Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for september, 2010

Höll på att garva ihjäl mig när jag läste en av kvällens nyheter hos lokalblaskan. En man i en livsmedelsbutik fick böter för att han uppsåtligt kört in sin kundvagn i en kollegas kundvagn så att denne fick den på sig. Tingsrätten trodde inte marodören när han hävdade att det var ett misstag utan dömde honom för ofredande och dessutom olaga hot.

Undras om ett pucko som dänger sin varuKORG i ens varuvagn kan få samma dom och straff? Eller för resten, det räcker bra att jag inom en snar framtid slipper se den trista nunan på nära håll! 😆

Read Full Post »

Slaktar-Pojken har aviserat att han planerar att ta fram gräsklipparen och slakta sitt barr i afton. Därför, kära läsare, passa på att njut av grabben med hår en sista gång!


Titta så fin han är!

                                                                                                                                                       Tro mig, jag har försökt förhindra det hela, men han är liksom STÖRRE än oss alla här hemma, så vi har liksom ingen talan. SUCK…

Read Full Post »

Nordea har tittat på hur länge de unga bor kvar hemma. Siffrorna som redovisas är förskräckliga, anser jag!  Av tusen intervjuade är det

  • 54 procent i åldrarna 18 – 21 år som bor kvar hemma
  • 25 procent i åldrarna 18 – 29 år som bor kvar hemma.

Men det är ju inte klokt! Över hälften som är myndiga och upp till 21 år bor kvar hemma hos mamma/pappa och en fjärdedel bor kvar tills de är nästan 30. Man undrar om 30-plussarna har tillfrågats… Dessutom visar resultaten av 13 procent av de yngre varken pluggar eller jobbar. Vad gör de då???

Vidare är det ungefär hälften som inte betalar en spänn för sig hemma. En av storbankernas privatekonom anser att 2 000 pix i månaden vore rimligt.

OK, nu ser det ju ut som det gör på ”marknaden”, men bilden ljusnar, enligt privatekonomen ovan.

Själv flyttade jag hemifrån så snart jag fyllt 18 och blivit myndig. Men det var andra tider då. Däremot kan det inte vara nån höjdare idag, liksom det inte heller var på stenåldern när jag var ung, att vara vuxen och inte ha nåt eget liv. Att vara beroende av en eller båda föräldrarna… Särskilt inte när man närmar sig de 30…

Osunt, är min spontana tanke. Vad är din???

Uppdaterat: Enligt TT-artikel den 1 oktober visar studien OCKSÅ att föräldrar ställer upp mycket för sina barn, till exempel genom att bidra till flytten eller att ge ekonomisk hjälp överhuvud taget. Dessutom visar studien att det generellt sett pekar mot en bättre ekonomi – även för de yngsta. Många har få lån och unga sparar mer.

Read Full Post »

Jaa, inte ens strykjärnet är min vän idag. Av nån anledning brände jag mig – rejält – på högerarmen. Först kändes det inte alls och nu gör det förstås skitont. 😯

Plingade på hos Tant idag igen i samband med att jag gick till soprummet, men ingen öppnade. Misstänker starkt att hörapparaten inte är instoppad i lilla örat. Jag har sett att persiennerna har ändrat läge – i morse när jag kom från garaget var de uppe i köket, nu var de nerfällda mot solen.

På tal om garage så får Anna och barnen i Himlen en sambo i morgon! Det är Clark Kent* som blir den första att flytta ihop med dem. Han får en parkeringsplats från klockan 12. Härligt! Sen kan vi spara kronor igen. För än så länge gäller silverpengen som betalning. Det är mer än man kan säga om kopparpengen 50-öringen, som från och med i morgon INTE fungerar att betala med. Lite ledsamt, men samtidigt skönt att slippa den lilla pengen.


Den här kan du inte betala med i morgon!

                                                                                                                                                         Näää, den här brännskadade Tofflan som luktar ?  får nog ta och ringa sin lilla mamma för att höra om hennes krämpor i stället, så kanske hon glömmer sin egen. Funderar sen på att gå på lägenhetsvisning i kväll, bara för att få se en lägenhet i ett skick jag aldrig sett den förr i, men ärligt talat: så jäkla intresserad är jag inte. Eller för att använda ett citat av Clark Gable ur filmen Gone with the wind (1939):

Frankly my dear, I don’t give a damn…

                                                                                                                                                         *Clark Kent = min lille man-bil

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Idag är det Trafiknykterhetens dag. I vårt län tänds det ljus på tre ställen i länet för människor som fallit offer för rattfulla bilister.

Varje år dör ungefär 100 personer i trafikolyckor där alkohol är inblandat. Därför symboliserar de 100 blommorna och de 100 tända ljusen i de tre manifestationerna dem som har dött i trafiken.

  1. Första manifestationen sker klockan 10 på parkeringen utanför Hemköp i Östhammar.
  2. Den andra manifestationen sker klockan 12 på Stora Torget i Uppsala.
  3. Den tredje manifestationen sker klockan 16 utanför ICA Kniven i Knivsta.

Antalet dödsfall i trafiken HAR minskat. Men det är ändå 100 människor som får sätta livet till i trafiken på grund av alkohol. Det är 100 människor för mycket.

Read Full Post »

Jaha! Idag var det nollgradigt även här! Nu känns det definitivt att det redan är på väg mot vinter. Jag hade satt på vindruteskyddet fram så jag slapp att skrapa den rutan på Clark Kent*, men resten av rutorna fick sig en omgång. Funderar på att skaffa ett kapell så jag slipper skrapa NÅN ruta…  Det skulle spara tid och kraft på morgone. Inser att jag snart måste ringa Bil 3:an och boka en tid för höstservice och byte till vinterskor** för Clark. Bara det att jag misstänker att jag åker på en större service i år och en inkomst är ju nåt jag definitivt inte har… Jag skrapade trisslotten från mamma igår, den hon skickade för ett tag sen i ett Krya-på-dig-kort, men inte ens den gav nånting.


Så här såg Clarkan ut i vintras. Frusen, den stackarn!

                                                                                                                                                   Dagen idag började med ett dåligt tecken också. Vi mötte en person som definitivt cyklade åt fel håll och det såg ut som om h*n grät. Fästmön messade nyss att det skett ett dödsfall. Fy så jobbigt!

Själv har jag varit inne på min bank via nätet och gjort en del transaktioner. Men jag kan ju meddela att Nordea är INTE roligt att vara internetkund hos vid månadsskiftena… Jag vet inte HUR MÅNGA gånger jag har varit med om att det inte går att logga in. Nu brukar ju jag lägga in räkningar för betalning förfallodagen vart efter de kommer – och tur är väl det då! – men idag skulle jag göra en engångstransaktion och det var ett lite h-e. NU FÅR VÄL NORDEA GÖRA NÅT ÅT SIN TASKIGA TEKNIK, ELLER?! Det är ju som sagt inte första gången det krånglar… Och alla kanske inte kan eller vill betala sina räkningar förrän just vid slutet av en månad när de vanligtvis får lön. Bara det…

I morgon är vi alla lediga – även skolbarnen – och det ska bli skönt att få lite sovmorgon. Eller i vart fall slippa morgonstressen.

Nu blir det en stund med lokalblaskan – hoppas mitt uppretade sinne kan lugna ner sig av detta, men risken är att jag får läsa om nån ny galenskap som Ett Visst Företag, eller så, har hittat på. Och då blir jag ju ännu ”nollgradigare” i sinnet… Lika frusen som silvereken jag fotade på väg in i morse.


Silverek är vackert i blomlådorna så här års!

                                                                                                                                                              På min agenda idag står att leta jobb (hört den förut..?) och att ta itu med en hög strykning. Tänkte också plinga på hos Tant. Jag gjorde det igår, men lilla Tant var utflugen. Det var länge sen jag hörde av mig, så jag vill kolla läget.

                                                                                                                                                        *Clark Kent = min lille bil
**vinterskor = dubbfria vinterdäck

Read Full Post »

Torsdag och dags för veckans höjning (Helgon) respektive sänkning (Demoner). Inte så svårt alls!

Helgon

  • Heliga Birgitta (som jag inte sett på, tja… åtta år..?)
  • Snälla S-vännerna S och Systerdyster (som peppar mig med roliga och fina kort, sms, mejl och kommentarer.)
  • Den stackars Fru Hatt (som har träffat på Vårdens Nötter)
  • S (som verkligen lyste som en sol i måndags!)
  • Den Mest Älskade (som jag önskar att jag kunde hitta på nåt EXTRA för och med.)

                                                                                                                                              Demoner

  • De tre A:na från mitt förra liv (backstabbers, all of you!)
  • BusyBodies (skaffa er ett liv, va! Ett EGET liv!..)
  • Ormen (som jag inte kan förlåta)
  • Ekonomi-Spöket (önskar jag slapp dig)
  • H*n som inte riktigt tänkte innan h*n lät käften glappa

Read Full Post »

Fästmön och jag slockande som två ljus när jag hade hämtat Elias och vi hade fikat. Två grisar låg och snarkade… Jag vaknade av mitt eget snark och Anna

gjorde ljud

så hon väckte sig själv. Frida och Elias satt oberörda och glodde på TV en stund, men sen kom Elias in i sovrummet och killade mig under foten.

Idag blev det kassler, kokt potatis och kantarellsås till middag – för min del blev det biffar på kycklingfärs i stället för kassler. Anna gör minst lika goda såna som min mamma och jag hade tur och hittade TVÅ lådor i frysen! En kvar, alltså!

Så nu sitter jag här och är proppmätt i köket. Lyssnar på diskmaskinens arbete och hör Elias busslek inne från vardagsrummet. Det känns gott att får vara här. För idag har jag haft en mejlväxling med en vän vars tankar och åsikter jag värderar HÖGT. Men det har varit några jobbiga påminnelser om min sorg.

Har haft lite sms-kontakt med en annan vän som jag är bekymrad och orolig för. Jag finns inte alls i närheten och kan hjälpa med nånting – varken praktiskt eller annat stöd. It sucks!

Vännen CL och jag föröker boka in en fikadejt nästa vecka och det gläder mig mycket! Det har gått för lång tid, en del beroende på Onda Lårkan, annat beroende på sommar och semester.

Ett års förnyat virusskydd har jag köpt till min lilla leksakslåda och innan middagen stämde jag Fridas gitarr. Blev glad åt att höra att det finns nån i plugget som det går att snacka med. Vänner är viktigt!

Slaktar-Pojken har också varit i plugget idag och fått uppgifter att utföra inom ämnet idrott. Nu ska han föra mat-, motion- och sömn-dagbok, som värsta Skalman!

Elias hade kommit ihåg att lämna in sin läxa i morse. Det gladde mig att se att han var ute och lekte när jag kom för att hämta honom. Igår var det strålande väder – men barnen i de två ettorna fick hålla till inne i gymnastiksalen för rastvakterna kunde inte ha för många barn ute på skolgården…

Har haft ett djupare och personligt samtal med Lillan och kan bara konstatera att livet inte alltid är så lätt. Och då blir man lite ”lissen”. Som jag är nu…


Lite ledsen, det vill säga ”lissen”, är jag just nu. Med betoning på lite.

Read Full Post »

Jag har ett par små oljetavlor, målade av en finsk konstnär som heter Vesa Junttila. Fick tavlorna efter pappas mostrar, tror jag. Här är en av favoriterna. När vårsolen skiner in genom fönstret lyser den upp vitsipporna.


När vårsolen skiner in genom fönstret i gästrummet lyser den upp vitsipporna.

                                                                                                                                                           Min farfars engelska mamma Mabel var en urduktig konstnär. Hon målade såväl akvareller som oljor. Tyvärr gick tre av hennes fina akvareller iväg med AE – vilket inte var meningen. I vart fall har jag ett par mindre oljor kvar som min farfar har målat. Den här lilla tavlan är målad i Uppsala den 8 november 1918. Då var farfar 18 år och studerade till pastor här.


Den här lilla tavlan är målad exakt på dagen 90 år före Annas och min förlovning.

                                                                                                                                                          Några steg ut i hallen och man möts av dessa hiskeliga masker. Men var lugn, i verkligheten mäter de cirka två centimeter i längd. Jag har gått riktigt nära dem för att fota. Den till vänster är från Kina och den fick jag av min första chef; den till höger har varit min morfars.


Hiskeliga masker – men de är bara två centimeter långa i verkligheten!

                                                                                                                                                             I hallen har jag också det lustiga lilla ”halvabordet”, som jag kallar det. Det har varit min farmors och om jag inte minns fel hade hon det som telefonbord. Benen börjar behöva renoveras, för marmorskivan ovanpå dem är ap-tung…


Svårt att ta en bra bild i detta mörka hörn av hallen när solen skiner in genom gästrumsfönstret till höger.

                                                                                                                                                         Och så slutligen nåt för den som vill hålla kvar sommaren: solstolar på burk.


Solstolar på burk.

Read Full Post »

Older Posts »