I sovrummet finns några riktiga favoriter – förutom jag och Anna, då, när vi sover. Den här tjejen nedan gillar jag mycket och jag fick henne i födelsedagspresent av Anna 2009.
Den blå kvinnan har fått en plats på väggen i mitt blåa sovrum.
I samband med sovrumskonst måste jag ju göra som så många andra bloggare, HAR JAG HÖRT, nämligen LYFTA FRAM MIG SJÄLV! Den här teckningen, något pompöst inramad i guld med tavelbelysning, gjorde min gudfar av mig när jag var fyra år.
Tofflan fyra år på bilden. Konstnär är KG Willén.
En klar favoritpryl i hemmet i somras var denna! Sovrummet ligger åt solsidan på morgonen och förmiddagen och det skulle bli olidligt hett där inne om jag inte hade denna i taket.
För tillfället är takfläkten avstängd, men på sommaren är den oumbärlig!
Jag hävdar ju ofta att jag inte är nån barn-människa, men tysta barn har jag inte så mycket emot 😉 Detta stackars nakna barnelände är helt klart tyst och befinner sig än så länge i en av mina bokhyllor i arbetsrummet. Dessvärre börjar hyllorna bli fulla och behovet av bokstöd minskar därmed. När böckerna tar över vet jag inte var jag ska placera detta tysta barn. I vart fall fick jag det en gång för länge sen av mina gamla kompisar i Metropolen Byhålan på den tiden jag var tonåring. För redan då älskade jag böcker…
Ett tyst och naket barn bland mina böcker.
Gå till Toffelprofilen
… nämen, ja som hade en föreställning om att du gillade barn jättemycket 😉
Kramar
😉 Även skenet från en Toffla kan bedra…
Fast jag gillar ju Slaktar-Pojken och barnen O, där går min gräns!
Kramen!
Vad trevligt det är att få gå husesyn via bloggen. I väntan på ett besök IRL, alltså. Jag har iallafall passerat Uppsala län idag men jag höll mig på behörigt avstånd från själva residensstaden. Och jag är inte den sortens person som rätt var det är plingar på och förväntar mig en trerätters middag. Det går så bra med en kopp kaffe och sju sorters kakor. 😆
Men det var ju synd att du inte plingade på!!! Jag var allena från klockan 13, fast jag hade ju å andra sidan inte bakat. Fast vi kunde ju ha gått över vägen till Tokerian och hämtat hem nåt smarrigt!..
Nästa gång, du Systerdyster, nästa gång, då får du inte passera GÅ utan att inkassera en fika! 😀
Jag lovar! Men idag var jag i andra änden av länet, lååångt bort från dig! Jag fattade inte ens att jag var i C-län, trodde mer jag var i Västmanland.
Aha! Du behöver en kartbok! 😀
Gulligt porträtt på lilla tofflan 🙂
Själv ogillar jag oftare vuxna än barn i alla fall 🙂
Ja för en gångs skull var jag rätt söt.
He he, ja det gör jag väl jag också. Det här med barn är nåt jag skojar om. Det ligger naturligtvis ett uns av sorg i skämten att jag inte fick några egna barn. Då är det lättare att säga att man inte gillar barn. Typ!