Sex barr i BH:n, det var vad som återstod av gröngölingen* när jag klädde av mig för dusch efter en hel dags röjande av mitt hem. Gröngölingen som, pyntad med kulörta kulor, glittrande hjärtan, röda tomtar och en och annan guldfärgad klocka, bland annat, var så här vacker…
Så här fin var den…
Jag har verkligen slängt ut julen idag. Borta är alla röda dukar, tomtar i olika material och annat som hör julen till. Det känns bra. Det känns… tomt… Men… det är OK. Städat har jag också gjort och tre maskiner är tvättade och hängda – nu finns det inte plats för mer tvätt. Jag känner mig nöjd. Och lite tom. Nu återstår bara att riva ner julgardinen som skymtar på bilden, men det orkar jag inte i kväll. (För då måste jag ju stryka den rena som ska sättas upp i stället…)
Mamma ringde sent om sider – över en timme efter att jag förväntat mig en signal. Chauffören hade varit dum nog att ta vägen över Stockholm och det är INTE bra. Dessutom var han från Peking** och hittade knappt till Metropolen Byhålan. Mamma, 75 bast, fick var kartläsare.
Även jag själv och mitt barr är nu rena. Det var helt underbart att ta den där duschen och tvätta av sig julen och allt annat mindre väldoftande som en kropp utsöndrar under en hel dags städning.
Jag sitter en stund vid datorn medan jag väntar på att håret ska torka så jag kan halka över i slasket – ja, för nu har vi fått plusgrader och regn, dårå – till Tokerian. Sen blir det middag. I afton serverar Toffelköket en matlåda från frysen med spaghetti och kycklingfärs och lök. Till det tänker jag faktiskt ta ett glas rött!
Kvällen blir lugn, jag känner mig lite avskärmad och det är skönt med tystnaden. Men klockan 20 ska jag glo på Stjärnorna på slottet på SvT 1. Idag är det Niklas Strömstedts dag. Niklas Strömstedt är ju en av två rena musiker i gänget, så det ska bli spännande att kolla in vad han hittar på.
Gissar att kvällen avslutas med läsning och så ett samtal till Fästmön, som jag längtar efter massor.
Magontet har gått över, men ersatts av ont neråt njurarna. Fast sista jag kollade var det ju inget fel på mina njurar, så jag gissar att latmasken i mig har fått en rejäl omgång under dan. Illamåendet ligger kvar och lurar, men det är nog mat som fattas. På tal om krämpor insåg jag att det är dags för provtagning igen nästa vecka, så jag får väl försöka tvinga mig själv in till stan nån dag. Kanske går det lättare om jag kan träffa en god vän, som CL eller så, efter provtagningen???
*gröngölingen = granen
**Peking = Norrköping
Skönt att hon kom fram, det är lite oroligt med transportörer som man inte känner. Jag har varit ute och åkt i det sämsta väglag jag någonsin kört i. Ett tag trodde jag att de skulle få fixa en dubbelbegravning. Det trista i det hela att det väntas nya begravningar inom en ganska snar framtid. Nu är jag äntligen hemma, ledbruten, sönderpratad och fylld av lutfisk. Så mycket släkt på en och samma gång är inte något som jag längtar efter en repris av. Nu ska jag blunda mig igenom den otäcka filmen och hoppas att jag inte har några vampyrer under sängen eller i källaren. Var rädd om dig!
KRAM
Var rädd om dig också!!! Och vila ut nu efter alla upplevelser. För min del blir det begravning i början av februari, men det är gångavstånd till kyrkan.
Boken är jättemycket bättre än filmen (om du menar Låt den rätte komma in)!!
Kramen!
Ja, boken är klart bättre än filmen ! Kram kram !
Jaaaa! MYCKET, dessutom!
Kram x 2!