Fredagskväll i Himlen

Jahapp! Fredagskväll. Anna och alla barnen utom Slaktar-Pojken men till och med Fritzelina sitter och glor. På vadå? Tja det som alla svenskar tycks glo på utom jag. Idol. Jag säger som jag har sagt ända sen klockan 20:

Idol och Idomin – för barnrumpor!

Ingen jag hört hittills kan sjunga rock. Trist, men ett faktum. Just nu är det en tjej som misshandlar gamla, fina I surrender… SUCK!

Idomin – för barnrumpor, liksom Idol.

                                                                                                                                                       Jag nynnar därför:

På torsdag äts det ärtsoppa, på lördag är det fest, men fredan är dagen jag gillar allra mest. Då blir det kyckling… laj laj laj

Det var alltså jag som skulle laga maten i kväll och då blev det grillad kyckling, potatissallad och baguetter. Fast Anna stod och huttrade i köket och hade börjat duka fram. Hon mår INTE bra, stackarn! Min mage, däremot, har hållit sig OK, MEN. Jag har nyst. Två gånger, alldeles nyss. Baskat, jag tänker INTE bli förkyld igen!

Remissen till de nya proverna kom idag och jag tänkte åka in och fixa detta på tisdag morgon. Jag måste nämligen vara fastande, så jag vill ju lämna proverna så tidigt som möjligt. På tisdag passar det bäst, för då skjutsar jag först Anna till jobbet 7.30.

Bror… nej Syster Duktig sitter annars som vanligt vid Elias skrivbord och har förberett fyra inlägg till bloggen där jag gästspelar ett par dar till. Sen ska jag försöka tillbrina lite tid med familjen, det har blivit dåligt med det. Jag känner mig totalt asocial den här veckan.

Ska gå och kolla om det hänt nåt lustigt ute i världen…

Read Full Post »

Lösenordsskyddad: Vem sa att livet är rättvist? :D

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Read Full Post »

Decembersläpp från Månpocket!

Ett månadsbrev från Månpocket ramlade just in i inboxen. Alltid lika läsvärda mejl! Här kommer ett urval av pocketsläppen som JAG tycker verkar intressanta!

Ett ljus i mörkret av Agneta Sjödin
Den här boken handlar om Lucia, flickan vi firar som Sankta Lucia. Lucia föddes på Sicilien 286 eKr och hennes dramatiska liv är en hyllning till ljusets och kärlekens kraft. Hon möter tidigt misären bland Syracusas fattiga och väljer bort rikedom och äktenskap för att hjälpa dem, men hennes godhet leder till tragedi. Kristna förföljs, och när Lucia vägrar att gifta sig med den förmögne Marcus blir han ursinnig. Han förråder henne och anger henne till den romerske ståthållaren. Om inte han kan få henne – ska ingen få henne… Låter som spänning, passion och en hel del historia!

Spänning, passion och en hel del historia – om Sankta Lucia.

                                                                                                                                                      Det trasiga fönstret av Jeffery Deaver
Kunskap är makt sägs det. Men vad händer när en mördare besitter all information om de offer han utser åt sig? Hur kan man försvara sig mot en mördare som vet allt? Om någon bestämt sig för att förstöra ditt liv, finns det inget du kan göra åt saken…

Alla får ligga av Henrik Fexeus
Hur många har inte gått på myten om att man måste ha deffad tvättbräda på magen eller se ut som en playboymodell för att lyckas med romantiken?!I den här boken får både män och kvinnor verktygen för framgång i det kittlande sociala spel som vi kallar flirt och raggning. Med sina unika kunskaper i ickeverbal kommunikation, social manipulation och påverkan, har Henrik Fexeus här listat 170 konkreta och praktiska tips.

Matthandlare Olssons död av Karin Wahlberg
En man sitter på däcket på en färja utanför Istanbul. Han lutar sig mot relingen och njuter av de varma vindarna. Han är en lagom rund man i sina bästa år och han är inte beredd på att dö. Det brutala mordet på en svensk matthandlare på affärsresa i Turkiet blir upptakten till en historia om en okänd dotter, en exklusiv matta och – självfallet, när det är Karin Wahlberg som skriver – om den vardag och de drömmar som människorna vi möter under berättelsens gång både brottas med och hämtar kraft. Detta är Karin Wahlbergs sjunde bok om kriminalkommissarie Claes Claesson och hans fru Veronika Lundborg, överläkare på Oskarshamns lasarett. OCH DEN ÄR SÅ LÄSVÄRD!!!

Boken om matthandlare Olsson och hans död är så läsvärd!

                                                                                                                                                     Jag ska fånga en ängel av Håkan Östlundh
Detta är en relationsroman om passion och lojalitet, ett ödesdrama om en ung pojke som knivhuggs till döds, en brännande aktuell skildring av det segregerade Stockholm – Håkan Östlundhs nya roman kommer inte att lämna någon oberörd.

Google-koden av Andreas Ekström
Den här boken har inte tillkommit av fiendskap. Snarare av kärlek, kärlek och fascination. Boken söker svar på vad som hände i Kina, vad som händer just nu i Kalifornien och vad som kommer att hända de närmaste åren i Sverige. Den söker också efter något i filosofisk mening mycket mer komplicerat, nämligen själva definitionen på godhet. Det svåröversatta slagordet ’Don’t be evil’ upprepar Google så ofta det går. Gör inte elaka grejer. Ett imperativ riktat inåt, men kanske också utåt. Google – för en schystare värld. All världens information sökbar och användbar. Har någon humanistisk vision i historien formulerats vackrare?

Google – för en bättre värld?

                                                                                                                                           Villebråd av Richard Montanari
Villebråd är en nagelbitare och inget för den som har svaga nerver. Byrne och Balzano är tillbaka i sitt tredje stora och gastkramande fall, och Richard Montanari är en mästare i att dra i (nerv)trådarna. Här finns flera miljöer och ingredienser som förstärker intrigen och gör den krypande kuslig: ett ensligt beläget nöjesfält där mördaren har sitt gömställe samt referenser till H.C. Andersens sagovärld.

Read Full Post »

Gästbloggerier denna fredag

Jorå, än har ingen stoppat mig! Dagens gästbloggerier i Skrivrummet är…

Vem är du? Vem är jag?

Allt som står i tidningen är sant..?

Bilder då?

Read Full Post »

Lägst arbetslöshet i Uppsala län, men fler än 2009

Glädjesiffror eller fakta? Enligt den senaste mätningen av svensk arbetslöshet har Uppsala län den lägsta arbetslösheten i Sverige. Fast den är fortfarande högre än förra året.

Idag handlar det om nästan 11 000 personer i vårt län som är arbetslösa. Eller i procent mätt, 2,8 procent av befolkningen i Uppsala län. En liten ökning jämfört med förra året (0,3 procent respektive 741 personer).

Ekonomer menar att det finns fler jobb nu och att utvecklingen efter krisen fortsätter i rätt riktning. Trots det är det 6 000 fler som söker jobb nu än för ett år sen. Och det är fler som är kvar längre tid i arbetslöshet. Prognoserna är emellertid optimistiska och ekonomerna TROR att arbetslösheten, som i hela Sverige ligger på 8,3 procent, kan sjunka till sju procent om ett år. Det som har bidragit och bidrar till den positiva utvecklingen är vissa nya reformer, förändringar av a-kassan och att folk sätts i arbete genom vissa program via arbetsförmedlingen. Men en del företag och branscher har haft stora problem och produktion som inte kommer tillbaka är sånt som väntas höja arbetslöshetssiffrorna igen.

En titt i backspegeln säger att arbetslösheten ändå har ÖKAT sen förra året…

                                                                                                                                                   Herreminje, jag och siffror… Jag vet bara att det är mindre än tre veckor kvar tills jag måste ansöka om a-kassa. Då har det gått 22 månader sen jag slutade. Hade jag varit lite smartare hade jag haft pengar kvar, men två månadslöner la jag på en coach som inte hjälpte mig. Ungefär som Arbetsförnedringen då. Inte har jag fått nåt erbjudande om nåt program eller så. Jag har sökt massor av jobb på egen hand för Arbetsförnedringen, som ju egentligen heter Arbetsförmedlingen, förmedlar ju inga jobb, sitt namn till trots. Det sa ju min handläggare.

Kan ju inte låta bli att ändå glädjas lite för jag läser i lokalblaskan att nu är det TRE (3) höga positioner snart lediga på Sjukstugan i Backen. Man kanske skulle ta och söka nån av dessa tjänster? Meriter? Tja, jag har ju 23 år inom Företaget och sen får jag väl göra som en av cheferna i Företaget, hänvisa till min särbo. (Nu hade chefen i fråga en make/maka, men jag har i alla fall en fästmö!). På frågan om erfarenhet från vården hänvisade denne/a chef till att h*n var gift med en person som jobbar inom vården. Och min Anna jobbar inom äldrevården! Vilken merit – för mig! Eller?

Vidare tycker jag att det är dags för en rejäl översyn av medarbetarna som inte förmedlar jobb trots att de är anställda på Arbetsförmedlingen. För mig låter det som väldigt galet att säga att man inte förmedlar jobb. Jag undrar vad man gör i stället… Fikar? Löser korsord? Hittar på dumma blanketter? Nån som vet?

Nån som vet nåt?

Read Full Post »

Bemötande

Dagens filosofiska fundering gäller… bemötande. Bemötande är nåt som vi alla gör och som vi alla råkar ut för. Den här veckan har jag funderat lite extra på det. Skälet är att jag har haft massor att göra, känt mig stressad, men ändå har humöret varit på topp. Jag har verkligen försökt bemöta andra människor – kända som okända – på ett trevligt sätt.

Surkärring!..

                                                                                                                                                        Senast i morse bestämde jag mig för att hälsa på ALLA föräldrar och ALL personal jag mötte på fritids/skolan när jag lämnade Elias. Ett litet leende och ett ”Hej!”. Inte mer. Men det var fantastiskt att se hur alla trötta mammor och pappor och fröknar och övrig personal sprack upp i ansiktet! Av bara detta lilla… Fast det var EN person som jag INTE log åt eller hejade på – även en Toffla har sina gränser. Det är en sån där människa som jag inser ser ner på mig för att jag är den jag är. En sån som vänder sig bort i avsmak när h*n ser mig. Så det var inte svårt att låta bli. Jag tror för resten varken ett leende eller en hälsning skulle göra några under för inställningen där. (Dessutom har jag konstaterat att h*n kör som en biltjyv, bara det, alltså…)

Glad kärring!

                                                                                                                                                       Sen jag började blogga på en viss annan blogg lokalt har jag också noterat ett annat bemötande av andra gentemot mig själv. Det inte bara hålls upp dörrar, det kommer fina sms, mejl och telefonsamtal. Bara det att främlingar har börjat hälsa är… underligt. Och mitt uppe i allt sitter jag och rodnar… För när det kommer till kritan är det BASKE MIG svårare att ta emot positiv kritik än negativ! Jag – och säkert många med mig – är så himla VAN att bara få höra det negativa.

I ett liv före detta, på den tiden jag hade ett arbete, fick man så gott som alltid höra det negativa. Det var bara så. Man var slav och slavar ska inte uppmuntras på något som helst sätt. Min chef kunde sträcka sig till att säga

Jag tror på dig!

Ha! Min chef är nu nån annanstans och tror på andra/annat. Jag ger inte mycket, för övrigt, för den tron på mig. Den visade sig vara tämligen… ihålig, när det kom till kritan. Det kändes som om orden blev ett mantra chefen upprepade i stället för att ta tag i problemen på arbetsplatsen. Problemen som i allra högsta grad finns kvar. Alltså var det inte mitt fel! (Alltid något!)

Om jag fick önska skulle vilja att folk bemötte mig med respekt. Ett leende och ett ”Hej!” kostade inte heller på särskilt mycket kraft i morse, så det rekommenderar jag som en början. För det ligger en massa sanning i orden

Som man vill bli bemött, så bemöter man andra.

Kanske nåt för biltjyvar och chefer och andra som dissar/har dissat mig och alla goa människor som har rosat mig så att jag vet inte vart jag ska ta vägen!.. TACK till de senare! 😳

Read Full Post »

Lite ämligt här och var…

Så var det dags för lite krämpor igen! Redan igår morse satt Fästmön och harklade sig i bilen in till stan och kände sig inte riktigt OK i halsen. Idag ligger hon (förhoppningsvis!) och vilar i denna stund efter en natt med jobbig hals och näsa.

Igår var Fritzelina hemma från skolan sen hon blivit hemskickad dan innan av sin lärare. Mådde inte bra… Vilade igår och lyckades sen äta middag igår kväll. Jag tror att hon traskade iväg i morse.

Barnens pappa kände sig inte heller 100 procent igår, så vi var över med en kasse förnödenheter såsom glass – det brukar vara bra medicin när man känner sig krasslig på diverse sätt.

Med mig i bilen fick jag därför en annan konstellation än vanligt: Elias och Linn. Jag åkte med Elias till fritids och ska hämta honom i eftermiddag. Under tiden ska jag skriva så tangentbordet glöder (nåja…) och så handla. Önskelistan på fredagssnacks och -godis, som jag fick muntligen i bilen i morse, var lååång…

 + +  +  
= önskelista Fredagssnacks

                                                                                                                                                          Linn skjutsade jag sen in till skolan i stan och hon påminde mig om förra gången hon åkte med mig. Då tog det en timma innan hon ringde och sa att hon inte mådde så bra… Och så kom hon hit till Nyby och la sig på sin mammas sida i min säng och sov hela förmiddagen.

Idag verkar hon emellertid var den piggaste av oss alla, för jag fick vaaansinnigt ont i magen i bilen. Hann knappt innanför dörren innan jag fick braka in på toa. Magen känns… INTE helt OK. Men jag hoppas att den lugnar ner sig och att det bara är oro över innehållet i föregående inlägg och inte magsjuka. *korsar mig*

Dagens två första inlägg är snart publicerade – det ena i Skrivrummet, det andra, det vill säga detta, här. Och ett tredje och ett fjärde är på gång, kanske ett femte. Nånstans på nån blogg nära dig… Alltid något!

Dagens första inlägg är publicerade, några till är på gång. I tanken…

Read Full Post »