Kall, mörk och blåsig morgon. Det enda positiva var att det räckte med att borsta bort snön från bilen. Jag behövde inte skrapa. Däremot hade vindruteskyddet vikt sig i blåsten och all snö hade förstås fallit under det.
Var över en sväng till vännen Jerry igår kväll för att diskutera viktiga frågor. Det känns skönt och rätt att bolla dessa saker med just honom, för han är lyhörd och intresserad och vill göra på bästa sätt. Så på sätt och vis är jag glad att han inte är journalist utan ”bara” bloggare – om än en bloggare med tämligen stort inflytande, ska du veta. Bara 5,27 av de svenska bloggarna är mer inflytelserika än hans. Värt att tänka på! Jag menar, man ska nog inte glömma bort att bloggare har ett visst inflytande. I alla fall vissa… (När det gäller min egen blogg är bara 13 procent av de svenska bloggarna mer inflytelserika.)
Hemma i Himlen igen tog jag äntligen en Tavegyl. Och jag tycker nog att det känns lite bättre i ögon och näsa. Lite, i alla fall. (Precis när jag skrev det började det klia i näsan…)
I morse var det runt sju grader kallt. Inte så kyligt, men blåsten kändes som om den gick genom ben och märg. Vi blåste förbi skolan med Elias och vidare till Fästmöns jobb. Anna sa nåt om att hon är lite trött på folk som tjatar om att
snart vänder det!
i betydelsen
snart går vi mot ljusare tider!
Kan hålla med om att den här typen av kommentarer blir rätt tjatiga. I morse såg jag ingenting ljust, nästan. Bara ett decembermörker och en svart framtid. Tröstlöst. Vadå framtid..?
Morgonrusning i vintermörkret.
Jag blev tvungen att ge mig ut i morgonrusningen på gamla E4:an, för bensinmätaren började blinka redan på väg till skolan. Alla dessa kallstarter gör Clarkan* mer törstig, tror jag. Vid macken höll jag på att blåsa bort när jag tankade…
Ringde mamma en kortis igår eftermiddag för att meddela att jag vunnit två nya trisslotter, men att den ena av dem var vinstlös. Den stackaren höll på att tvätta – samma maskin för andra gången, för första gången fick hon inte upp luckan… Det är faktiskt en otroligt avancerad tvättmaskin hon har och jag fattar om det är lite problem med att begripa sig på den… Man måste MINST ha en ingenjörsexamen…
Idag på förmiddagen ska jag till kära M som får ta hand om mitt huvud och göra underverk som alltid. Ska väl därför sätta mig en stund med lokalblaskan och strax inta frukost. Ladda för kvällens färd till Tomtens stuga…
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Ha en bra helg hälsar Elisabeth G
Det samma till dig. Helgerna är alltid värst för mig, för jag är ju inte trött efter en arbetsvecka och har konstant dåligt samvete för det… 😦
Ha så kul i kväll, käka gärna en sillabit för mig med.. :).
Å du Tofflis: ”snart vänder det” hihi 😉
Nädu! Sillen vill jag ha för mig själv, det är ju det bästa på julbordet! 😛
GAH! 😈
Inflytelserik? Min blogg existerar inte ens*, så betydelsefull är jag i bloggvärlden =)
Just nu sitter jag på mitt arbetsrum och försöker få ordning på mailprogram. Min AG har bytt system för oss användare utan tillräcklig information, så jag kan skicka mail med det gamla programmet, men alla mail kommer till det nya programmet, som jag inte fått användaruppgifter till. För det går ju inte att samordna login!
Jag blir så trött på kommunal verksamhet utan insyn i verkligheten för de olika aktörerna.
Genom fönstret ser jag hur himlen skimrar i rosa av den uppgående solen. Det är -10 och kaffet smakar gott.
Så härligt att bli ompysslad och bli fin i håret! Jag hoppas på bild i en blogg nära mig sen.
Kram
*enligt inflytande.se
Det låg lite förtäckta saker i detta med inflytelserika bloggar, bara så du vet… 😉
Jag tröttnade på annan offentlig verksamhet för länge sen. Allt de gör är att sitta i möten, tuppfäktas och omorganiserar. Lite jobb, mycket tjafs.
Njae, det blir nog inga bilder, jag brukar se alltför ordentlig ut när jag precis kommer från M! 😛
Kramen!
Jo sillen e bäst. Helst ”hemmagjord”. 🙂
Mamma kommer hit snart och lägger in! 😛
Bästa Tofflan.
Jag har inte heller ngt jobb, men precis som du har jag gett mig den på att skaffa ett.
Skippa det dåliga samvetet, det suger bara musten ur dig.
Jag tänker inte säga att snart vänder det osv men,
du skriver så bra och jag läser din blogg varje dag och den ger mig kraft och inspiration.
Vänligen Elisabeth g.
Elisabeth,
jag är så nära att tappa konturerna i tillvaron helt, mer än jag kanske blottar i min blogg. Men jag blir varm i hjärtat av att få veta att min blogg ger dig kraft och inspiration! Det för mig vidare ytterligare en dag.
TACK!