Yet another Royal Wedding…

Det har väl knappast undgått nån idag, rojalist som republikan, att det ska rustas för Royal Wedding i the UK nästa år. Prins William förlovade sig med sin tjej Catherine ”Kate” Middleton redan förra månaden, i Kenya. De tu har varit ett par i fem år, ungefär.

Prins William och hans blivande fru Kate.

                                                                                                                                                               Jag minns när Williams föräldrar Diana och Charles gifte sig. Det skedde under den tiden jag bodde i södra England. I sommar blir det exakt 30 år sen… Och jisses vilket ståhej det var! Det var nog baske mig värre än bröllopet här i år mellan Victoria och Daniel… Jag minns att jag tyckte att Diana var så vacker, samtidigt som hon på sätt och vis var en tjej från folket – vilket hon ju egentligen inte var alls. Samtidigt var hon hemlig, lite mystisk och ganska skygg. Dessutom var hon ju bara ett år äldre än jag och knappt 20 år när hon gifte sig. Sista tiden i äktenskapet med Charles såg hon inte alls lycklig ut på pressbilderna. Tyvärr gick hon bort alldeles för tidigt och mycket tragiskt i en bilolycka i Paris 1997.

Den blivande brudgummens föräldrar Diana och Charles på sin bröllopsdag.

                                                                                                                                                   Williams pappa Charles, däremot, gifte om sig 2005 med en kvinna som nog hade passat honom bättre från början, Camilla Parker-Bowles. De delade många intressen, men var faktiskt också ett par redan år 1970. Då var Diana nio år. Därmed menar jag INTE att en alltför stor åldersskillnad mellan Diana och Charles var en bidragande orsak till skilsmässan, men jämfört med Diana framstod Charles allt som oftast som en riktigt träbock i mina ögon. Det relativt nyblivna fästfolket William och Kate är 28 år båda två. Mycket smartare, anser jag.

Prins William har gett sin fästmö sin mors förlovningsring som består av safirer och diamanter. Ett smart och ekonomiskt drag eftersom bröllopet lär kosta en hel del. Dessutom firar drottning Elizabeth diamantjubileum 2012, det vill säga 60 år på tronen.

Prinsessan Dianas ring, numera Kates.

                                                                                                                                                         Vi får hoppas att pressen, särskilt den brittiska, är snällare mot prins Williams blivande fru än den var mot hans mamma. Men paret råkade illa ut redan 2007 när deras förhållande bröts, troligen på grund av det hårda trycket från media.

Hur MITT år i södra England slutade? Äh, jag rymde med mjölkmannen, men DET är en helt annan historia!..

Read Full Post »

Utgrävning har gett resultat!

Jorå! Idag lagas det mat i det Toffliska palatset. Jag har gjort en utgrävning av kyl och frys och funnit följande läckerbitar:

• tre tunna, stekta skivor kycklingfilé
• några klyftor potatis
• en uråldrig grön paprika som vid smaktest var helt grön, så att säga (i detta fall grön = helt OK att äta)
• hot béarnaisesås, en klick, UTAN grönt hår som täcke (i detta fall rekommenderas INTE sås med grönt hår att äta!)

Detta låter väl som en rikigt gourmands måltid, oder was? WAS???

Potatisen sköter sig själv i ugnen och kycklingfiléerna ska micras ett par minuter – så då bloggar jag under tiden!

PS Du känner väl till skillnaden mellan gourmet och gourmand? Om inte, ta Wikipedia till hjälp!

Read Full Post »

Dejting på nätet – kan det va nåt???

Jag slås rätt ofta av hur vanligt det börjar bli att folk träffar sin partner via ”nätet”. Men kan man verkligen hitta Den Rätte/a där? Tja, det finns en sajt som ägnar sig åt dejting – och som enligt egen utsago har hela 800 000 medlemmar… Så många människor kan väl inte ha fel???

Kan man träffa kärleken på nätet?

                                                                                                                                                  Spraydate är uppenbarligen Sveriges största nätdejtingsajt. Men inte trodde jag att så många ägnade sig åt detta gratisdejtande som det är på just den här sajten. Man hör ju så mycket om alla läskigheter som kan hända en när man nätdejtar. Ett sånt högt medlemsantal borgar för en viss trygghet, tänker jag.

Personligen har jag INTE använt mig av Spraydate eller nåt annat nätdejtingföretag, men jag har en av mina e-brevlådor inom Sprayföretaget. Och kanske skulle jag våga testa nätdejtingen om jag vore singel. För hur träffar man annars en partner när man uppnått min ålder? Jag skulle nog INTE träffa nån på krogen längre, jag har blivit för mycket tant för det. Och du som har läst om The Tofflan and Pingolina Saga här på bloggen vet att vi träffades… på ICA. Men FÖRST hade vi faktiskt ”snackat” på nätet, det erkänner jag.

Skulle du kunna tänka dig att nätdejta? Eller var träffar/träffade du din partner???

Read Full Post »

Jag börjar bli lik farmor…

Ja jag börjar bli lik min farmor… Häromdan gav jag Fästmön ett litet paket. Det tog väl nån timma (hon ville ta med det hem och öppna det) så hade jag avslöjat dess innehåll. PRECIS som min farmor Nadja gjorde. Hon kunde liksom inte hålla näbben stängd. Mot slutet av sitt liv avslöjade hon redan vid själva presentöverräckningen vad paketet innehöll… Som barn tyckte man att det var jättetrist, man ville ju ha kvar överraskningsmomentet. Men som vuxen skojade jag om det i familjen.

Farmor Nadja cirka 1946. Bilden är ett utsnitt ur ett foto.

                                                                                                                                                       Och idag har jag fixat mina tre första julklappar… Inte för att jag är nån julhysterika utan för att jag inte vet vad den närmaste framtiden innebär i livegenskap samt mina ekonomiska resurser. Se här bara!

Årets första julklappar är till mamma, bland andra.

                                                                                                                                                         Jag vågar visa mammas klapp eftersom hon inte har tillgång till varken dator eller internet. För vis av förra veckans Farmor-likhet tränar jag på att hålla näbben stängd i present- och julklappsfrågor. Men OM du råkar känna min mamma, så säg INTE att jag har påbörjat julhandeln!

Read Full Post »

Han satte foten i sin potta/Hon satte handen i sin låda

Ursäkta om jag skrattar, men… Du har kanske hört den där gamla låten som går ungefär

Han satte foten i sin potta och kunde inte komma loss…

Den har nu fått en modernare variant. I tjej skulle försöka pilla ut en fjärrkontroll som ett yngre syskon pillat in i en stereos baslåda. Men hon fastnade så illa att räddningstjänsten fick kontaktas. Tjejen kom loss först efter att brandmännen SÅGAT sönder lådan…

Hon satte handen i sin låda och kunde inte komma loss…

Based on a true story! (Allt som står i tidningen är ju sant…)

Sätt inte handen i en låda. Det kan vara svårt att komma loss…

Read Full Post »

En ARG Tokeria-rapport!

Känsliga läsare varnas – detta är en ARG Tokeria-rapport!

Ja! Så här ARG ser jag ut.

                                                                                                                                                            Fint väder. Solen skiner. En liten promenad, kanske? Jorå! Ska bara, först. Och det var blanketterna. Vissa fält kan jag inte fylla i för jag vet inte vad jag ska skriva när man har blivit tvingad till en handling som man inte vill utföra. Dessutom, ve dig, VE MIG! rättare sagt, om jag kryssar i rutor på FEL sätt. För du ska inte tro att det är nån MÄNNISKA som granskar min ansökan om a-kassa. Det är maskiner. (Och maskiner klarar inte av vilka kryss som helst…) Människorna är väl fullt upptagna med att svara på frågor från ANDRA människor. Såna som ringer och inte begriper sig på blanketterna…

En lite argare Toffla efter blankettifyllning…

                                                                                                                                                         Nästa steg i humör-upptrappningen – eller ilska kännetecknas nog av humörnedgång – var vikning av tvättade lakan. Idag hade jag behövt vara minst två och haft minst åtta armar à två meter långa. Ingetdera gör en Toffla MYCKET frustrerad…

En ÄNNU lite argare Toffla efter lakansvikning
utan att se ut som en bläckfisk med aparmar…

                                                                                                                                                      Här kommer en ARG rapport från Tokeria-promenaden:

• Redan vid soprummet går promenaden fel! NÅN har inte stängt dörren efter sig och då VET man att det kommer in objudna soprumsgäster som frysande katter och gör allt möjligt. BAH!
• Slänger sopor – och inser att JÄTTEBRA, solbrillorna är på, men var är handskarna? Hemma! Orka gå tillbaka… Kallt = inte kul att promenera med kasse/kassar utan handskar på
• In på Tokerian. Slut på Små Vagnar. Jag blir skitsur! Mina axlar är TRÖTTA, men en Stor Vagn, som står LÅÅÅÅÅNGT ute på parkeringen, behöver jag inte. Liten Vagn rules! Blänger därför ilsket på alla shoppare som kommer med Liten Vagn OCH ser friska ut i axlarna.
• Äpplena är skitdyra och paprikan skitbillig. Man undrar vad det är för fel på den senare!..
• Och så alla dessa PALLAR med oupplockade varor i hela affären! Man kommer baske mig inte fram i vissa smala gångar.
• Två killar går och skriker åt varandra vid grönsakerna. Jag HATAR när folk skriker! Jag skriker bara tyst verbalt på bloggen.
• Och var i h-e har de ställt pastan nu då? Och VEM i glödheta vill köpa TRE (3) kilo? Jag är en eller två i mitt hushåll den här veckan. Dessutom hade jag ju ingen Liten J***a Vagn!
• Jaha! Inget fönsterputsmedel! Jag blir så sur. Jag har ETT fönster kvar att putsa hemma, men jag vägrar att göra det i Eldorados blask. Även en fattig Toffla har vissa krav på kvalitet.
• Batterier då. Jaha. En sort. Nej, TUR för Tokerian, de hade Duracell!
• Som vanligt obemannad scanner-kassa, men personal dyker ändå upp relativt snabbt. Jag HINNER med nöd och näppe ut genom grinden sen efter att jag har betalat. Det gör ONT att få den på sig – vilket man får om man inte SPRINGER ut direkt man har betalat.
• Frimärken köper man i kiosken. Men vad nu? Inga kölappar? Har man tagit bort det nyss införda systemet med kölappar? Ja jisses.
• Skithalt på vägen hem. Och kallt om fingrarna. Kassen skittung. Och F*N! 120 spänn kvar i plånboken. Lön? När då då?

Inte blev jag gladare av den här promenaden, inte…

                                                                                                                                                              Nej, nu får jag allt gaska upp mig och tänka på att Fästmön kanske kommer i morgon. Jag har lovat att hämta henne i Himlen om hon vill komma. Hon blir hemma från jobbet även i morgon och på torsdag är hon ledig, så det blir ett par dar till för henne att krya på sig. Och jag lovar att koka ihop nåt gott och näringsrikt till middag i morgon. Fast inget med citroner i, i vart fall… Man kan ju tro att jag har ätit citronsoppa idag, liksom… 😦

Read Full Post »

Lättläst Förvandling? Nåja…

Minns du Franz Kafkas lilla kortroman – eller långnovell om man så vill – Förvandlingen? Den om den där göbben som plötsligt en dag vaknar upp som skalbagge? Nu har den kommit som LL-bok, det vill säga Lättläst. Och just LL-boken är recenserad i dagens lokalblaska (tyvärr ligger recensionen inte ute på hemsidan!) av Anna Ehn, känd (!) från Skrivrummet, bland annat.

Mitt gamla exemplar av Förvandlingen är definitivt INTE lättläst…

                                                                                                                                                    Anna Ehn konstaterar i sin recension att den lättlästa versionen är skickligt gjord. Men ställer sig frågande till vad det har blivit för bok.

Senaste gången Förvandlingen översattes på svenska var 2004. Min bok, från förnämliga Forumförlaget, kom ut 1975. Det har hänt en del sen dess, kan jag tänka. Men Kafkas språk måste ju ändå behållas för att boken i sig ska bli den totala översättning som den borde vara. Och detta är just den kritik som Anna Ehn för fram:

[…]vad har det blivit för bok? Rösten är ju inte längre Kafkas. […] man saknar det lite byråkratiska och omständliga språket som är hans, […]

Just det! Det är ju det byråkratiska språket som liksom ÄR Franz Kafka! Anna Ehn menar att den lättlästa versionen blir en TOLKNING, dock en mycket bra sådan, men ändå. Kafkas språk har försvunnit!

Samtidigt är det ju så att även personer som behöver böcker i lättlästversion bör få det – även om det handlar om författare som Kafka som skriver på byråkratiska. Fast då går ju som sagt en del av innehållet förlorat. Tonen. Stämningen. Det som liksom ÄR Franz Kafka…

Nja, jag håller mig nog till min gamla Forumbok – OM jag läser om Förvandlingen!

Read Full Post »

Prövad första gången idag…

Så var det gjort! Dagens första prövning. Jag blev stucken av samma duktiga biomedicinska analytiker som de senaste två gångerna. Alltså kom det blod som det skulle. Jag lär i och för sig få ett osnyggt blåmärke i armvecket, men bara det kommer blod, så. Som vanligt tittade jag bort. Tål ju varken nålar eller blod, så detta är i sanning en prövning!!!

Morgonen började kall och mörk. Jag vaknade vid 6.30-tiden och skuttade ur sängen tämligen omgående. Tog medicin och med perkolatorn gjorde sitt tvättade jag och klädde på mig. Inför dagens prövning skulle jag vara fastande, men medicinen fick jag ta och vatten och kaffe – tack och lov! – var helt OK. Läste lokalblaskan först idag – det blev ingen dator påslagen förrän jag kom hem! (Stort KORS i det proverbial tak! Varför finns det inget bra ord på svenska för ”proverbial”???)

På labbet var det MASSOR av folk, men jag hade garderat mig för väntetid med min bok på gång, Hanne Vibeke Holsts Drottningoffret. Jag gav den till mamma i julklapp förra året. Trots att jag fick könummer 16 gick det hela ganska snabbt. Det blev två lagoma och sköna promenader från parkeringen till labbet och tillbaka. Stannade till vid en mack och drog av rutorna fram och bak så att jag skulle se nåt – Clark Kent* är genomskitig och skulle behöva en LÅÅÅNG dusch. Och HEPP! så tittade solen fram!

Solen har tittat fram idag! Igår lyste den med sin frånvaro…

                                                                                                                                                      Igår kan man ju verkligen säga att solen lyste med sin frånvaro. Det var en alldeles utmärkt dag för städning. Och bättre blev den, för på seneftermiddagen ringde mamma och berättade att hon fått riksfärdtjänst till jul beviljad. Hon kommer redan den 18 december och stannar till den 8 januari. Det blir tre hela veckor, det… Vi får hoppas att det går bra. Men nu har jag ju mer ork tack vare medicinen, så det ska väl funka.

Pratade med Fästmön två gånger igår. Hon mådde väl sisådär, men hade börjat känna sig lite rastlös. Det är ett friskhetstecken! Fast risig låter hon, så hon blir hemma idag också. Jag lovade att höra av mig efter provtagningen, men tänkte vänta ett tag ifall hon sover än.

På dagens agenda står annars att fylla i ett antal blanketter som ska in till a-kassan om en vecka. Som synes tar jag GOD tid på mig för denna uppgift! Detta på grund av att blanketter är blanketter – det vill säga inte anpassade eller formgivna för normalbegåvade människor utan för… tja, det vete 17 vem! Inte finns det väl nån i vårt avlånga land som tycker att blanketter är anpassade efter individen, i alla fall…

So wish me luck…

                                                                                                                                                         *Clark Kent = my carman

Read Full Post »