Så vart det kväller…

Jahapp, så vart det kväller och intet mer är att vänta av den här dan. Mamma ringde tidigare i kväll igen och vi pratade en stund, mest för att dämpa hennes oro. Jag kan ju inte säga eller göra så mycket, har nog med mina egna funderingar.

Lite senare ringde jag Fästmön. Vi pratade ju lite kort vid lunchtid idag, men det känns som om det inte räckte. Det är ju en hel del som har hänt idag.

Till kvällen har jag fått ytterligare en järntablett, så nu får jag hoppas att jag orkar upp och studsa lite strax. Ja, inte i kväll, för jag har fått en ny rumskamrat som verkar väldigt trevlig. Fast jag njöt av ensamheten, det ska jag villigt erkänna. Och inte är det nån i min egen ålder heller. Men mina värden var alldeles för låga för en sån ung person som jag, menade doktorn på akuten, så jag kanske är närmare 100 kroppsligt, trots allt.

Jag VILL INTE vara så trött…

                                                                                                                                             Den rara fru Hatt, som också besökt vården akut idag, var så söt och ringde nyss för att kolla läget. Jag är väldigt överväldigad av alla som bryr sig, som hör av sig, som frågar hur det är genom olika kanaler.

Det är också skönt att veta att Jerry och Clark Kent* kommer så bra överens. Clark är ju väldigt lättsam att ha att göra med och det tror jag nog Jerry tycker också. Bra att han (Clark, alltså, inte Jerry) får vara ute och lufta sig trots att mamma Tofflan ligger där hon ligger.

I kväll var jag så där vansinnigt trött igen, så jag orkade inte ens sitta vid datorn. Det var då jag ringde och pratade med Anna och under tiden kom gulliga uskan E in med kaffe och ostmacka. Jag blir så bortskämd här och jag måste säga att alla är så snälla – även om ett par av nattuskorna var lite barska i morse. Hoppas att de inte kommer in i morgon vid halv fyra och ska sticka mig igen, det var INTE skönt…

                                                                                                                                                 *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »

Sol igen – eller nåja…

Det blev ett sånt fruktansvärt Boomeliboom electronica* så jag vågade inte ha datorn på – rädd om mitt lilla modem! I stället började jag sms-terrorisera familj och vänner och snart konverserade jag med Jerry, Linn, Anna och fru Hatt per sms SAMTIDIGT – tills Systerdyster ringde. Då gick det liksom inte. Fast sen fortsatte jag lite med Linn efter maten. Om jag är kvar kanske hon kommer och hälsar på på torsdag. Hon har ju sommarjobbat på Sjukstugan i Backen.

Och sen fick jag in den mumsiga middagen på en bricka, så jag fick ta farväl och ägna mig åt denna non-epikuréiska måltid.

Lax, haricots verts, kokt potatis och alldeles för mycket hollandaisesås. I grönsaksskålen fanns bara sallad, så den dissade jag. Potatisen lämnade jag också kvar.

                                                                                                                                                 Firren var god, liksom bönorna de gröna, men jag tycker att det är lite jobbigt med alla dessa gasbildande grönsaker och rotfrukter som serveras här… Såsen var mumsig, men det var alldeles för mycket. Potatisen var oätlig, salladen trist.

Jag är fortfarande ensam på rummet, vilket gör att jag kan trumpeta lite försiktigt då och då. Annars ligger jag mest och gruvar mig för det nya skitprovet, jag tycker att det är så himla vidrigt – och då är de ändå min EGEN skit…

Har lovat hjälpa till – gratis – med marknadsföring via min blogg av kommande HBTQ-evenemang i stan. Hoppas den unge mannen förstod att jag verkligen och uppriktigt menade det jag sa.

Fick ett mejl från Adlibris där jag noterade att jag missat att såväl Mian Lodalen som Karin Alvtegen har kommit ut med nya romaner! MEN DÅ! Får väl skylla på att jag inte har mått så bra på sista tiden…

                                                                                                                                     *Boomeliboom electronica = åska

Read Full Post »

Lungt och lugnt

Jag har blivit förvånad över hur ofta folk stavar fel när de ska skriva ordet lugn, alltså lugn-och-ro-lugn. Till och med proffsskribenter i de stora drakarna stavar fel och eftersom tidningarna rationaliserat bort korrekturläsarna står felstavningarna kvar. Slut på föreläsningen.

Har nu varit och fått lungorna röntgade. Strax innan avfärd ringde ett av L:n från mitt förra jobb! Det var roligt att höra en pigg röst, även om L inte heller varit så pigg den sista tiden. Fick åka säng, kändes hur lyxigt som helst. Jag hade gärna gått, men jag är skittrött och matt och dessutom är jag ju lite vilse i orienteringen. En ilsken gubbe låg och svor i sin säng, han var trött på att vänta. Han hade väntat i fyra månader, sa han. Hoppas bara inte att det var på samma plats. Röntgen är inte heller nån ball upplevelse vad gäller inredningen…

Uppe på avdelningen höll tanten på att flytta ut ur mitt rum. För tillfället är jag ensamboende, men det lär väl inte bli långvarigt. Det togs lite prover och skit när jag vilat en stund och som plåster fick jag lyx-fika – inga Mariekex här, inte, utan BULLA, som de säger i Uppland.

Jag valde en stor, blå mugg till mitt kaffe som jag hämtade själv, men bullan hämtade snälla S för inga patienter får gå in i köket!

Jag var lite trött efter utflykten, men gick ett varv här i korridoren för benets skull. Fast sen blev jag jättetrött och bara låg och blundade ovanpå bädden. Den rara fru Hatt, som själv inte är kurant, roade mig med dåliga vitsar per sms. Den här tog priset, tycker jag:

Vad tuggar du på?
Socker.
Men det knastrar ju inte?
Raggsocker.

Darlingen messade på vägen hem. Tydligen är det klibbigt väder, för när hon kom hem placerade hon sig framför fläkten. Jag ser ju inte så mycket ut genom de skitiga fönstren, men jag såg en vitklädd personal som stod och rökte precis här. Trodde detta var en rökfri arbetsplats där man dessutom måste klä om när man ska ta rast och röka..? Regn hör jag av och till och solen har jag också anat en kort stund. Och nu åskar det!

Det preliminära resultatet från lungröntgen såg bra ut, enligt den snälla syrran som lånade mig en spänn till värdeskåpet. Sen kom nästa syster – och det var en bror. Eller en kille, då. Vad 17 ska man kalla dem? Inte kan man säga syster till en manlig sjuksköterska? Han påminde mig om den trevliga gyn-undersökningen som jag ska göra i morgon eftermiddag. Dessutom ska jag få lägga en ny kabel i plastkärl så snart jag kan! Urrrrrrrrrk vad de är skitfixerade här! Sen kollade han på mina ben och mätte lite med måttband. Det onda benets smalben är svullet och en centimeter tjockare än det högra. Kan bero på propparna. Hade lite förhöjd temp, men det kanske bara är nåt tillfälligt.

Nu är det väl inget att göra förrän middagen, men jag kan inte påstå att jag är så hungrig. Fast kaffet på maten är gott. Mamma skulle ringa vid 17.30-tiden igen och senare ska jag väl ringa Anna. Det är fruktansvärt långtråkigt här…

Read Full Post »

Tillfälligt ute

Närå, jag har inte gått på lunch eller nåt, men jag har ätit en något obestämbar lunch. Fast jag åt allt utom potatis, sallad och gurka. Jaa, jag åt till och med morötterna, för dem kände jag igen. Resten är höljt i dunkel.

Det blev nånting rätt obestämbart som serverades till lunch idag.

                                                                                                                                 Älsklingsälsklingen har ringt, likaså mamma. Den senare var mitt sällskap till lunchen. Sen har jag svarat på en kommentar på ett inlägg jag skrev för flera månader sen. Om folk nu blir så upprörda, varför reagerar de inte förrän efter tre månader, eller vad det var? Dessutom gav jag – GRATIS – några råd, får se hur dessa uppfattas av den upprörde unge mannen. Kanske blir ännu argare.

Nu ska jag strax iväg på röntgen, så jag måste logga ur och stänga ner datorn och låsa in den.

Read Full Post »

Viktigaste egenskaperna när man söker jobb

Passar på att surfa runt och inhämta lite tips just nu när jag inte kan söka jobb så aktivt. Men lite bra-att-veta-grejor! På e24 hittade jag en intressant slideshow (bildspel på svenska) om vilka egenskaper som är bäst att ha när man söker jobb.

• Man ska vara ansvarstagande, positiv och flexibel. Tja, jag är rätt van att bära ett tungt ansvar – vilket kanske gör att jag inte alltid uppfattas som varken positiv eller flexibel. Jag menar, det finns gränser för hur långt bakåt ryggen kan böjas… Men jag tänjer och tränar!
• Initiativtagande, självständig och lojal är bra saker – men inom offentlig sektor är man inte så intresserad av lojala medarbetare som i privat sektor. Och DET beror nog på att man vill bli av med personal som blivit en del av inredningen och i stället få in yngre människor. En ganska cynisk inställning, om jag får tycka…
• Stresstålig, ambitiös och strukturerad ska man vara. Men man får inte bli för ambitiös, för då utgör man ett hot mot chefen… Ordning och reda är viktigt, men att vara positiv och flexibel är viktigare! Så man ska kanske vara social på en arbetsplats, alltså? Berätta roliga historier? Eller vad?
• Bra självförtroende tycker arbetsgivarna inte är så viktigt bland de arbetssökande, men man får inte vara oengagerad, slarvig eller negativ. Så om du har sovit en timma högst på natten för att du oroat dig för ditt sjuka barn eller så, kom inte till jobbet och må dåligt. Bit ihop. Knäpp inte blusen/skjortan brännvin. Och dra några fler vitsar! För ovårdad får du inte heller vara.
• Osjälvständig och ostrukturerad är inte bra att vara. Men passa dig så du inte är alltför självständig – då kan chefen känna sig hotad. Aja baja! (TITTA! Nu kom det in bajs i det här inlägget också!)
• När du kommer till en anställningsintervju ska du inte vara stressad, dåligt påläst eller framfusig. Nerver ska hållas i schack, alltså. Sen undrar jag vem som går till en intervju utan att vara påläst… Måste vara nån som inte vill ha jobbet.
• Och sist men inte minst, dåligt självförtroende behöver inte vara nåt dåligt! I vart fall inte när arbetsgivarna rankar egenskaper hos de arbetssökande…

Blev du snurrig? Jag också! Undrar i mitt stilla sinne vilken sorts Übermensch man ska vara, egentligen, för att få ett jobb…

Read Full Post »

Rondad och ett järn

Dagens rond kom vid tio-tiden och bestod av tre doktorer i lustiga hattar… nej, tre doktorer, bara, och en snäll syrra som just har lånat mig en spänn till det minimala värdeskåpet. (Datorn får låsas in på annat håll när jag ska iväg på röntgen i eftermiddag.)

Doktor numero Uno fick jag strippa för och han kollade mitt osnygga ben. Jag fick veta att de inte har nån förklaring än på varför kärlet på benet blev så ilsket inflammerat som det blev. I eftermiddag klockan 13 blir det lungröntgen och sen blir det nån kul gyn-undersökning nån gång också. Tjoho vad de ska greja och ha grejor från min stjärt – bak som fram! Så har jag fått min vanliga magsårsmedicin och kanske ska jag göra en gastroskopi också. Det är ju alltid en rolig och spännande undersökning – man blir så härligt drogad, det är behållningen. Resten är hemsk.

Här är en bild på nån annans rumpa. Min vill jag gärna ha ifred…

                                                                                                                                                    Sen har jag fått ett järn idag, det vill säga en järntablett så nu ska väl stolarna bli svarta om inte annat. Om de överhuvud taget kommer ut… Man brukar få stopp i outputen av järntabletter. (Så mycket skitsnack!)

Mitt under ronden ringde vännen F. Det var kul med en pratstund, men jag tror inte F hinner hit innan jag får åka hem. För det tänker jag göra så snart jag kan…

Read Full Post »

Vad händer mer idag då???

Vännen Jerry ringde nyss och det var roligt för en gammal Toffla att få prata med en frisk person utanför murarna. Jerry kom med så roliga tips på vad jag kan ägna mig åt här – jag kan traska iväg och köpa Hänt i veckan, tyckte han. Eller också kan jag blogga. Å, vilken bra idé! Att blogga, alltså. Inte att köpa Hänt i veckan. (Jag har just gjort Vänt i häcken med gigant-topzen, det får räcka.)

Det roligaste av allt var emellertid att det besked som flera av oss i familjen gått och väntat på har blivit positivt! Jag är glad och lättad och ännu mera glad! 😆

Klockan 13.20 ska jag ner på röntgen. Glömde fråga vilken kroppsdel som ska röntgas, men det kanske är hjärta och lungor då. Fast jag får inte gå utan åka säng, vilket är kanonbra. Jag har nämligen ingen aning om var jag befinner mig. Har helt tappat orienteringen. Vet bara avdelningens namn och bokstav. Kan man säga att jag är lite LOST???

Jag är nog lite med i det här gänget…

Read Full Post »

Vilken tur att det är tisdag!

Å vilken tur att det är tisdag! På tisdagar ska nämligen alla patienter vid Sjukstugan i Backen, i alla fall alla på medicin, lämna klebsiellaprov. Det innebär att man kör upp en gigantisk topz där bak, rör runt lite så att den FÄRGAS och slutligen stoppar den i ett rör.

Denna ska upp där bak. På mig. Fyyyy…

                                                                                                                                                      Alltså ärligt talat tycker jag att de verkar vara lite bajsfixerade här. Bara att klämma ut en kabel på beställning i morse var motbjudande och nu ska man peta sig i röven, för att tala klarspråk.

Nej, jag vill inte vara här mer! Och jag ska genast upphöra med min kiss- och bajshumor!

Read Full Post »

Vitkål

Vitkål är en rotfrukt som INTE borde få serveras på sjukhus. I vart fall inte sjukhus där man mest ligger still, där man inte dricker för att man ska ta prover och där det är som en bastu i sjuksalen. Detta leder till svårartade problem som kallas flatulens. Och om du inte begriper ordet får du googla själv, jag orkar inte och lill-datorn är rätt seg.

Jag sov typ mellan klockan ett och två och sen nån timma fram på morgonsidan. Vid halv fyra tiden störtade Tre Trallande Undersköterskor in. Eller trallande… Två var barska och en snäll och trevlig. Den ena barska nynnade dessutom på Blott en dag, min mormors favoritpsalm. Den första barska tog blodtryck, temp, puls och kollade att jag andades. Sen skulle Blott en dag ta en massa blodprover. Envisades med att ta dem… på handen. Så nu har jag TVÅ NYA plåster där, för kärlen sprack. Och jag som just rivit av det gamla plåstret… Jag tål nämligen inte plåster så bra, det börjar klia.

Två SNIGGA plåster! Notera även det supereleganta plastarmbandet till höger i bild.

                                                                                                                                                  Salen delar jag med en tant som är 90. Men jag är fortfarande så trött och orkar knappt vara uppe, så jag tror att jag är 100. Tanten, blind och tämligen hörselskadad*, skuttar upp och ner som ett jehu på toa. Dessutom ville hon ha lampan på hela natten och fönstret stängt. Ljust och varmt – det var därför jag inte sov mer än ett par timmar. Men se en av de Trallande Uskorna, den trevliga, var så vänlig och öppnade fönstret och Blott en dag släckte lampan, så det blev en liten power nap mellan klockan fyra och halv sex också!

Regnet smattrade härligt utanför och jag förekom Jerry genom att skicka instruktioner per sms om vindrutetorkarna. Älsklings-Annan har fått en morgonpuss via sms och jag har fått en tillbaka. Jag längtar efter henne, det erkänner jag villigt.

Och nu… vill jag ha applåder! Jag levererade mitt… avföringprov för en timma sen! Trodde aldrig jag skulle fixa att skita i en plastbytta, men det gjorde jag. Vilken talang!

Annars händer här inte mycket just nu, men jag har egen handsprit, så jag kanske återkommer när jag är sugen på lite raj-raj…

Skål och raj-raj med min egen sprit.

                                                                                                                                                    * Jag kan alltså fjärta utan att hon hör. Men jag vet inte hur hennes luktsinne är – det kanske är skärpt som tusan… Pinsamt för mig…

Read Full Post »