Lösenordsskyddad: Det är inte värre, bara lite

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Read Full Post »

Reflektion över hål

Jag har två hål på min ena strumpa. Anna har två hål i sin nya jumper. Glad blir man inte för det, men om vi hittar 14 hål till kan vi bilda en textil golfbana.

Mitt första hål i strumpan.

Mitt STÖRSTA hål i strumpan!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annas hål fick jag inte fota.

Read Full Post »

Förtydligande så det inte sprids felaktiga rykten

De mediciner jag ska hämta ut i morgon är mot FYSISKA ÅKOMMOR. Inget annat om nån nu trodde det. Ledsen kan man vara även när man har kroppsliga krämpor och dessa fysiska krämpor känns som att det går troll i kroppen.

Read Full Post »

Anna vet vad en ledsen Toffla behöver

Och så kommer hon in med lite gott på kvällskvisten. TACK, sötnos!

Bästa meducinen!

                                                                                                                                                      Och nu ska jag strax på skattjakt och leta efter… en björn…

Read Full Post »

Nej idag var det ingen bra dag!..

Det blev liksom inte så mycket bättre idag än det var i morse. Jag har varit så ledsen att jag tror att en tår till och mina ögon trillar ut. Fast det gör de ju förstås inte. Och tur är väl det för jag älskar ju att läsa. Skulle även det nöjet tas ifrån mig skulle jag tyna bort. Och dö.

Kolla, ögonen är på väg att ploppa ut!

                                                                                                                                                    Fästmön och jag gjorde det enkelt för oss vad gäller middagen och köpte grillad kyckling, bröd och cole slaw. Men före maten följde Anna med Elias till skolsyster där han fick en spruta. Jag satt utanför i korridoren och läste och förväntade mig att höra gallskrik, men det hade bara kommit ett litet pip, en halv tår och en prick blod. Så barnet överlevde, tackom och lovom!

Hemma i Himlen bröt jag sen ihop efter allt som hänt/jag fått veta under dan. Innan sprutan ringde nämligen sköterskan från min läkarmottagning och levererade provsvar. Naturligtvis ringde hon olämpligt, men det bekymrade henne inte. Tyvärr var hon inte så informerad i min historia utan fick springa in till doktor Anders några gånger och kolla saker. I vart fall ska jag äta slut på de nuvarande tabletterna, vilket sker inom en vecka och så har Anders skrivit ut två nya mediciner eftersom jag tydligen har vissa brister vad gäller andra värden. Det känns som om det är ett troll som bor i min kropp och det är lite motigt. Det är trollet som gör mig extra ledsen, det har jag läst mig till (utan att ögonen ploppade ut).

Jag tror att jag ska kontakta doktor Britt-Marie. Hon var snällast och bäst!

                                                                                                                                                Naturligtvis ringde mobilen IGEN när jag var som mest ledsen. Det var mamma och jag pratade bara en kort stund med henne. När läget hade stabiliserat sig ringde jag upp henne igen. Det var skönt att få veta att hon får hjälp med deklarationen, för sånt är INTE min grej, för att citera Fritzel*.

Så i morgon blir det till att ta sig till ett apotek och kolla vad det är för nåt jag ska peta i mig. Kanske blir det även en tur på stan igen med Fritzel eftersom hon inte klarar sig en dag till utan vinterjacka. Tur att hon har en snäll pappa (som får lön i morgon)! Jag ska bara agera shoppingföljeslagerska, eventuellt. Det börjar verkligen bli kallt här nu och i morgon klockan 16 ska Fritzel och hennes klass promenera runt och kolla på Allt ljus på Uppsala. Och det blir JÄÄÄÄDRIGT kallt att glo på iförd endast ofodrad skinnpaj…

Själv har jag shoppat en massa klappar idag, så jag grinade när jag hittade min mobilräkning i postboxen och så grinade jag som sagt lite till när jag fick veta att jag måste köpa fler mediciner i morgon. Pengar suger verkligen när de börjar ta slut och man inte har nån inkomst…

                                                                                                                                                              *Fritzel = Frida, Annas yngsta dotter

Read Full Post »

Tiger

Connie är tillbaka. Hon från Dårens dotter. Hon som är sämst i klassen och lite annorlunda. Mian Lodalens bok Tiger är en mer eftertänksam bok än föregångaren. Men bra! Jag fick den av Fästmön på vår tvååriga förlovningsdag.

Tiger är en bok som känns mer eftertänksam än Dårens dotter.

                                                                                                                                                       Connie är annorlunda. Men så får hon tre tjejkompisar som är tuffa och kaxiga. De festar och träffar killar, gör en del småbrott. Connie tänjer som förut på gränser. Och så träffar hon Anna. Snart är Connies tillvaro i religiösa Jönköping inte lika enkel längre.

Medan Dårens dotter var en bok jag bitvis skrattade högt åt – även om den OCKSÅ hade sina allvarliga bitar – är Tiger en mer tankeväckande bok. Visst skrattade jag under läsningen också och visst är det en hel del DETALJERADE sexbeskrivningar också, men… Tiger är mer allvarlig. För jag vet hur det var att vara tonåring i en småstad på 1970-talet och ha en stor hemlighet. Inte var det en glad tid, precis…

Boken slutar både sorgligt och lyckligt. Bitvis känns den lite haltande, det blir lite för mycket beskrivningar av sånt som inte för berättelsen direkt framåt. Men Mian Lodalen tar upp boken på spåret igen mot slutet och det är helt klart en bok du ska läsa! Högt betyg!

Read Full Post »

Till tröst mot snöoväder

Jag avskyr verkligen snöoväder. Jag avskyr snö. Jag hatar när det är kallt, när det blåser vindar genom dunet i min jacka och gör så att jag fryser ända in i själen. Och värre ska det bli, om man får tro Expressen…

Orkan, snö och kaos. Kan det bli värre??? 😦

                                                                                                                                                         Då är det tur att det inte är alltför långt till Tokerian så att man kan halka/blåsa över införskaffa nåt gott till sista slurken kaffe. Och så plockar man fram ett par bra böcker och bänkar sig!

Bra böcker, god choklad och en sista mugg java.

                                                                                                                                                    (Fast egentligen gör jag nåt helt annat, men OM jag hade fått välja…)

Read Full Post »

Onsdagso-roligheter

Rubriken anspelar på att livet är så himla o-roligt just nu – att jag nog snart sätter mig ner och asgarvar. Det kan liksom knappt bli värre. Livet är lika ljust som på insidan av en bajspåse. Jo, det kan det! Jag kan bli utsparkad till en parkbänk och Anna kan få nog av mig. DET är värre. Men annars… Tja, att skratta är bättre än att gråta, så…

Livet är lika ljust som inuti en bajspåse just nu.

                                                                                                                                                           O-roligt är det också på kyrkokansliet i här i Uppsala. I morse basunerade pensionärsradion Radio Uppland ut att en tredje chef får sluta. Emellertid inte på grund av de trakasserier h*n varit anklagad för eller för nåt brottsligt utan för att h*n betett sig kränkande (rent allmänt då, undrar man..?) och inte varit nån bra ledare. Det är alltså helt OK beteende men ändå får man sparken??? Det känns inte riktigt riktigt…  Får jag gissa så återvänder personen ifråga till ett ställe i stan där man inte är lika petig med hur chefer får bete sig mot sina medarbetare. Men det är en kvalificerad gissning. Här är kyrkokansliets pressmeddelande som gick ut idag. Av detta framgår att inget brottsligt har uppdagats. Men med den texten tolkar jag det som att det inte är brottsligt att kränka medarbetare. Vad är det då? Snällt? Mänskligt? Eller bara småelakt? Tillräckligt för att man inte får vara kvar på jobbet i alla fall. Men det är konstigt att kränkande av medarbetare ENBART är brottsligt om det skulle vara sexuellt. Det finns ju ganska många sätt att kränka underlydande på… Men tydligen är det inte brottsligt. Inte brottsligt.

Idag på rolighetsagendan står att slå in två julklappar. Vidare ska jag traska över till Tokerian för sedvanligt onsdagsärende samt uppdraget att posta ett brev till Anna. Det är fint att ha meningsfulla saker att göra om dagarna och att gå till Tokerian piggar ju alltid upp. Förutom sedvanligt onsdagsinköp ska jag där också inhandla choklad, Choklad, CHOKLAD – så då kanske du kan gissa vad jag upptäckte för trevligt i morse? BAH!

Nu blir det kaffe och lokalblaska!

Read Full Post »

Sju dar kvar (till den totala förnedringen)

Sju dar kvar… En vecka. Sen blir jag inte bara förnedrad och tvingad att försöka få ekonomisk hjälp av samhället utan jag gissar att jag blir livegen. Misstänker starkt ett av följande:

1. Arbetsförmedlingen ringer bums och föreslår att jag ska göra praktik. Hos min förra arbetsgivare. För hälften av min förutvarande lön.
2. Arbetsförmedlingen struntar i mig. De förmedlar ju ändå inte jobb.

Jag har sökt ett antal jobb här på sistone, men antingen är jag inte med i första urvalet intervjupersoner eller så får jag inte svar ens att ansökningarna kommit fram. I somras var det ju dessutom en människa som var så ivrig att få tag i mig att hon ringde under en minnesstund efter en begravning trots att jag bett henne att återkomma senare. Men sen har jag inte hört nåt. Nej, det är verkligen arbetsgivarnas marknad och vi slavar vi ska stå här till förfogande.

För tillfället tar jag vilket jobb som helst – även ett jobb där min själ långsamt dör och där jag inte får ägna mig åt att skriva. Men jag tar INTE jobb hos min förra arbetsgivare igen. Det gör jag INTE. Även en desperat Toffla har sina gränser.

Jag har betalat en räkning nu på morgonen och gått igenom ekonomin för december. Det ser inte muntert ut… Jag har visserligen köpt en del julklappar redan, men jag har inte köpt en enda till tre av de fyra barnen. Till Anna har jag knappt börjat köpa än och i julklappspåsen till mamma ligger typ två små klappar. Och så är det bilservice för 2 000 pix på måndag och frissan för några sköna hundralappar (som detta VÄL är värt!) ett par veckor senare. Jag får ju sån kalufs och är tvungen att klippa mig regelbundet annars ser jag bara ovårdad ut. Fast det spelar ju ingen roll, ingen tycks ju vara intresserad av att anställa mig i alla fall.

Så har glatt och roligt känns det idag. Tjolahopp!

Read Full Post »