När jag skulle sätta rubrik till det här inlägget valde jag mellan Sova och Tröttigt. Men det senare har jag nog kört med några gånger så det fick bli Sova. För SOVA hade jag kunnat göra hur länge som helst idag. Eller varje morgon – om det är något så när tyst. Jag vill inte vakna längre om morgnarna, vill bara sova bort dan. Vill inte vara med just nu.
Fast om jag åtminstone tillhörde ett gäng arbetskamrater som dessa på dan, då skulle jag vilja vara med i Beppes gäng!
Men idag ska jag fixa ett par saker åt mamma på förmiddagen samt tanka och sen sticker jag väl hemåt nånstans mitt på dan. Hem. Det tomma och kalla där hälften vänder sig bort när jag kommer och resten är normala, typ. Själv är jag väl onormalast av alla och det måste väl reta gallfeber på somliga att jag fortfarande är där. Tufft, men än så länge håller jag mig kvar…
Jag längtar efter min Fästmö, men vi ses inte förrän i morgon framåt eftermidddagen/kvällen, tror jag. Jag har klipptid i morgon förmiddag och sen skulle jag behöva tvätta innan jag ger mig ut till Himlen i Förorten.
Nu ska jag sätta fart så jag kommer iväg i skaplig tid. Gissar att vi ses snart igen, på en blogg nära dig…
Kan förstå din känsla, att bara vilja sova bort allt och jag hoppas verkligen att du kommer att må bättre snart, att det kommer att lösa sig allting..
Kör nu försiktigt, det ska visst inte vara kallt och halt, men man kan aldrig veta..
Ha dé!/Kram
Vissa dar vill jag bara somna och aldrig vakna. Jag har önskat mig ett nytt jobb av Jultomten, Gud eller vem som helst. Det skulle ge mig mitt människovärde tillbaka. Jag gör vad som helst som jag klarar av rent kunskapsmässigt (utom torka skit, för då spyr jag).
Jag ska köra försiktigt!
Kram kram!
Allways look on the bright side of life…….. Alla har vi vår prövningstid i livet (fy vad krystat det lät). Du får säkert ett nytt jobb i julklapp, Tomten brukar vara snäll.
Själv börjar jag tröttna på att ha praktikanter, kan ju inte läsa bloggar så jag hinner ikapp. Har hur mycket som helst att läsa ikapp. Får ju lov att skicka hem praktikanten tidigare för att det ska bli någon ordning.
Människovärde har du men känslan av att ha ett sitter mycket i att ha ett arbete, när det borde vara i hur man är och upplevs.
Så nu kör du försiktigt och är rädd om dig. Kör inte för fort för att komma hem till din ljuva fästmö, det är bättre att du kommer fram i din egen bil än i ambulans.
Kram på dig nu ska jag gå in på Daniels sida för att få lite glädje
Tack min vän! Nu är jag hemma och resan gick fort och bra, under tre timmar.
Jag vet inte om jag tror på Tomten, Gud eller Vem som helst längre, men…
Kan inte jag få praktisera hos dig? Då kan vi läsa bloggar hela dagarna! Och fnittra åt Daniel! 😆
Låter helt perfekt. Daniel är underbar på att pigga upp
Ja han är helt galen! 😛