Hejom, fejom…

Vilken dag! Äntligen fick jag känna på hur det var att vara lite stressad igen! Och som det kändes klarade jag av det rikitigt bra. Trodde att jag skulle falla sönder, men känner mig starkare än nånsin… Det är som att detta att ha nåt meningsfullt att göra en dag gör mig starkare!

Satt hemma och klinkade på stor-datorn och förberedde ett inlägg eller två till en ANNAN blogg nära dig i morgon. Plötsligt fick jag sms med ett helt ANNAT skrivuppdrag. Jag önskar att jag kunde berätta, men det går tyvärr inte. I vart fall skulle jag kunna klassa det ena som Antonio Vivaldi och det andra som Dolly Parton. Då förstår du kanske..? (Nu handlar inget av uppdragen om musik, så jag ”sejfade” lite, mest för att konkretisera!)

Antonio V…

                                                                                                                                                         VS… (versus, för den som inte begriper den engelska förkortningen!)

Dolly P…

                                                                                                                                                      Fick tre kuvert av olika tjocklek i postboxen idag. Det ena var ett deprimerande och krångligt brev från min a-kassa, det andra från min förra arbetsgivare (och fel, förstås!), det tredje från min nuvarande uppdragsgivare (och rätt förstås!). Detta fick till följd att jag fick telefonera, men det fikades väl eller nåt. Mejl gick bättre och allt fick sin förklaring. Men jag hann se ett och annat rött skynke framför ögonen, det medges… 

Hämtade Fästmön från jobbet vid 14-tiden. Hon hade haft lite av en helvetesdag eftersom de var två man/kvinnor korta på grund av sjukdom. Detta medförde att hon till exempel inte hade haft nån rast. Jaa, livet ÄR orättvist! Det finns de som jobbar FÖR MYCKET och de som VILL men inte har nåt att jobba med…

Vi tuffade ut i vinterskodd bil till Förorten där vi handlade, som vanligt med för lite kassar, på ICA Solen. Men nu har de tyvärr slutat med sina kakbjudningar där. Det blev väl ett för stort svinn när jag kom in… Därför köpte Anna med sig en mjuk saffranskaka som vi fikade upp till sista smulan tillsammans med barnen. ALLA barnen var faktiskt hemma när vi kom. Vi hade då också hämtat Elias från skolan.

Anna och jag har bäddat rent och jag har fått lov av Elias att låna hans skrivbord och rum för att kunna blogga. Önskar att jag kunde filma eller fota omgivningen här, den är minst sagt… annorlunda… och tämligen… fantasifull… Det hängde till exempel en orm på skrivbordsstolen och framför mig på skrivbordet ligger en krokodil, en björn och en säl samt ett en papegoja…

Elias håller på att bli lika känd som jag, så han måste låna Storasysters solbrillor.

                                                                                                                                                          Nu hör jag hur Anna stökar i köket och jag ska resa på mig för att se om jag kan utföra nåt vettigt i gourmet-regionen!

Annars laddar vi för Pensionärsjävlar klockan 22 på Kanal 5 i kväll! Missa inte dem!!!