Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 22 september, 2010

Danskarna kan göra bra och spännande TV-polisserier, konstaterade Fästmön och jag i afton. Vi bänkade oss för att se första delen av tio av Brottet som gick klockan 21 på SvT1.


Hög spänning i dansk produktion.

                                                                                                                                                          En kvinna hittas knivhuggen till döds. Maken grips, men är han verkligen mördaren? Samtidigt har justitieministern fått en hjärtinfarkt och i all hast utses en ny minister. Denne står inför knepiga politiska förhandlingar och arbetar minst sagt okonventionellt. Och en tredje person,en soldat, väntar på att få bli frigiven från fängelse. Hur de tre ödena hänger ihop kommer inte fram i första avsnittet, men de ska snart flätas samman.

Brottet börjar spännande och blodigt. Fast jag tycker nog att det blir rätt hattigt när man inte riktigt förstår varför tre historier och livsöden berättas parallellt. Gissningsvis hänger de ihop, men man fattar inte riktigt hur eller varför, inte ens efter första delens slut. Nåväl, nio delar till ska väl visa sambanden. Och spännande är det. Mycket!

Read Full Post »

I sovrummet finns några riktiga favoriter – förutom jag och Anna, då, när vi sover. Den här tjejen nedan gillar jag mycket och jag fick henne i födelsedagspresent av Anna 2009.


Den blå kvinnan har fått en plats på väggen i mitt blåa sovrum.

                                                                                                                                                            I samband med sovrumskonst måste jag ju göra som så många andra bloggare, HAR JAG HÖRT, nämligen LYFTA FRAM MIG SJÄLV! Den här teckningen, något pompöst inramad i guld med tavelbelysning, gjorde min gudfar av mig när jag var fyra år.


Tofflan fyra år på bilden. Konstnär är KG Willén.

                                                                                                                                                            En klar favoritpryl i hemmet i somras var denna! Sovrummet ligger åt solsidan på morgonen och förmiddagen och det skulle bli olidligt hett där inne om jag inte hade denna i taket.


För tillfället är takfläkten avstängd, men på sommaren är den oumbärlig!

                                                                                                                                                           Jag hävdar ju ofta att jag inte är nån barn-människa, men tysta barn har jag inte så mycket emot 😉 Detta stackars nakna barnelände är helt klart tyst och befinner sig än så länge i en av mina bokhyllor i arbetsrummet. Dessvärre börjar hyllorna bli fulla och behovet av bokstöd minskar därmed. När böckerna tar över vet jag inte var jag ska placera detta tysta barn. I vart fall fick jag det en gång för länge sen av mina gamla kompisar i Metropolen Byhålan på den tiden jag var tonåring. För redan då älskade jag böcker…


Ett tyst och naket barn bland mina böcker.

Read Full Post »

Söndagen den 24 oktober klockan 17 är det dags för Bokens Dag i Uppsala. Liksom förra året går evenemanget av stapeln i Uppsala Konsert & Kongress och Upsala Nya Tidnings kulturchef Lisa Irenius är konferencier.

Från och med idag går det att köpa biljetter hos UNT på Dragarbrunns torg 2 i Uppsala, måndag – fredag klockan 10 – 18. Entrébiljetten är också en lott i ett boklotteri. Med guldkort (om nu inte din förra chef har snott ditt guldkort för dig, nåt som hände EN MIG NÄRSTÅENDE PERSON…) kostar biljetten 235 kronor, med vanligt UNT-kort 250 kronor. Och den som inte har nåt kort alls betalar 280 pix. (Det går också att köpa biljetter via ticnet.se och på Uppsala Konsert & Kongress till ordinarie pris, men tänk på att förköpsavgifter kan förekomma!)

Och jisses vilket spännande gäng författare som kommer, eller vad sägs om

Vacker musik utlovas också av delar av Akademiska kapellet.

Read Full Post »

I dagens lokalblaska finns en intressant artikel om Maria. Maria har Aspergers syndrom och fick i uppdrag att se filmen I rymden finns inga känslor – en film om 18-årige Simon som också har Asperger.


En film om en kille med Aspergers syndrom!

                                                                                                                                                       Maria gillar filmen, tycker att den var härlig och rolig bitvis. Och även om den inte gör nån djupdykning i ämnet tycker hon att skildringen av Simons svårigheter är intressant. Däremot menar hon att det inte känns realistiskt att Simon har ALLA kriterier för Asperger.

Filmen är klassad som komedi, men för Maria blir den också sorglig. Simon i filmen har svårt för förändringar och liksom honom har Maria ett schema för hur hennes dagar ska se ut. Förändringar gör att hon kan uppleva verkligheten som kaotisk. Hon har svårt att se helheten och fastnar gärna i detaljer.

Känslor och kroppskontakt kan vara komplicerat för människor med Aspergers syndrom. Maria säger i artikeln att hon avskyr lös beröring, det vill säga att nån stryker henne lätt på till exempel armen.

Maria fick sin diagnos först som vuxen. Vad jag har förstått är Aspergers syndrom vanligare bland killar och det finns för lite forskning kring tjejer och Asperger. Diagnosen var nånting positivt för Maria eftersom hon fick en föklaring på varför hon alltid hade känt sig annorlunda.

Filmen I rymden finns inga känslor handlar om Simon som bor ihop med sin bror Sam. När Sam blir dumpad av sin tjej bestämmer sig Simon för att hitta en ny tjej till Sam. Men det är inte det lättaste när man som han har svårt för sociala kontakter. Dessutom vet Simon ingenting om varken tjejer eller kärlek.

Den här filmen är regisserad av Andreas Öhrman Andreas Öhman. Han började filma redan som elev på GUC i Uppsala. Niklas Johansson som har filmat den här filmen gick i samma klass. Filmen är utvald av Svenska Filminstitutet som Sveriges bidrag till Oscarsnomineringarna för Bästa icke engelskspråkiga film, men först i slutet av januari nästa år får vi veta hur det gick!

Den här filmen tänker i vart fall jag titta på vid tillfälle!

Read Full Post »

Den här onsdagen har bara tagit vägen nånstans. Fråga mig inte vart. Fästmön och jag fick lite sovmorgon, för hon började inte jobbet förrän klockan 13. Vi intog frukost ganska sent och jag har just kommit tillbaka efter att ha skjutsat henne till arbetsplatsen samt varit och handlat lite god mat till lördag.

Mat är annars det sista jag tänker på idag, för magen har varit allt annat än rolig och jag har verkligen fått sona för pizzan jag intog igår. Men jag överlever detta också, trots att magläget har växlat från Off till On. Jag är liksom van med dessa svängningar…

Idag är det sol och fint väder och jag borde gå ut och gå, men känner mig lite för vinglig för att ge mig ut på egen hand. Inte kan jag ta itu med ballen* heller, eftersom mattan är genomsur från gårdagens monsunregn. Tvätten från igår kväll är inte heller riktigt torr, men jag gissar att jag släpar fram strykbrädan framåt kvällningen och betar av den lilla hög kläder som finns här.

På tal om kläder så funderar jag på vad jag ska ikläda mig på måndag eftermiddag. Jag är ju ganska ointresserad av kläder och skor och helt ointresserad av smink, men en av dem som jag misstänker ska intervjua mig är bland annat skofetischist! 😉 (Vi har skojat om detta, so no hard feelings!) På mina skohyllor finns liksom mest gympadojor och boots med urspetsig front… Vet inte om det passar sig eller ens om den typen av sko är inne nu… Nån som vet???


Coola, men är de inne just nu och är de ens rätt på en anställningsintervju???

                                                                                                                                                             Nej, nu börjar detta likna en modeblogg och det är det INTE. Tror jag ska gå och pyssla lite med min krukväxter, som den tant jag är…

                                                                                                                                                     *ballen = balkongen

Read Full Post »

Allt är inte riktigt som det ska i mitt hem. Se här, till exempel. Nån har hängt en svart BH på tork. På knopparna till en av dubbelgarderoberna i sovrummet… Mycket mystiskt…


Vems är den här???

                                                                                                                                                          Du som har följt den här bloggen har kanske ibland noterat att jag skrivit om den så kallade Strykaren. Det är ”varelse” som stryyyyker sig emot en på de mest oväntade ställen – och med de mest intima kroppsdelar. Men titta här! Nu har Strykaren gått till handgripligheter! Vad ska komma härnäst???


Man undrar om mjölet i Strykarens påse var riktigt rent…

Read Full Post »

Ja, jag VET! Det här ÄR ingen politisk blogg, men… När vänner och släktingar till mig till och med mordhotas för sina åsikter och sin forskning, då kan jag inte låta bli att blogga politiskt.

De svenska så kallade etablerade partierna har misslyckats. Det visar valutgången. Integrationspolitiken och invandrarfrågor har inte lyfts upp på agendan och fått uppmärksamhet och det tror jag personligen har orsakat att ett litet parti har lyckats få en plats i riksdagen. Det och ett allmänt missnöje mot befintliga partier och de frågor de har ansett viktiga.

Lokalblaskan har intervjuat invandrare på stan och i föreningar och de verkar tämligen överens:

Politikerna i de andra partierna har misslyckats. Men vi ska ha öppenhet mot det lilla missnöjespartiet.

Jag talade i måndags med flera av mina vänner som är invandrare och de var klart bekymrade över valutgången. Samtidigt som de var förbaskade för att de andra partierna bara tigit. När det lilla partiet har tagit upp invandrarfrågor har de andra partierna bara vänt sig bort i – ofta rent fysiskt (vilket påminner mig om några…) – syfte att ignorera partiet. För mig kommer det gamla talesättet

Den som tiger samtycker

upp i skallen.

Många av våra invandrare har flytt hit för demokratins skull. Det säger en av dem i artikeln jag länkat till ovan. Nu är det så att var tjugonde svensk har röstat på det lilla missnöjespartiet. Detta ledde till demonstrationer på Sergels torg igår. Men vi ska väl inte demonstrera mot demokratin och valet? Då blir det suddigt i linsen. Känslomässigt vill man dras med och skrika ut sin ilska.

Men jag tycker som ledarskribenten Maria Ripenberg skriver idag i Signerat-spalten:

Politik ska bekämpas i sak, inte genom missbruk av demokratiska medel.

Min tro och övertygelse är att många som röstade på det lilla partiet som nu får vågmästarroll inte är helt insatta i dess partiprogram eller ens partiets politik. Nu har vi – och de övriga politikerna – möjlighet att påvisa detta genom saklig argumentation. Dialog och öppenhet ska det vara i bemötandet.

Tyvärr är valet över. Men den som tror på sin sak får aldrig ge upp. Och rasism och främlingsfientlighet är aldrig aldrig aldrig nånsin OK. Jag tänker strida mot det tills jag dör. Var så säker på det! Men INTE genom kränkningar, hot och demonstrationer utan genom dialog och öppenhet. Kan jag lyckas övertyga en enda person som röstat på missnöjespartiet att han (ja, för de flesta är unga män) valde fel parti, då är det ett steg i rätt riktning.

Read Full Post »