Vi firar Lars-dagen!

Idag bar det av en tur till Stormarknaden. Fästmön skulle köpa en hårvårdsprodukt och jag hängde på som chaufför och för att få komma ut och glo på folk och varor ett tag. Jag är sån att jag kan valsa runt i Stormarknaden i flera timmar – och inte köpa nåt annat än det jag skulle ha på ICA Kvantum, typ mjölk.

Men dagens utflykt hade som mål Coop, för ovanlighetens skull. Nu är jag inte nåt större fan av Coop – än mindre sen en mycket otrevlig kärringjävel (ja, jag kan inte kategorisera henne på annat sätt!) på Coop i Förorten stoppade Frida och mig i dörren och påstod att affären var stängd en kväll i förra veckan. Det var den INTE, det var fem minuter kvar till stängningsdags och Frida skulle köpa en påse chips. Men hur som helst, på Coop i Förorten handlar vi inte längre, Coop i Stormarknaden är en annan affär och får därför fortsatt förtroende.

Och efter en tur in på Expert,  en av skoaffärerna, en låååååång tur på  Lagerhaus (där man får betala för att gå omkring och göra reklam för affären…) och en fruktansvärt kort tur på 3butiken (deras säljare var alltför påträngande för att vi skulle palla att vara där en längre tur) med mera hamnade vi så på Coop. Vid det laget bultade venen i mitt vänsterben och klaffarna tycks nu vägra fungera vid och strax under knävecket. (Min plan är att söka akutvård i annat län om det behövs – vi åker ju till ”annat län” på torsdag…) Anna hittade det hon skulle ha ganska bums och jag föreslog att vi skulle inhandla nåt smaskens till eftermiddagskaffet. Det blev två Napoleonbakelser. Jag menar, vad gör man inte för att fira Lars?! (Inte för att jag känner nån vidare Lars som jag gillar, kommer inte på nån just nu, i alla fall, men ändå. Mormors man heter Lars och jag gillar faktiskt honom, till skillnad från flera andra som är mindre entusiastiska. Vi utbölingar i familjen måste hålla ihop! Lars har namnsdag och han ska firas!)

Nu råkar det vara så att mitt hushåll saknar ett par väsentliga ting: små bakelsegafflar. Därför serverades bakelserna (efter var sin bit ostpaj och ett halvt glas rött) på glasassiett med vacker, hamrad smidessked (40-årspresent från mina duktiga frilansare). Trots detta undrade jag om vi hade barn på besök…

Nä, Anderssons Lill-Kicka* var inte så duktig på att äta bakelse fint. Söt var däremot hennes lilla tåsa** som sticker fram till vänster i bild, vid pilen.

                                                                                                                                                          Stor-Kickan*** däremot är uppenbarligen mycket van att äta bakelse med gott bordsskick. Se bara så föredömligt!

Minimalt med kladd på assietten när Stor-Kickan äter bakelse!

                                                                                                                                                           Hur som helst, gott var det med bakelser, men en tugga till så hade i alla fall jag vomerat. Det var hemskt sött… Grattis Lars på Lars-dagen!

Nu ligger ett kilo jumbokräftor på tining i köket. Dem ska vi inta lite senare i afton. Tyvärr tycks vi få äta inomhus – balkongvädret lyser med sin frånvaro.

Hur firar DU Lars-dagen???

                                                                                                                                               *Anderssons Lill-Kicka = Farbror Bosses yngsta dotter Anna
**tåsa = tå
**Stor-Kickan = Tofflan, som ju är fem (5) år äldre än Lill-Kickan