes efter förlossningen. Men dessutom är hon känd bloggare och framför allt, skälet till nomineringen, kvinnlig företagare. För 18 år sen startade Ludmilla Rosengren Linnéas simskola. Idag har företaget växt så att det inte bara handlar om babysim utan man utbildar nya instruktörer i hela världen. Dessutom säljer företaget Babysimboken. Ludmilla Rosengren har också startat den ideella organisationen Svenska babysimförbundet. Idag har företaget 20 instruktörer och fyra administratörer som arbetar med babysim i Uppsala, Stockholm, Västerås och Gävle. Simundervisningen ges till barn mellan tre månader och tio år. Idag är det ungefär 800 familjer som får lektioner varje vecka.
Årets företagerska, årets tjänsteutvecklare och årets uppstickare får ett stipendium om 50 000 kronor, konsulttimmar och marknadsföringsutrymme. Det vore Ludmilla Rosengren så väl unt att få detta pris, dels på grund av alla kamper i privatlivet, men också för att hon trots allt elände har klarat av att hålla sitt företag vid liv och dessutom utveckla det sedan starten 1993. Självklart håller jag tummarna för Ludmilla Rosengren!
Posted in Familj, Gult, Krämpor, Personligt, Puckon, Trams, Vänner, tagged arbete, barn, bil, blåsvart, blogg, Dagens Nyheter, ensam, faktum, frissan, gratis, hemsidor, hugsvalelse, kliande näsa, klippa naglarna, krya-på-dig-kort, kultur, kyla, läsare, lösenordsbyte, mamma, mörk lägenhet, media, nödläge, nyheter, nysa, panelundersökning, pappersinsamlingen, papperstidningar, prenumeration, själ, sjukdom, skriva, slagen, spöken, sport, sur, tack, tillsyn, Trisslott, uppdrag, Upsala Nya Tidning, urval, vattna krukväxter on 20 januari 2011| 12 Comments »
Idag är det helt klart en blåsvart dag. Så där blåsvart som himlen kan vara, men också själen. Den som är slagen gång på gång utan att få veta vad den har gjort för fel. Den som är blåmärkt så länge så att den till sist blir svart, elak, ond.
Då blir det hugsvalelse för denna blåsvarta själ att få ett tjockt kuvert med roligt budskap och lite smaskens. Jag måtte ha världens snällaste läsare! Stort TACK, Reb!
Jag och min blåsvarta själ fick hugsvalelse i vårt nödläge!
Det har blivit minusgrader och kallt igen! Jag tror att det är därför min näsa kliar infernaliskt och exploderar i fontäner av vattniga nysningar som jag inte hinner skydda omvärlden från med näsduk. Fruktansvärt irriterande! Men det gör inte ont, det är just bara kliigt och irriterande.
I morse var vi tre i bilen. Jag skjutsade Elias till fritids och Fästmön till jobbet och sen åkte jag hem till mitt gula hus och min mörka lägenhet och det första jag såg var den suraste av de sura. Den som jag skrev om för ett tag sen under rubriken Moget? Ja, jag vet att inlägget är låst och alla kan inte läsa texten, men jag har snart lösenordsbyte på gång. Kanske att du kan få tillgång till mina skyddade inlägg när strulet här i bloggen har ordnat upp sig. Det händer nämligen märkliga saker som gör att jag undrar om jag är den enda som skriver här i min blogg… Jo, jo, så är det! Sen vet jag inte om det beror på spöken eller sjukdom eller faktum! Det finns ju puckon till allt…
Idag har jag inga uppdrag, mer än att jag ska vattna mina ledsna krukväxter och klippa naglarna. Borde ta en dusch också. I morgon förmiddag ska jag lägga huvet i M:s händer och komma därifrån riktigt fin i skallen. Utanpå, vill säga. Och det är tack vare vännen R jag kan gå dit, det var nära avbokning den här gången!
Jag fick ett erbjudande för ett tag sen från Dagens Nyheter om en gratisprenumeration på fyra veckor (eller ett antal helger i stället med gratis tidning). Visst fattar jag att de sen vill att man ska fortsätta prenumerera, men så blir det ju inte för min del. Enda motprestationen var att jag ska delta i en panelundersökning. Och det kan jag väl ställa upp på, jag älskar ju att läsa tidningar, men har för det mesta numera bara råd att läsa urvalet av de papperstidningar som har hemsidor. Att läsa tidningar på nätet blir som sagt ett urval – ett urval som tidningarna själva gör. Jag vill förstås mycket hellre välja själv… Nu har DN-prenumerationen inte kommit igång än, men jag hoppas att den gör det snart för det var ett par dagar sen jag skickade in kupongen.
Skicka in, för resten… Jag tycker så synd om lilla mamma som ligger sjuk och ensam. Igår inhandlade jag därför en trisslott på ICA Solen och la i ett krya-på-dig-kort och postade till henne – det lär väl inte komma fram förrän fredag. Hon skulle få lite tillsyn idag, torsdag, men sen visade det sig att ”tillsynaren” själv hade blivit sjuk. Det är OROLIGT att ha gamla och sjuka föräldrar på långt avstånd!
Nu ska jag gå och kolla om det står nåt väsentligt i lokalblaskan. Jag tycker att den har blivit så otroligt tunn och tråkig vad gäller nyhetsdelen, men kulturdelen innehåller desto mer bra saker. Synd bara att utrymmet är begränsat i B-delen därför att sporten tar för många sidor. Kan inte sporten få en egen del så att jag bara kan kasta den direkt i pappersinsamlingen??? Hmmm…
En numera rätt tjock (tant) propagandaminister som sett bättre år. Bitsk och elak och hård mot de hårda, men from som ett lamm mot de snälla. Älskar sin Anna gränslöst, kopiöst, sanslöst, men tveklöst.
Du får gärna citera mig, men ange källa. Bilder från bloggen får du INTE knycka. Den här bloggen är avslutad. Vill du kontakta mig ändå eller köpa en bild? Skriv en kommentar vid det inlägget så kontaktar jag dig!
Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Twingly-länkare
Powered byIP2Location.com
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 