Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 11 augusti, 2010

Redan när jag klickat publicera igår på det östgötska ord jag skrev om då, balta, insåg jag min miss! Jag glömde att ta med det närbesläktade ordet SULTA.

Sulta är också ett verb som används flitigt i östgötskan. Det är emellertid tämligen neutralt, det betyder helt enkelt suga. Suga som i ”suga på en karamell” – inget annat, din snuska/snuskhummer! Eller vad säger Kloppan i frågan??? (Harkel, jag kan gissa vad hon säger och inser att administrationsskorpionen kanske måste gå in och censurera…)


Så här ser administrationsskorpionen ut. Det är h*n som går in och censurerar kommentarer.

                                                                                                                                                        Sulta användes flitigt när jag var barn. Det sultades rätt mycket på den tiden, framför allt på karameller, klubbor och sånt gott.

Jag undrar om de östgötska barnen fortfarande sultar. Nån som vet???

Read Full Post »

… och dessert!

Glömde ju visa upp vår dessert, som nog intages om en stund framför en film eller så.

Ser DU vad bilden föreställer???


Sägs vara nyttigt, men det vete 17. Gott är det ju, så då kan det väl omöjligt vara nyttigt???

Read Full Post »

I stället för att fota slabbiga tallrikar och fasthålla Fästmön med milt våld så man får ta en bild just när hon lassar in, kommer här några rätt oskarpa matbilder. Men trots felinställd kamera (mobilkameran, alltså, nån annan har jag ju inte [vunnit] än) blev bilderna rätt läckra.


Körsbärstomaterna var mycket röda och mycket söta.

                                                                                                                                                    Ostfrallor är nåt vi ofta köper.


Bröna var rätt fina! 😀

                                                                                                                                                       Lite onyttigt klet måste man ha till så att man inte får för lite fett i sig.


Mimosasallad. Notera den vackra skeden, som i sällskap av ytterligare ett antal förärades mig å min 40-årsdag (för 100 år sen) av mina snälla och duktiga och kompetenta frilansare som jag saknar så!!!

                                                                                                                                                          Salt behöver man också, särskilt när det har varit lite varmt…


Oliver ska vara svarta, salta och feta och innehålla kärnor. Annars är det fusk!

Read Full Post »

Så har vi varit en tur ut till Förorten och träffat både Linn och Johan (och hört Fridas röst). Linn reser på fredag till Cypern och har börjat känna sig förkyld. Då får mamma och Tofflisen rycka in och leverera Esberitox till henne. (Kanske nåt medel för vännen FEM att inmundiga???)

Anna har hämtat kläder och returnerat ett paket med FEL kläder till en postorderfirma. Vi tog däremellan en fika med Johan – bullar respektive muffins samt mums-mums. Sen fick jag skitont i benet och blev tvungen att lägga mig på Annas säng. Låg och läste en stund, men smärtan ville inte släppa.


Smorde in benet, särskilt Onda Vecket,  när jag kom hem, men det ser betydligt rödare och mer inflammerat ut än i morse. Kvar på lårkan är det svarta piskrappet.

                                                                                                                                                          Gelen hjälper faktiskt mot smärtan, men jag fattar ju att jag inte kan hålla på att kladda med den hur länge som helst. Jag tror att maxtiden är två veckor och nu har det ju gått tre och en halv… Äh, lika bra att de får hugga av benet så slipper jag ha ont i det. Varken vila eller smörjande tycks ju hjälpa annat än ytterst tillfälligt. Så nu tänker jag skena upp och ner för Götgatan bara för att!

Vi har nu packat våra väskor på hjul. Jag har dessutom packat upp min och packat om. Några gånger. Tänker ta lilla ryggsäcken med, men vill bära så lite som möjligt i den. Får se hur många svängar till jag packar upp, om och ner…

Strax dags för mat som idag blir kalkonpastrami, mimosasallad, cole slaw, körsbärstomater, svarta oliver (med kärnor, förstås, allt annat är fusk!) samt var sin ostfralla. Till middagen serveras var sin starköl. Så! Nu ska jag gå och ”laga mat”! 😆 Den är ju inte särskilt trasig idag, så det går fort. Skönt.

Read Full Post »

Idag läste jag igen i lokalblaskan om satsningen på HBT-utbildning av personal inom tandvården (som vanligt glöms Q:et bort i förkortningen). Det kan man tycka vad man vill om. Jag vet många som anser att det är puckat. Och det har redan kommit in en kommentar från en sur gubbe på lokalblaskans hemsida där artikeln finns att läsa. Nu är en tredjedel av alla kliniker samt den administrativa personalen utbildade.

I papperstidningen är artikeln lite längre än på nätet. Där kan man bland annat läsa att de flesta som genomgått utbildningen är mycket nöjda. Utbildningen har lett till bra diskussioner på arbetsplatserna, enligt direktören. Och även om tänder bara är tänder också på HBTQ-folk så är tanken med utbildningen att lära sig att bemöta folk utan att diskriminera dem. Det kan handla om att ställa rätt frågor, men också att inte ta för givet hur en viss person lever. Tycka vad man vill om detta, men inte gör dessa utbildningar nån skada…


Oavsett vilken väg du har valt ska du inte behöva vara rädd för att gå ut.

                                                                                                                                                     Skada och sårar gör emellertid den insändare i dagens blaska som jag läste i morse och som gjorde att jag gick i taket. En kvinna i Uppsala ondgör sig i insändaren om den uppmärksamhet och plats i media som Pride får. Gratisreklam, menar hon. Och dessutom tycker hon att grundlagarna börjar få en annan innebörd eftersom hon har uppfattat det som att samhället 

[…]anpassas efter en grupp människor vars åsikter faktsikt inte alla delar. Om tolerans är detsamma som tyst acceptans och medhåll med allt, är tolerans inget för mig. Om demokrati är att den som säger något annorlunda eller vågar kritisera smutskastas och anses vara hatisk och trångsynt, är demokrati inget för mig. […]

Hon ifrågasätter varför en viss grupp får så stort utrymme i media och i politiken.

[…]Vem är det mest synd om egentligen? De misshandlade barnen, dem som utsatts för övergrepp, de segregerade invandrarna – eller de stackars homosexuella, bisexuella och transsexuella. […] Och som pricken över i får de en extrem dos av allt de önskar under Prideveckan varje år. Räcker det inte nu?

Jag kan bara ta mig för min panna och åter igen konstatera fakta: Pride är EN VECKA om året. EN VECKA om året får HBTQ ett visst utrymme i såväl media som politiken. Resten av året är det faktiskt ganska tyst om HBTQ-frågor både i media och i politiken. (Detta trots att vissa hävdar att de minsann… etc etc). Att det dessutom är valår i år är säkert en bidragande orsak till att så många politiker PLÖTSLIGT var ivriga HBTQ-fantaster under Pride…

Att jämföra HBTQ-gruppen med andra utsatta grupper som misshandlade barn, personer som utsatts för övergrepp och invandrare är som att blanda till korten lite. Många HBTQ-folk tillhör nämligen de tre nämnda grupperna – ibland för att de är just HBTQ. Och det är DET som vi vill ska förändras!

Kan man inte ta att HBTQ-folk blir upprörda över såna här insändare då kanske man inte ska sticka ut hakan och skriva sånt här. Alla har rätt till sin personliga åsikt. Om insändarskribenten nu är så fruktansvärt trött på HBTQ-frågornas stora plats i media – varför skriver hon då en insändare till en tidning?

Jag kan bara tala för mig själv. Jag kan bara säga att det enda jag vill är att slippa vara rädd för att bli överfallen när jag går ut, att bli kränkt på min arbetsplats, att bli ignorerad i vården, att få hatbrev, snuskiga telefonsamtal och annat skit – BARA FÖR ATT JAG TILLHÖR HBTQ-GRUPPEN. Mitt sätt att leva skadar ingen annan. Låt mig bara få vara.

PS Tyvärr finns insändaren inte att läsa på hemsidan.

Read Full Post »

HA! Du trodde allt att du skulle slippa få höra mer om Onda Lårkan. Ja det kanske du slipper. Problemet är bara att det onda nu har flyttat sig till knävecket och ett område nedanför. Inflammationen härjar fortfarande och gav sig ilsket tillkänna igår efter att vi varit en liten tur till Stormarknaden och spatserat. På kvällen hade jag megaont och låg mest och stönade i min fåtölj med benet i högläge. Behandlar nu med en häxblandning av gel och salva – det tycks funka bäst. Gelen smärtlindrar bäst och salvan gör att inflammationen läker bättre.


Det är svårt att få en bra bild, men vid ringen är det rött, inflammerat och spränger oskönt.

                                                                                                                                                         Nu sa ju doktorn att jag måste till en akut om det går ner i underbenet. Jag kan ju säga att min plan är att uppsöka en sådan – OM DET BEHÖVS – när vi nu från och med i morgon befinner oss i annat län. På så vis slipper jag söka hjälp hos den som nära nog tog mitt liv förra året. För övrigt bor vi väldigt nära ett sjukhus de kommande dagarna, vilket känns tryggt. Men jag känner mig själv rätt och jag kan med 99 procents säkerhet säga att jag INTE kommer att ta mig till nån akut där heller. Så det så! Men det är onekligen så att Onda Vecket börjar göra mig rätt lack…

Redan igår började jag packa lite inför vår semestertripp. Idag har jag packat lite till. Vad gäller packning är jag mycket lik min mor – vi tar alltid med oss alldeles för många kläder. Men nu tror jag att jag är klar och så mycket blev det inte. Kvar att packa är bara necessären, i princip.

Jag kör en maskin mörk tvätt, så kanske ligger det nåt i den som ska med. Jisses, det känns som om jag inte riktigt har koll…

I eftermiddag åker vi ut till Förorten för att Fästmön ska kolla om det är nåt hon behöver ha med sig. Sen vill hon förstås kolla post och krukväxter. Inte för att solen har stekt sönder de senare under dessa dagar, men ändå. Idag är det faktiskt lite sol… Och precis när jag dukat klart för kräftfesten i köket igår – då blev det balkongväder. Men vi satt inomhus, jag orkade inte släpa ut allt.

Annars ser väderprognosen rätt dyster ut för de kommande dagarna, så paraply är förstås nerpackat. Eller..? Vänta nu…

Read Full Post »

Ikväll har jag hört en karl, inspelad från TV4 på min DVD-spelare, ett tiotal gånger skrika:

Pippa!

Och det var inte mig han ropade på utan sin exfru. Hon hette nämligen Pippa. Anna och jag har glott på The Diplomat, som TV4 visade två kvällar i rad.


Diplomaten skrek mycket på sin fru.

                                                                                                                                                                 En kvinnlig polis vid Scotland Yard utreder kopplingen mellan ryska maffian och en brittisk diplomat. När hon upptäcker att han i själva verket är hemlig agent på MI 6 bryter helvetet lös. Diplomaten byter identitet för att undkomma hämnd, men hans uppdrag är att stoppa terrorister från att komma över en atombomb, liten nog att rymmas i ett vanligt handbagage…

Brittiska deckare/polisfilmer brukar vara superspännande. Den här var spännande, men också bitvis rätt seg. Totalt handlar det om tre timmars film. Tre timmar som går tämligen långsamt. Bitvis är filmen rafflande, men det blir bara bitvis. Ger den ändå medelbetyg för ”nice try”.

Read Full Post »