Ikväll har jag hört en karl, inspelad från TV4 på min DVD-spelare, ett tiotal gånger skrika:
Pippa!
Och det var inte mig han ropade på utan sin exfru. Hon hette nämligen Pippa. Anna och jag har glott på The Diplomat, som TV4 visade två kvällar i rad.
Diplomaten skrek mycket på sin fru.
En kvinnlig polis vid Scotland Yard utreder kopplingen mellan ryska maffian och en brittisk diplomat. När hon upptäcker att han i själva verket är hemlig agent på MI 6 bryter helvetet lös. Diplomaten byter identitet för att undkomma hämnd, men hans uppdrag är att stoppa terrorister från att komma över en atombomb, liten nog att rymmas i ett vanligt handbagage…
Brittiska deckare/polisfilmer brukar vara superspännande. Den här var spännande, men också bitvis rätt seg. Totalt handlar det om tre timmars film. Tre timmar som går tämligen långsamt. Bitvis är filmen rafflande, men det blir bara bitvis. Ger den ändå medelbetyg för ”nice try”.
Gå till Toffelprofilen
Pippa, vilket klockrent namn. Det lär ju finnas nån i Sverige som heter Ann Ahl och Tung Pung också.
Och jag som går och handlar på Willys skrattar allt som oftast då… 😆
Den där halkade Antti och jag in på när första delen hade gått halvvägs ungefär. Lite synd, för jag tyckte att den var helt okej när vi såg resten sen.
Fast den var rätt seg, tycker jag… Sen var det ett jämrans skrik på Pippa hela tiden, jag rodnade! 😳