Dödssjuka patienter som inte kan behandlas och som har outhärdliga symtom samt väntas överleva högst en till veckor ska kunna sövas ner i döden. Detta anser Svenska Läkaresällskapets etiska delegation i sina nya riktlinjer.
Syftet är varken att förlänga eller förkorta själva döendet. Och nedsövningen får bara ske efter samråd med patienten själv eller med en nära anhörig, Ansvarig är en läkare som är expert på palliativ vård, det vill säga vård i livets slutskede.
Inte alltid så klart…
Det är inte alltid enkelt och klart att avgöra vilken sorts smärta det handlar om – är det fysisk smärta eller ren ångest? Därför läggs nu beslutet hos patienten själv. Så sent som i våras kom den här frågan i rampljuset efter att en 32-årig kvinna hade skrivit till Socialstyrelsen och bett att få hjälp att dö. Socialstyrelsen sa ja i det fallet. Just nu ser Socialstyrelsen över sina allmänna råd för livsuppehållande åtgärder i livets slutskede. Dessa råd är närmare 20 år gamla. Översynen beräknas vara klar till årsskiftet.
Det här är ingen lätt fråga, framför allt inte när man kommer in på vem som är ansvarig och vem som ska genomföra nedsövningen. Men jag tycker att det är bra att den lyfts fram och diskuteras! Ibland kan ett svar först kännas solklart, men studerar man frågan närmare är det inte alltid enkelt att ta ställning… Vad tycker du???
Ja, alltså, det gör vi ju redan nu i stor utsträckning. Eller. rättare sagt, de som har förmånen att tillbringa sin sista tid på ett hospice drogas ordentligt.
Annars är läkarna i allmänhet usla på att smärtlindra både kroppar och själar. Jag hoppas att de nya direktiven innebär att rädslan för att bli anmäld för eventuella överdoseringar minskar. Som syrra, med erfarenhet av palliativ vård blir jag GALEN av fega läkare som dutttar med morfinordinationerna med påföljd att patienten inte blir smärtlindrad.
Det handlar ju om människor bortom all räddning men dessa personer ska självklart vara väl smärtlindrade och få hjälp med sin ångest både genom mänsklig kontakt men också av läkemedel om så krävs. Men så kommer läkarna med ordinationer på 1/2 tablett Morfin när man inom den palliativa vården ordinerar det 10- eller 20- dubbla. Och visst, morfin är andningsdeprimerande och kan påskynda döden med några dagar eller timmar. Men det är det väl värt?
Ja, det här ämnet engagerar mig oerhört och nu vet du vad jag tycker! 🙂
Jorå jag vet. Men det är bra om det kommer tydliga riktlinjer kring detta och att det görs tydligt var ansvaret ligger, hur det ska gå till etc. Det är baske mig ingen enkel fråga…
I livets slutskede borde det vara naturligt att få tillräckligt med smärtlindring (morfin).
Det är ett tufft jobb du har, kära syster, beundransvärda är ni som jobbar i vården med gamla och sjuka. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: ni borde vara bäst betalda i samhället! Ni som jobbar med och har ansvar för människors liv – och död!
TACK! Dina ord värmer. Jag har ett yrke som jag älskar men ibland känner jag mig en aning motarbetad när jag vill göra mitt bästa (och dessutom vet bäst 😆 ). Och, ska jag tillägga, när man ger smärtlindring i livets slutskede ska man alltid informera patient och anhöriga om att denna behandling kan påskynda dödstillfället.
Nu har jag nyligen varit på en 2-dagarsutbildning i palliativ vård och lärt mig nya vägar att ge smärtlindring, vägar som innebär färre ”stick”. Och de som arbetar inom ASIH- och hospice-verksamheter, de är verkligen beundransvärda!
Klart en dyster syter vet bäst! 😀 Men det är också klart att folk inte ska plågas när de ligger och är döende. Jag kan emellertid tänka mig att många anhöriga bromsar och vägrar dem morfin därför att det skyndar på processen, men inte skulle jag vilja att min närmaste låg och hade jätteont på sitt yttersta.
Du gör ett alldeles utmärkt jobb, det är jag övertygad om!