I morse när jag vaknade var det med ett lugn. Det hade snöat hela eftermiddagen, kvällen och natten här och bilen var naturligtvis totalt översnöad. Men inte ens det rubbade mig.
Jag fick lite spel igår. Det var för många o-roliga saker som inträffade. Det blev för mycket. Jag vet inte vad som var droppen – att en förövare befinns skyldig men ändå inte straffas eller den där räkningen, som blev pricken över i:et i min ekonomi..? Jag har betalat räkningen nu på morgonen. Jag har gett mig själv lite extra pengar också. Det går inte att pytsa ut motsvarande en halv lön efter skatt i julmånaden, det är bara att inse. Nu känns det lite bättre, även om besparingarna sjunker fort. Men jag kan inte göra nåt åt det, bara vänta och hoppas på att nån vill anställa mig till nånting.
Jag behöver verkligen ett jobb. Och det spelar ingen roll vad. Det är bättre att min själ dör än att jag tar hela livet av mig. Eller det kanske inte är det?
Gå till Toffelprofilen
Det är bättre med vilket jobb som helst än inget alls.
Fast det är klart, om någon erbjöd mig prostitution så skulle jag säga nej. Där går gränsen.
Det är bättre med en jobb som dödar själen att att du tar hela livet av dig. Basta.
Jag säger som min farmor: bit ihop, upp med huvudet och bit i hop.
Farmors styrka har hjälpt mig många gånger när jag velat dö.
Tänker på dig.
Kramar
Jag har snart bitit ihop så länge att jag inte har några hela tänder kvar. Och det hjälper inte det heller. Varför är jag inte den Superwoman som tycks efterfrågas i alla platsannonser?