Vi gör roliga saker: 5. Middag på Max

När man äter frukost för sent för att hinna med att äta middag innan man börjar jobba – då kan det hända att middagen intas vid 20.30-tiden. På Max hamburgerrestaurang. Och då är man ofta så där lagom trött och flamsig.

Idag började fånerierna redan utanför byggnaden. Det spelades svängig musik och jag kunde inte låta bli att skaka på rumpan. Precis då kom en kille ut från Max och kläckte ur sig:

Justa moves!..

Gissa om jag rodnade! Sen hörde Anna att han sa nåt till sin tjej som kom ut strax efteråt. Det var inget elakt, men så där lagom pinsamt för mig. Anna skrattade bara. Rått, förstås.

Så skulle vi då beställa mat. Det gick ju nästan bra, bara att jag glömde att säga

minus bacon

till min kycklingburgare. Jag har liksom inte ätit gris på nästan 30 år… Men som tur var skulle killen efter oss ha en kycklingburgare MED bacon, så jag föreslog ett byte – vilket han nappade på. Alla nöjda, alla glada.

Under tiden var tanken att Anna skulle ta sin dricka, fixa servetter och ketchup och ta plats vid ett bord. Det var väldigt tomt i lokalen så det ekade bra när jag hörde några kraftiga

ritsch, ratsch!

Det var Anna den Starka som försökte ta servetter. Det gick inte så bra, det var en HÖG av REMSOR under behållaren… När hon upptäckte att jag hade noterat vad hon höll på med, gav hon sig småskrattande iväg – som värsta loonisen –  för att leta bord. Och som jag tidigare nämnde var det rätt TOMT i lokalen och GOTT om platser. Trots detta var Anna inte nöjd förrän hon provsuttitit FJÄRDE stället. Jag stod vid kassan och väntade på maten och såg hennes huvud hoppa upp och ner. Höll på att skratta ihjäl mig!

All well that ends well, vi fick vår mat, min minus grismuskel, och så blev vi mätta även denna dag! Jag fick väldigt ont i magen, men det är inte säkert att det berodde på maten, det kan ha berott på skrattkramperna. Fast vem skulle inte få skrattkramp om man satt mitt emot denna… figur?!……..

Anna är helt underbart rolig och gör mig GLAD!!! Mannen till höger i bild fick min ursprungliga mat med bacon. Han blev också glad, tror jag. Fast inte över Annas eskapader utan för att han fick min kycklingburgare före mig, så att säga. Äh… va tusan… DU FATTAR, huh?!..