Babel i veckan som gick – naturligtvis från bokmässan i Göteborg. GAH! Till och med Babel är där! Vad gör jag här? Tittar på en inspelad version av torsdagens program…
Temat för bokmässan är Afrika, men även den svenska författareliten är där. Men först ut intervjuades författaren Ondjaki från Angola. Ondjaki tyckte att det kändes märkligt att ha en kontinent som tema för mässan och inte ett land. Men nu är han på mässan i vart fall…
Programmet fortsatte sedan med ”en grundkurs i afrikansk litteratur”. En miljard invånare och 2 000 språk i över 50 länder… Det är Afrika. Den moderna afrikanska litterturen skrivs emellertid på kolonialspråken engelska och franska och så arabiska, förstås. Fyra nobelpristagare har kontinenten. Den äldre litteraturen är skriven på inhemska språk, kanske swahili, men icke att förglömma är den muntliga berättarkulturen i Afrika!
Afrika och hur det var koloniserat.
Första gänget att intervjuas var författarna Kopano Matlwa från Sydafrika, Henning Mankell, bosatt i Mocambique och Binyavanga Wainaina från Kenya. Den senare har bland annat skrivit en satir om hur man skriver en afrikansk bestseller. Tyvärr var det inledningsvis tekniska problem med hans mikrofon, men jag uppfattade honom som väldigt rolig och ironisk! Henning Mankell satt och svamlade på svengelska, riktigt pinsamt.
Nästa reportage var en testund med skotten Alexander McCall Smith, som skrivit flera böcker om den kvinnliga sydafrikanska detektiven Mma Ramotswe. Böckerna har också filmats. Tyvärr är Damernas detektivbyrå en serie böcker som inte tilltalar mig så mycket på grund av att de är alltför humoristiska. Och jag är en tråkig och konservativ deckarläsare.
Så blev det lite svenskt. Unni Drougge har skrivit en roman om ett mord på en Jan Guillou, ett mord som inträffar på… bokmässan! Boken heter Bluffen och är en satir om bokvärlden. Man undrar och väntar med spänning på en motreaktion!..
Ett mord på bokmässan!
Nuruddin Farah från Somalia var nästa afrikanske författare att bli intervjuad. Hans íntryck av mässan var
too many people, too many books… A cattle market of humans and books.
Ord och inga visor! Nuruddins första bok, Adams revben, skrev han som 23-åring. Boken handlar om en flicka som rymmer från ett arrangerat äktenskap till stan. Den har säkert spelat stor roll för det faktum att han kallats feminist. Hans nästa bok, som blev stulen med hans dator, heter Crossbones och kommer ut först nästa år på grund av stölden. Den nya boken handlar om pirater.
Sofi Oksanen, belönad med Nordiska rådets litteraturpris för boken Utrensning, var nästa författare att intervjuas. En kontroversiell person – hon fick sparken från sitt bokförlag och skyggar inte för att skriva om kontroversiella ämnen. Själv har jag bara läst Baby Jane och det mest kontroversiella med den är att den handlar om lesbiska som mår dåligt.
Litteraturen som gömställe var nästa punkt i programmet. Detta att skriva under pseudonym. Bland annat blev det en pratstund med författaren Kristoffer Leandoer kring hans nya bok Mask.
Litteraturen är ett gömställe med alla pseudonymer, menar författaren till Mask.
Så var det dags för afrikanska författare igen. Alain Mabanckou har skrivit böckerna Slut på kritan och Ett piggsvins memoarer. Sefi Atta vars bok Allt gott ska komma dig till del nyligen blivit översatt till svenska och fått ett stort afrikanskt litteraturpris. Pinsamt nog tappade programledaren tråden och började leta ord på svenska, men den kloka Sefi Atta hittade orden han sökte – på engelska. Sefi Atta skriver realistiska böcker, medan Alain Mabanckous senaste bok är en fabel.
Dawit Isaak, den fängslade eritreanen, har fått sitt versepos Hopp översatt. Nu kommer hela boken ut på svenska. Frågan är om Dawit Isaak nånsin själv kommer ut. Nu har han suttit fängslad i nio år…
Poeten Shailja Patel avslutade programmet med en tänkvärd dikt om språket som förskönar – eller förminskar.
Tack och lov slapp vi Bob Hansson, men nästa gång är han tillbaka igen, tyvärr. Vidare bjuds då på litterärt tupperwareparty…
Gå till Toffelprofilen
